Ont i höften
Smärta kring höften är vanligt förekommande i alla åldrar, och kan ha många olika orsaker. Det kan även lokalisera sig på flera olika ställen, de vanligast besvärsområdena är ljumske, utsida höft och bak mot skinka/ländrygg.
Smärta kring höften kommer oftast smygande, och inte i plötsligt. Det är ett vanligt område att överanstränga vilket kan leda till smärta. Besvären upplevs ofta vid belastning och aktivitet, men i vissa fall förekommer även besvär att ligga på sidan samt värk i vila.
Själva höftleden sitter djupt inne, och kan ge en smärta rakt in i ljumsken, men även upplevas på utsidan av höften eller bak mot ländryggen. Runt höften har vi flera olika muskelfästen som även de kan ge upphov till smärta på olika ställen. Dessutom har vi flertalet slemsäckar kring höften som kan bli irriterade och orsaka smärta. Kring höften är det även vanligt med en så kallad refererad smärta – vilket innebär att smärtan upplevs i höften trots att vävnadsskadan egentligen sitter någon annanstans, exempelvis i ryggen. Detta beror på att det blir en feltolkning av signalerna från vävnadsskadan och smärtområdet då dessa förses med känsel via samma nerv, och kan då tolkas av hjärnan som smärta även i områden som inte har någon skada. Förutom att ländryggsbesvär kan ge en smärta i höften, så kan problem med inre organ, genitalier samt bråck ibland ge en smärta i ljumske/höft.
Detta gör höften till ett komplicerat område som kräver noggrann undersökning och utredning för att kunna diagnosticeras.

De vanligaste åkommorna från höften är höftledsartros, överansträngda muskler/senfäste, refererad smärta från ländryggen, impingement (FAI), kapsulit (ledinflammation) och fri kropp. Läs mer om dessa nedan.
Kompetensmatchad vård för ont i höften
Du kan få vår hjälp via video eller genom att boka en tid för ett fysiskt besök till någon av våra mottagningar.
Höftartros
Höftledsartros brukar kallas för coxartros, och är en sjukdom som drabbar höftledens brosk men kan även påverka skelettet (osteofyter). Brosk-förändringarna som sker vid artros kan ses som att ytan förändras och blir ojämnare eller att brosket förtunnas vilket göra att benändarna hamnar närmre varandra och kan orsaka smärta. I leder som höft och knä blir artros ofta ett större besvär då detta är leder som belastas mycket.
Artros är en mycket vanlig sjukdom som förekommer mer frekvent i äldre åldrar, men det är en sjukdom som utvecklas över lång tid och kan debutera redan i medelåldern. Tidiga stadier av artros behandlas allra bäst via en fysisk livsstil då detta stimulerar leden och brosket till cirkulationsökning vilket kan minska symtomen och hindra progression av sjukdomen.
Vanliga symtom vid höftartros är:
- Belastningssmärta, som förvärras vid gång i trappa.
- Stelhet, exempelvis på morgonen eller vid framåtböjningar
- Ökad svårighet att ta sig i och ur bil
- Vilovärk kan förekomma senare i sjukdomsförloppet.
Vid misstanke om samt vid konstaterad höftledsartros är den primära behandlingen fysioterapeutiskt handledd träning. Du kan starta detta per omgående via digital artrosskola på nätet till en kostnad av 0 kr, då den finansieras av regionerna. Du får diagnos och stöttning av en artrosskunnig fysioterapeut och det interaktiva programmet under 6 veckor. Resultaten är minskad smärta och ökad aktivitetsnivå.
Läs mer om artrosskola på nätet
Trochanterit och andra överansträngda muskelfästen
Det finns många olika muskler kring höften, och det är inte ovanligt att några av dessa kan bli överansträngda. Överansträngningar kan uppstå vid ökad belastning mot vävnaden i större utsträckning än vävnaden är van vid eller hinner vänja sig vid – exempelvis om mängden belastning/träning har ökat mycket på kort tid, eller om belastningen håller i under för lång tid utan återhämtning. Det är inte heller ovanligt att vissa muskler blir överansträngda på grund av bristande träningsteknik eller felställningar, vilket inte behöver innebära att den påverkade muskeln/senan är “svag” utan mer att den används på ett felaktigt sätt mot vad den ska.
På utsidan av höften sitter det vi kallar för höftkulan, vilket är ett fäste för flera olika muskler från säte och lår. Om någon av dessa musklers senfäste blir överansträngt brukar det kallas för Trochanterit vilket är en mycket vanligt orsak till smärta i höften. Smärtan kan då upplevas vid gång och trappgång, men även orsaka obehag av att ligga på den påverkade sidan.
På insidan av höften mot ljumsken så fäster adduktor-muskelerna från insida lår som är vanlig att skada inom idrotter som fotboll och hockey. Ofta uttrycker patienten att de har sträckt “ljumsken”, och att de får en ökad smärta vid snabbare rörelser eller då benet förs in mot mitten mot motstånd.
På framsidan av höften finns det flera olika muskler och senfästen, som det kan förekomma överansträgningar/skador i, men inte lika frekvent som de på utsidan och insidan. Exempelvis kan det handla om höftböjaren eller framsida lår, och då gör det ofta ont med rörelser som att föra benet framåt eller lyfta upp knät.
På baksidan av höften strax under rumpan sitter muskelfästet för baksida lår. Även här förekommer överansträngningar, framförallt hos idrottare som sparkar eller sprintar.
Symtom vid överansträngningar i muskler/fästen beror lite på vilken vävnad som är påverkad, men oftast innebär det:
- Smärta vid aktivitet/belastning, framförallt mot slutet av passet
- Huggande smärta vid hastiga rörelser mot motstånd
- Ömhet vid tryck, exempelvis vid liggande på ömmande sidan
Refererad smärta från ryggen - ischias
Ryggsmärta är något som är vanligt förekommande, och drabbar nästan alla någon gång i livet. Det finns många olika anledningar till ryggsmärta, men den allra vanligaste orsaken tros bero på skada på någon av diskarna som ligger emellan våra kotor som stötdämpare. Om dessa diskar belastas snett under en längre period kan det bli påverkan på diskväggarna vilket kan ge en så kallad diskbuktning. En diskbuktning kan orsaka smärta i ryggen, men om det dessutom blir ett tryck på nerverna i ryggen så kan smärta stråla ut i höft och skinka/or, och vid större diskbuktningar kan det smärta ner i hela benet, vilket brukar kallas för ischias. Oftast påverkas bara ena benet, och det vanligaste är att patienter beskriver att smärtan sitter på utsidan och baksida av låret. Smärtan ökar ofta vid sittande eller framåtlutningar, ibland kan smärtan även förvärras vid nysningar och hostande. Om nerven är kraftigt komprimerad kan även domningar/stickningar förekomma, samt muskelsvaghet.
Det är vanligt att muskler i området blir ömma på grund av denna nervpåverkan, vilket ofta leder till felaktiga diagnoser som muskelinflammationer. Beroende på hur nerven komprimeras upplevs smärtan på olika sätt, vilket gör att det ibland gör mest ont i höften/låret och inte så mycket i ryggen. Därför är det alltid noga att även ryggen undersöks vid höftsmärtor för att rätt diagnos ska kunna sättas så att bäst behandling kan ges.
Diskbuktningar och diskbråck (större skada på disken som även den kan orsaka en utstrålande smärta i höft/lår) är mest förekommande i åldrarna 20-60 innan diskarna har åldrats, men även äldre personer kan uppleva utstrålande smärta mot höft/lår med orsak från ryggen. I dessa fall är det vanligare med att det är förträngningar i de kanaler som leder nerverna som huvudorsak till nervklämningen. Detta brukar kallas för spinal stenos eller lateral stenos, beroende på vart förträngningen sitter. Vid denna typ av besvär beskrivs besvären ofta tvärt emot diskpåverkan – smärtan kommer mest vid stående och gående, och lättar vid sittande.
Vanliga symtom vid refererad smärta från höften:
- Smärta i rygg eller skinka som strålar ner i benet
- Domningar och stickningar förekommer ibland
- Ömhet i muskler på utsidan/baksidan av höften eller låret
- Höftbesvären ökar vid framåtböjningar eller sittande
- Höftbesvären ökar vid stående eller gående (spinal stenos)
- Host och/eller nyssmärta
Impingement i höften (FAI)
Femoroacetabular impingement (FAI) är ett besvär i höften som kan liknas med impingement i axeln. Besvären uppstår genom att det blir en inklämning av strukturer kring höftleden vilket kan upplevas som smärta och/eller stelhet. Smärtan sitter oftast i ljumsken, men kan även kännas av mot säte eller mot ryggen.
Impingement i höften kan bero på pålagringar som sitter på olika delar av höftleden, och de kan benämnas som CAM eller Pincer. Vid CAM förändringar sitter pålagringen på lårbenshalsen, och vid Pincer är orsaken en pålagring/utväxt på ledpannan. Båda dessa abnormaliteter orsakar en kollision av lårben och ledpanna vilket både kan begränsa höftens rörlighet samt generera smärta.
Det är oklart varför dessa besvär uppstår, vissa menar att det kan beror på tillväxtrubbningar i yngre åldrar eller glidningar i tillväxtzoner. Till en början behandlas dessa besvär via rehabträning med fokus på styrketräning av bål och höft, men i vissa fall krävs operativa åtgärder.
Symtom vid impingement i höften:
- Smärta i ljumske, eller bak mot säte/rygg
- Smärta vid inåtrotation av höftleden
- Smärta vid framåtböjning
- Begränsad rörlighet i höftleden
Kapsulit (ledinflammation)
Höftleden kan även drabbas av ledinflammation, så kallade artrit eller kapsulit. Dessa kan komma i efterförloppet till en skada eller operation, medan andra uppstår spontant utan utlösande faktor. Denna typ av besvär kan liknas vid “frozen shoulder” i axeln. Dessutom kan reumatiska sjukdomar orsaka kapsuliter.
Symtomen vid kapsulit är en diffus/djup smärta kring ljumske som ibland kan stråla ner en bit på insidan av låret, oftast gör det ont vid belastning. Dessutom blir leden klart stelare enligt ett så kallat kapsulärt mönster, vilket innebär att framförallt inåtrotationen, flexionen (böjningen), abduktionen (utåtföringen) samt extensionen (sträckningen) begränsas i höftleden. I vissa fall ger denna typ av besvär även en vilovärk och nattsmärta.
Inom ortopedisk medicin brukar kapsuliter delas in i 4 olika grupper:
- Traumatisk kapsulit, efter trauma som till exempel en höftoperation, eller som följd av en överansträngning av en artrosled.
- Monoartikulär “steroid sensitiv” kapsulit, som en frozen shoulder i axeln = hårda ytterlägen vilket är svårbehandlat genom “vanlig” rehabträning, injektion är bästa behandlingen.
- Monoartikulär kapsulit hos medelålders patienter, där ytterlägena är mer elastiska vilket gör att behandling med kapseltöjning kan vara effektivt.
- Reumatisk kapsulit, exempelvis i samband med ankyloserande spondylit/Bechterew.
Symtom vid kapsulit i höften:
- Djup smärta kring ljumske och ned mot insida lår
- Stelhet vid specifika rörelser, framförallt inåtvridning av lårbenet
- Vilovärk
Slemsäcksinflammation
Kring höften finns flertalet slemsäckar eller bursor. Vid överansträngningar eller upprepat tryck kan dessa slemsäckar bli irriterade och svullna upp vilket kan generera smärta på olika delar av höften – kring ljumske och ner mot insida lår, på utsidan av höften samt kring rumpa och sittbensknöl.
De vanligast beskriva slemsäckarna enligt ortopedisk medicin (OMI) är följande;
- Psoas bursan, ger smärta i ljumske/framsida lår vid exempelvis gång eller vid sittande med benen i kors.
- Gluteal bursan, ger smärta på utsidan av höften/bak mot rumpan, vid gång samt lite mer vid trappgång uppför. Dessutom kan det vara smärtsamt att ligga på den besvärande sidan
- Trochanter bursan, ger smärta på utsidan av höften/bak mot rumpan vid gång uppför samt liggande på den påverkade sidan. Här blir ofta utåtrotationen inskränkt.
- Ischiala bursan, ger smärta vid rumpa/sittbensknöl framförallt vid sittande på hårdare underlag.
Förutom förändrat beteendemönster är det oftast injektioner som krävs för att behandla denna typ av besvär.
Symtom vid slemsäcksinflammationer:
- Smärta vid gång och ibland gång uppför
- I vissa fall smärta vid sittande med korsade ben
- I vissa fall smärta vid sidliggande på den besvärande sidan
- I vissa fall smärta vid sittande på hårdare underlag
- I vissa fall nedsatt utåtrotation av höftleden
Fri kropp i höftleden
Ibland kan små broskbitar eller benbitar lossna och röra sig fritt i våra leder, vilket då brukar kallas för en fri kropp eller ledmus. Karaktäristiskt för denna typ av besvär är att det helt plötsligt hugger till i ljumsken (eller foten!) vid gång och då kan det smärta till kraftigt och i ibland till och med vara svårt att lägga tyngden i det benet. Smärtan avtar ganska snabbt igen och då känns allting bra igen. Mellan dessa smärthugg beskriver patienter ofta symtomfrihet. Orsaken till detta är att den lösa biten som rör sig runt i leden då och då hamnar i kläm och orsakar då ett mekaniskt stopp vilket både kan göra ont och störa mekaniken. När den fira kroppen rört sig vidare och ligger vid sidan om ledytorna ger den inte upphov till några problem eller smärtor.
Fri kropp är som mest vanligt förekommande i höftleder som har åldersförändringar eller artros, då brosket är påverkat och lättare kan lossna, men dessa besvär förekommer även hos yngre personer utan artros men det inte är lika vanligt.
Om det är ett återkommande problem kan behandling med en manipulation av höftleden göras för att försöka “lägga tillrätta” den fria kroppen så att den inte hamnar i kläm. I vissa fall måste dock en titthålsoperation göras för att plocka bort den fria kroppen.
Symtom vid fri kropp i höftleden:
- Huggande smärta i ljumske eller fot vid belastning
- Smärtan och besväret kan komma och gå, trots samma typ av belastning eller rörelse
Behandling vid ont i höften
Beroende på orsak till dina höftbesvär finns det många behandlingsformer som kan vara aktuella. Några av de vanligaste är:
- Stötvågsbehandling
- Medicinsk laser
- Riktad rehabiliteringsträning
- Mobiliseringstekniker som kapseltöjning
- Manipulationer
- Kinesiologitape-tekniker
- Akupunktur
- Kortisoninjektioner
Övningar vid ont i höften - akut fas
Har du plötsligt fått ont i höften kan det vara bra att göra lätta avlastade övningar för att öka blodgenomströmningen vilket agerar lugnande och smärtlindrande. Träna flera gånger/dag, gärna varannan timme eller så ofta som det känns bra
I ett akut skede är det rekommenderat att avlasta och skydda den skadade höften. Det är bra att försöka röra på sig inom smärtgräns, men ta det lugnt med tyngre belastningar.
I denna fas är det möjligt att skadan ännu inte har diagnostiserats, varpå försiktighet rekommenderas.
Släpcykling
Ligg på rygg med benen raka. Bibehåll kontakt med hälen i underlaget under hela övningen, och glid med hälen upp mot rumpan så långt du kan inom smärtgräns. Sträck sedan ut knät genom att glida ut med hälen igen, och avsluta med att aktivera lårmusklerna på framsidan så att knät sträcks ut fullt. Upprepa.


Pendla med höften
Stå bredvid en stol eller liknande för balansstöd. Låt det påverkade benet hänga fritt i luften, och för det mjukt och fint framåt/bakåt samt utåt. Överkroppen hålls stilla under hela övningen.



Övningar vid ont i höften - subakut/läkande fas
När den initiala smärtan har avtagit rekommenderas ökad cirkulationsträning samt så mycket aktivitet som smärtan tillåter.
För att gå vidare från övningarna i ett akut skede till subakut skede bör rörligheten vara i återställd till att klara ett normalt gångsteg eller cykeltramp. Det är fortsatt okej med smärta i ytterlägen av rörligheten.
Smärthanteringsmodell är viktig = På en skala från 0-10 kallas allt upp tom en 5a för accepterbar smärta, men tuffare än så ska man inte pressa sig. Eftersmärta som klingar av inom 24h är också acceptabel, men ej längre än så.
Höftlyft
Ligg på rygg med böjda ben. Pressa hälarna lätt ner i marken så att du känner att rumpans muskler spänns, och lyft sedan upp rumpan så att den hamnar i en rak linje mellan knän och axlar. Sänk sedan långsamt neråt igen.


Knäböj på två ben - squats
Ställ dig på två ben. Med bibehållen svank för du rumpan bakåt/neråt i en kontrollerad rörelse genom att böja i knä och höft. Kontrollera att knät går i samma riktning som foten under hela övningen. Försök även inte låta knät att hamna långt framför tårna och försöka att vara upprätt i bålen och överkropp. Det brukar hjälpa att titta något uppåt Gå så djupt du klarar med kontroll, och vänd sedan uppåt igen. Upprepa.


Abduktion av höften med gummiband
Fäst gummibandet på utsidan av foten, och den andra änden i en fast punkt vid sidan av dig, till exempel ett bordsben. Behöver du balansstöd kan du ha en pinne i handen, eller ha en stolrygg stående framför dig. Det foten som har gummiband runt sig lättar från golvet, och förs rakt ut åt sidan i en mjuk rörelse så långt du kan inom smärtgräns och utan att det åstadkommer någon ytterligare rörelse i resten av kroppen. Bromsa sedan långsamt tillbaka till utgångsläget och upprepa.


Extension av höften med gummiband
Fäst ett gummiband runt ankeln, och fäst det i en fast punkt framför dig, exempelvis i ett bordsben. För balansstöd kan en pinne användas i ena handen. Övningen börjar med att hälen förs rakt bakåt så att rumpan spänns. Fokusera på att bibehålla kontroll av svanken under hela övningen. Benet förs så långt bak du kan utan att det sker någon ytterligare rörelse i ländryggen. För sedan benet långsamt tillbaka igen och upprepa.


Övningar vid ont i höften - underhållande/förebyggande fas
Träning för bål och höftmuskler är generellt bra för att undvika att drabbas av höftsmärta. Undvik att öka belastning för snabbt och att inte tillåta tillräckligt med återhämtning mellan belastning.
Knäböj ett ben
Ställ dig på ett ben. Med bibehållen svank för du rumpan bakåt/neråt i en kontrollerad rörelse genom att böja i knä och höft. Kontrollera att knät går i samma riktning som foten under hela övningen, samt att knät inte hamnar framför tårna. Gå så djupt du klarar med kontroll, och vänd sedan uppåt igen. Upprepa.


Draken
Stå på ett ben med händerna ovanför huvudet. Böj dig framåt i en jämn kontrollerad rörelse. Målet är att kunna hålla armar och det fria benet parallellt med golvet. Fokusera på att ha god kontroll på ländryggen under hela övningen. Kom sedan upp till ursprungspositionen igen och upprepa. Kan stegras genom att man gör en liten knäböj i det framåtböjda läget, eller genom att avsluta med en tåhävning när du kommit upp igen


Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.
Tänk på att:
Tips på innehåll:
Så här används informationen du lämnar