Sorg och nedstämdhet

Sorg och nedstämdhet

Det kan ibland vara svårt att skilja mellan naturlig sorg och depression. Sorg är en del av alla människors liv eftersom vi alla drabbas av förluster. När det gäller diagnostik finns det vad som kallas för Okomplicerad sorg. Den kännetecknas av förväntade reaktioner på en förlust och en förmåga att sörja som gör att personen på sikt kan nyorientera sig. Vid okomplicerad sorg behövs ingen professionell hjälp, utan det är något som individen själv antas kunna ta sig igenom.

Maladaptiv stressreaktion med nedstämdhet, med och utan ångest

En lite mer komplicerad form av sorgereaktion är en mer omfattande krisreaktion, vad som kallas för Maladaptiva stressreaktion med nedstämdhet eller Maladaptiva stressreaktion med nedstämdhet och ångest. Här finns det en påtaglig utlösande faktor men individen har ett lidande som är mer omfattande än vad som kan uppfattas som en naturlig reaktion på förlusten. Kanske har personen också en försämrad funktionsförmåga avseende arbete eller studier. Vid det som kallas för maladaptiva stressreaktioner kan man ofta ta sig igenom detta själv, kanske genom att prata med vänner. Men ibland kan förloppet påskyndas av en kortare kontakt med en psykoterapeut. En sådan kontakt omfattar ofta mellan ett och fem samtal. Fysisk aktivitet har också betydelse för det psykiska välbefinnandet.

Depression

För att uppfylla kriterierna vid Depression ska i sin tur mer omfattande symtom förekomma. Symtom vid depression är nedstämdhet, minskat intresse och glädje för sådant man tidigare har tyckt om, förändringar av sömn och aptit, rastlöshet, energilöshet och koncentrationsproblem. Det kan också innebära svårigheter att få saker gjorda och tankar kring att livet känns hopplöst.

Symtom vid depression i punktform

• Nedstämdhet
• Minskat intresse och glädje för sådant man tidigare tyckt om
• Förändringar av sömn och aptit
• Rastlöshet
• Energilöshet
• Koncentrationsproblem
• Svårigheter att få saker gjorda
• Tankar kring att livet känns hopplöst

Behandling vid depression

Behandling vid depression kan bestå av läkemedelsbehandling, psykoterapi samt av fysisk aktivitet. En del människor blir hjälpta av läkemedelsbehandling, men ibland får man biverkningar av olika slag. Det finns många former av psykoterapi som anses kunna vara bra vid depression. Såväl kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk terapi, och den lite mindre kända interpersonella terapin kan rekommenderas.

Vid behandlingen får man också ta hänsyn till att det finns tre svårighetsgrader vid depression, mild, måttlig och svår depression. Psykoterapi vid en lindrig depression kan omfatta från ungefär tre till fem gånger. Uppemot 20 gångerkan krävas vid en djupare depression och vid måttlig depression någonstans där mittemellan. Vid de allra djupaste depressionerna, när inget annat verkar kunna hjälpa, används även så kallad ECT – behandling, som är en form av elbehandling. Fysisk aktivitet har positiv effekt vid lätt till måttlig depression både som behandling och sekundärprevention.

Behandlingsformer vid depression

• Läkemedelsbehandling
• Psykoterapi
• Kognitiv beteendeterapi
• Psykodynamisk terapi
• Interpersonell terapi
• ECT – behandling
• Fysisk aktivitet

Dystymi

Slutligen finns det en nedstämdhetsdiagnos som heter dystymi. Vid dystymi förekommer en mer långvarig nedstämdhet än vid depression, och symtomen är inte lika omfattande. Dystymi har visat sig vara svårbehandlat.

Ångest

Ångest är en känsla av obehag, rädsla eller oro och tar sig uttryck både fysiskt och psykiskt och är inte farligt i sig, men kan vara mycket obehagligt. Ångest som har pågått en längre tid och är ett hinder i vardagen kan tyda på ett ångestsyndrom. Ångestsyndrom kan förekomma i olika svårighetsgrad och leder till sänkt livskvalitet och sänkt funktionsförmåga. Ångest kan ta sig olika uttryck, allt från nervositet och oro till stark fruktan eller fullskalig panik och kan märkas i kroppen som darrning, svettning, muskelspänningar, hjärtklappning, yrsel och snabbare andning. Oavsett vilka ångestproblem du besväras av kan behandling vara verksamt. Vid ångestsyndrom är psykologiska och medicinska behandlingar vanliga, livsstilsförändringar kan också vara hjälpsamt.

Vårdgivare som arbetar specifikt med sorg och nedstämdhet
Psykologer i Sverige (filtrera på område)
Psykiatriker i Sverige (filtrera på område)
KBT-terapeuter i Sverige (filtrera på område)