Shop

Meny

Välj från lista

Ergonomi – fysisk och psykosocial arbetsmiljö

Ergonomi handlar om hur människor interagerar med sin fysiska och psykosociala omgivning och den är en viktig faktor i alla arbetsmiljöer. Den omfattar allt från design och utformning av saker till kroppsbelastning, belysning, luft och interaktionen mellan människor. Målet med ergonomin är att skapa en säker och effektiv arbetsmiljö som minimerar påfrestningar och maximerar produktiviteten.

Det finns tre huvudtyper av ergonomi: fysisk ergonomi, kognitiv ergonomi och organisatorisk/systematisk ergonomi. Fysisk ergonomi handlar om design av verktyg och utrustning samt belastningsmoment. Kognitiv ergonomi handlar om hur information presenteras och bearbetas. Organisatorisk / systematisk ergonomi handlar om den övergripande strukturen i en organisation och hur den påverkar människan.

Den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning på arbetsplatsen är smärta i rörelseapparaten. Detta kan bero på dålig ergonomi i kombination med stressproblem. En annan viktig faktor är belysningens utformning. Typ av lampa samt hur ljuset från den samt från dagsljus faller in och reflekteras kan leda till felaktig hållning och positionering och ansträngda ögon med både uppkomna smärttillstånd och mental trötthet som följd.

Ergonomi – vad är det?

Ordet ergonomi betyder kunskap om arbete och handlar om samspelet mellan människan och den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön eller med andra ord, samspelet människa, arbetsuppgifter och den omgivande miljön.
Det svenska ergonomisällskapet har tolkat och översatt det internationella ergonomisällskapets definition av ergonomi enligt följande:”Ergonomi är ett tvärvetenskapligt forsknings- och tillämpningsområde som i ett helhetsperspektiv behandlar samspelet mellan människa, teknik och organisation i syfte att optimera hälsa och välbefinnande samt prestanda vid utformning av produkter och system (ESS, 2006).

Ergonomi och arbetsmiljö

Ergonomi kan också sägas handla om att ur olika aspekter optimera arbetsmiljön.
Arbetsmiljö och arbetsmiljölagen
Arbetsmiljö handlar om alla faktorer i arbetet som påverkar hur du mår. Dessa kan vara tekniska, fysiska, arbetsorganisatoriska, sociala samt arbetetsinnehållsmässiga. Det ligger i både arbetsgivare och arbetstagarens intresse att arbetsplatsen har en god arbetsmiljö och det åligger arbetsgivaren ett lagstadgat ansvar att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö (Arbetsmiljölagen 1977:1160). Syftet med lagen är att det även skall finnas en strävan att arbetsmiljön skall ge ett positivt utbyte i form av ett rikt arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, gemenskap och personlig utveckling.

Lagen säger att arbetet skall anpassas till människors olika psyskiska och fysiska förutsättningar, detta innefattar arbetets uppläggning, organisation och innehåll samt den fysiska miljön och belastningsbild som arbetsuppgifterna innebär. Arbetshygieniska förhållanden som luft, ljud, ljus och vibrationer ska vara tillfredsställande liksom att enformighet, stress och isolering i arbetet skall undvikas. Arbetstagaren skall ges möjlighet att delta i utformningen av sin egen arbetssituation.

Flera yrkesroller arbetar med ergonomi, både vad gäller förebyggande, utredande och åtgärdande uppgifter: Fysioterapeut, ergonom, beteendevetare, psykolog, arbetsmiljöingenjör, företagsläkare och företagssköterska.
Större företag och organisationer har antingen egen företagshälsovård eller avtal med sådan medan mindre företag anlitar hjälp mer vid behov.

God arbetsmiljö sparar pengar och ökar prestation

Tidig inkoppling av ergonom och företagshälsovård som leder till bra förutsättningar för arbetsmiljön är både kostnadsbesparande och ökar välmående och prestation hos medarbetare.

Fysisk och psykosocial arbetsmiljö

Man brukar dela upp arbetsmiljöområdet i två delar, den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön. Det ergonomiska arbetet syftar till att förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön och undvika samt minska ohälsa.

Den fysiska arbetsmiljön

Den fysiska arbetsmiljön innefattar de saker vi kan ”ta på”, det som hörs och syns. Det kan exempelvis vara stolar, bord, kontorsbord, arbetsytor, datorer, lokaler, ljud och temperatur. Det finns regler och mätbara gränsvärden gällande den fysiska arbetsmiljön och sjukgymnaster/ergonomer och arbetsmiljöingenjörer arbetar med dokumentering, analysering, rapportering och åtgärdsförslag rörande ergonomin av den fysiska arbetsmiljön.

Den psykosociala arbetsmiljön

Den psykosociala arbetsmiljön är mer komplex och svårare att avgränsa. Psykosociala faktorer framkommer genom att arbetsmiljön betraktas ur både psykologisk och sociologisk synvinkel och kan omfatta både fysiska, organisatoriska och sociala miljöfaktorer. Arbetsuppgifternas innehåll, möjlighet till kontakt, inflytande och samarbete samt möjlighet till kontakt och personlig utveckling är alla faktorer som påverkar den psykosociala arbetsmiljön.

Psykosociala faktorer som kan leda till ohälsa

  • Stor arbetsmängd – högt arbetstempo
  • Ensidigt, upprepat och monotont arbete
  • Oklara förväntningar på arbetsinsats – oklara roller
  • Ständiga förändringar – otrygghet i anställningen
  • Risker för hot och våld
  • Skiftarbete – oregelbundna arbetstider
  • Konflikter – kränkningar – trakasserier
  • Arbete med människor
  • Sociala kontakter
  • Ensamarbete

Den fysiska miljön

Redan vid planeringen av arbetslokaler, teknik, utrustning och arbetsmetoder skall hänsyn tas till arbetsmiljölagen. Det är därför bra att koppla in en ergonom, arbetsmiljöingenjör samt beteendevetare/psykolog redan vid planeringen av nystartad verksamhet för att optimera den fysiska och psykosociala arbetsmiljön.
Företagshälsovård
Företagshälsovården skall vara en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering och det är arbetsgivarens ansvar att sådan finns att tillgå. Företagshälsovården skall arbeta med att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt kunna identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Alla företag, oavsett bransch eller storlek, ska enligt lag bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete.
Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och ska se till att arbetsmiljöarbetet ingår naturligt i verksamheten. Syftet med ett systematiskt arbetsmiljöarbete är att i det dagliga arbetet uppmärksamma och ta hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas hälsa och säkerhet. Arbetsgivaren har huvudansvaret och arbetstagaren deltar i arbetsmiljöarbetet genom exempelvis upplysa om risker, tillbud, sjukdom och olycksfall, föreslå åtgärder och lämna synpunkter på det som genomförts. Ett skyddsombud, vilken är arbetstagarnas representant och utses av facket eller av arbetstagarna direkt, är inkopplad vid planering och genomförandet av arbetet samt vid undersökning av arbetsförhållandena. Skyddsombudet rapporterar till arbetsgivaren. Företagshälsovården är en expertresurs och anlitas vid planerandet av arbetet, för undersökningar och genomförande av riskbedömningar samt för att föreslå åtgärder och utbilda personal. Detta arbete utförs vanligtvis av ergonomer, arbetsmiljöingenjörer och beteendevetare/psykologer.

Ergonomiområden

Ergonomiarbetet delas in i olika områden.

  • Belastningsergonomi
  • Synergonomi
  • Röstergonomi
  • Ergonomi i industrimiljö

Belastningsergonomi

Belastningsergonomi handlar om arbete inriktat på att minska risken för belastningsskador och belastningssjukdomar samt att göra ergonomiska förändringar på arbetsplatsen då dessa har uppstått.
Belastningssjukdomarna är ett av de största arbetsmiljöproblemen i västvärlden. Kvinnor drabbas nästan dubbelt så ofta som män. Dessa skador orsakar både svårt och långvarigt lidande. Belastningsskador orsakas ofta av långvarigt statiskt arbete som är ensidigt men inte nödvändigtvis särskilt tungt. Om själva arbetet är fysiskt ensidigt är det viktigt att skapa variation på annat sätt. Man kanske kan byta ställning och/eller ta en mikropaus (15-20 sekunder av avslappning eller några extrarörelser). När det gäller lyft på en arbetsplats finns det en del metoder som brukar rekommenderas. Undvik tunga lyft vid för låg eller för hög höjd. Lyft så nära kroppen som möjligt. Böj på knäna och lyft med rak rygg. Det är farligt att vrida på ryggen och att lyfta med böjd rygg. Är ryggen böjd innebär det att diskarna i ryggraden snedbelastas på ett skadligt sätt. Ännu farligare snedbelastning blir det om ryggen är vriden. Måste ett vridmoment göras, vänta tills du lyft och flytta sedan fötterna men vrid inte på ryggen samtidigt som du belastar den med en tung vikt! Då är skaderisken stor! Hur tungt du klarar av att lyfta beror på många faktorer. Dels vilken höjd lyftet görs ifrån, hur stark du är, din ställning och på hur ofta lyften ska göras. Även vikter som du normalt kan lyfta utan problem kan belasta ryggen på ett skadligt sätt om samma lyft måste göras ett mycket stort antal gånger.

Synergonomi

Synergonomi kan sägas handla om att optimera samspelet mellan människans synförutsättningar, ljus/belysning och synobjektet och dess omgivning i syfte att optimera hälsa och välbefinnande samt prestanda vid utformning av produkter, miljöer och system.
Av våra sinnen är det synen som ger oss den mesta informationen om vår omvärld. Enligt studier kommer cirka 80 % av informationen via ögat och synsinnet och man har sett kopplingar mellan mycket datorarbete och ökat ögonbesvär. Vidare har man sett att huvudvärk, nackvärk, nöjdhet/missnöjdhet med platsbelysning och stress har samband med ögonbesvär.

God synergonomi

God synergonomi innebär att arbetet är fritt från synansträngande arbete: såsom synobjekt som upptar en liten synvinkel, har dålig kontrast, flimrar, ses med en olämplig blickriktning, under ackommodations- och konvergensansträngning, där bländning förekommer, där det är för lite belysning eller under mörkeradaptation.
Besvär relaterade till synergonomi
Vanliga symtom relaterade till synen: sveda i ögonen, klåda, gruskänsla, ögonvärk, ljuskänslighet, rödögdhet, tårögdhet och ögontorrhet (Nyman och Spångberg 1996).

Ergonomi i indrustrimiljö

Arbetsmiljön på industriarbetsplatser varierar väldigt mycket därför är det viktigt att ha rätt hjälpmedel och därmed förhindra arbetsskador och förslitningar som ofta leder till långvariga sjukskrivningar. Målet måste vara att man ska kunna ha ett arbete länge utan att få krämpor. Industriarbeten kan vara tunga och fysiskt krävande men även monotona där du sitter eller står på samma plats under lång tid. Det finns därför en mängd olika produkter framtagna för att de ska passa just din arbetsplats, till exempel lyfthjälpmedel, rullbanor, höj- och sänkbara arbetsbord, stolar och arbetsplatsmattor.

Arbetsbord

Ett bord måste väljas efter det arbete som ska utföras. Det finns höj- och sänkbara bord där du kan variera stående och sittande.Tänk även på rätt storlek, kapacitet och material.

Lyfthjälpmedel

Minimera belastning på rygg, armar och ben. Vi har produkter där du snabbt och enkelt lyfter de flesta typer av gods. Det finns lyfthjälpmedel för både fasta och mobila arbetsmiljöer

Lyftbord

Det är viktigt att kunna ställa in rätt höjd och vinkel för att underlätta arbetsmomentet. Välj utrustning som hjälper er att uppnå en skonsam arbetsställning.

Arbetsplatsmattor

Mattor har många funktioner vid din arbetsplats förutom att avlasta rygg och ben kan de isolera mot kyla samt ge en viss ljuddämpning. Välj den matta som din arbetsmiljö kräver.

  • Skribent

  • Uppdaterat

    2022-06-09

  • Skriv ut

  • Dela

Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.

Tänk på att:

Tips på innehåll:

Så här används informationen du lämnar

Supervettiga nyheter för hälsanIbland har vi extra bra tips, kampanjer eller erbjudanden och då berättar vi om dem för dig i ett nyhetsbrev

Ibland har vi extra bra tips, kampanjer eller erbjudanden och då berättar vi om dem för dig i ett nyhetsbrev