Skadekompassen > Sjukdomstillstånd > Ångest

Ångest

Ångest är en känsla av obehag, rädsla eller oro och tar sig uttryck både fysiskt och psykiskt.

Att ha ångest är inte farligt, men kan vara mycket obehagligt. Ångesten kan ta sig olika uttryck, allt från nervositet och oro till stark fruktan eller fullskalig panik och kan märkas i kroppen som darrning, svettning, muskelspänningar, hjärtklappning, yrsel och snabbare andning.

Om ångesten, rädslan eller oron är återkommande, leder till problem i vardagen eller försämrar livskvaliteten finns saker du kan göra för att må bättre och behandlingar som hjälper. Psykologiska och medicinska behandlingar är vanliga och träning och andra hälsosamma levnadsvanor kan både förebygga ångest och minska besvär.

Att träna regelbundet liksom att ta hand om dig vad gäller kost, sömn och stress förebygger och hjälper om du drabbas. Psykoterapeutisk eller medicinsk behandling kan behövas.

Boka vård för ångest

Du kan boka en tid för ett fysiskt besök till någon av våra mottagningar som jobbar med ångest.

Vad är ångest?

Ångest är något som alla upplever i livet. Det är till exempel obehaget som kan uppstå när man skall tala inför andra, när man ser en spindel eller vid svåra livssituationer. En del känner stark ångest i specifika situationer medan den för andra är mer generell och närvarande i många olika situationer.

Ångestens syfte är att tala om för oss att fara kan vara på väg så att vi kan göra oss förberedda på att hantera faran på ett passande sätt. Ångesten har genom evolutionen fyllt en viktig funktion för mänsklighetens överlevnad. Ångest, rädsla och fruktan är därmed normala och livsnödvändiga reaktioner inför händelser som upplevs farliga.

För de flesta kommer ångest, rädsla och stress att vara mer närvarande i olika perioder eller stunder i livet, för att sedan minska eller försvinna. Vid olika situationer i livet som till exempel vid flytt, nytt arbete, när anhöriga går bort, skilsmässa eller när barn föds är det vanligt med ökad ångest.

Det är vanligt att ångestsyndrom och depression förekommer samtidigt. Tillstånden har flera liknande symtom vilket gör att de ofta inträffar samtidigt. Ångesten kan vara symtom av en depression och omvänt kan depression orsakas av ångestsyndrom. De kan också uppstå var för sig. Behandling för de båda tillstånden är psykoterapi, medicinering, träning och andra livsstilsförändringar.

Symtom

Ångest kan upplevas på flera olika sätt och tar sig såväl fysiska som psykiska uttryck. Symtomen varierar mellan olika ångestsyndrom och det finns individuella skillnader i hur de kommer till uttryck. Vanliga symtom på ångest är:

Nervositet, rastlöshet, rädsla eller fruktan
En känsla av överhängande fara
Ökad hjärtfrekvens
Snabbare andning
Koncentrationsproblem
Sömnsvårigheter
Magproblem
Spänningar i kroppen

Människor upplever även ångest på andra sätt. Som panikattacker, smärtsamma tankar eller minnen samt tankar som upplevs som påträngande eller okontrollerbara. Ångesten kan även ta sig uttryck som en allmän känsla av rädsla, oro eller fruktan. Den kan även vara i form av rädsla för en viss plats eller händelse. Ångesten kan även vara mycket stark så att det upplevs som att den är utom kontroll.

Psykologiska symtom vid ångest är att tankarna riktas på den förväntade faran, det kan vara i form av ökad uppmärksamhet, katastroftankar och oro. Ångesten aktiverar även beteendeimpulser för att få oss att hantera den upplevda faran genom att kämpa, undvika faran eller vara på vår vakt.

När och var ska jag söka hjälp?

Det är lämpligt att söka hjälp när ångesten, rädslan eller oron är återkommande och svårhanterlig och stör dig i relationer, i ditt arbete, i studier eller andra viktiga delar av ditt liv. När din ångest är lättväckt, tar sig kraftiga uttryck, upplevs okontrollerbar, leder till tvångsmässighet, eller utgår från överdrivna eller orealistiska uppfattningar av fara är det också viktigt att söka hjälp. Du skall även söka hjälp då ångesten leder till nedstämdhet, missbruk eller fysiska åkommor. Det är lättare att bli hjälpt om du söker hjälp tidigt.

Använd vårt register över vårdgivare som arbetar med ångest.

Hitta vård

Självmordstankar? – tveka inte att söka hjälp!

Vid ångestbesvär eller annan form av psykisk ohälsa kan självmordstankar förekomma. Om du har självmordstankar är det viktigt att söka hjälp.

Om du har allvarliga självmordstankar kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112.
Har du eller en närstående tankar på att ta sitt liv kan man kontakta Självmordslinjen

Hur ställs diagnos?

Diagnosen ställs av legitimerad sjukvårdspersonal när flera tydliga kriterier uppfyllts. Vid möte med din behandlare kommer du att få berätta om hur du mår, dina symtom och hur ditt dagliga liv påverkas. Du kan få frågor om dina tankar, känslor och beteende. När problemen började och om det varit på detta vis även tidigare i livet. Du får berätta hur symtomen påverkar ditt dagliga liv, som relationer och arbete. Du får även beskriva hur din livssituation är och om det finns faktorer som påverkar symtomen i positiv eller negativ riktning samt om du lider av andra sjukdomar, såväl fysiska som psykiska. Du kan bli ombedd att fylla i skattningsformulär och som en del i bedömningen kommer din behandlare att bedöma självmordsrisk.

Om du får en ångestsyndromdiagnos kommer din behandlare att diskutera med dig om vilken behandling som passar bäst. Det finns inga prover eller kroppsliga undersökningar som kan påvisa ångest.

Vad kan jag göra själv?

Livsstilsförändringar kan både leda till minskade ångestsymtom och vara förebyggande. Det kan vara enkla och samtidigt betydelsefulla förändringar som är hjälpsamma vid såväl enklare som svårare ångestproblematik. Vid lindriga symtom kan livsstilsförändringar räcka för att hantera besvären. Vid måttlig till svår, eller om inte livsstilsförändringar hjälper kan det behövas psykoterapeutisk eller medicinsk behandling för att övervinna symtomen och leva ett mer hanterbart dagligt liv.

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet har visat sig vara symtomlindrande på såväl kort som lång sikt och stödet för att det kan fungera som behandling vid ångestsyndrom ökar. Regelbunden motion är även förknippat med minskad risk att utveckla ångestsyndrom.

Det är framförallt aerob fysisk träning på hög intensitet (konditionsträning) i minst 15 minuter som tydligast är hjälpsamt vid ångest. För varaktig effekt behöver träningen utföras tre-fem gånger i veckan och pågå i 10 veckor. Muskelstärkande fysisk aktivitet är också rekommenderat vid ångest.

Avspänning

Att stanna upp, slappna av och minska spänningar i kroppen hjälper att hantera ångest. Mindfulness, yoga, meditation och progressiv muskelavslappning har visat sig minska ångestsymtom.

God sömn

Sömnen behövs för att reparera kroppen, bearbeta dagens upplevelser och för att bli förberedd för en ny dag. Vid ångestbesvär är det vanligt med att lida av dålig sömn. Otillräcklig sömn kan leda till högre ångest men även försämrade möjligheter att hantera vardagen sysslor.

För bättre sömn är det grundläggande att ge tidsmässigt utrymme för att kunna uppfylla sömnbehovet (åtminstone 7 timmar per natt), att upprätthålla en dygnsrytm där man får tillräckligt med ljus på dagen och lägger sig vid regelbunden tid samt skapar en bra sovmiljö.

Hälsosam kost

En välbalanserad kost som är rik på grönsaker, frukt, magert kött, fisk, nötter och fullkorn, samt nyttiga fetter är rekommenderat för personer med ångestproblematik. Det är däremot inte tillräckligt som behandling för ångestsjukdomar.

Minska koffein, alkohol och nikotin

Koffein, alkohol och nikotin är samtliga förknippade med ångest och minskat intag kan leda till lindring av ångestsymtom.

Behandling

Det finns olika behandlingsalternativ om du besväras av ångest och för samtliga ångestsyndrom finns det effektiva behandlingar. Generellt behandlas ångest med psykoterapi, medicinering, eller båda två. Livsstilsförändringar, inklusive fysisk aktivitet kan även ge symtomreduktion. Valet av behandling beror på flera faktorer, bland annat vilket typ av ångestsyndrom, svårighetsgraden, orsak till ångestproblematik och hur begränsande inverkan ångesten har på livet.

Vid ångestsjukdomar är kognitiv beteendeterapi (KBT) generellt sett förstahandsval vid behandling av lindrig och medelsvår ångest, antingen som enda behandling eller tillsammans med medicinsk behandling. Vid svåra ångestproblem är det lämpligt med medicinsk behandling samt att KBT kan vara hjälpsamt.

Prognosen förbättras av tidig upptäckt av ångestproblematiken och snar start av behandling. Behandlingen kan förhindra sekundära problem så som depression, missbruk, fysiska åkommor eller ytterligare ångestsyndrom.

Kognitiv beteendeterapi – KBT

Kognitiv beteendeterapi (KBT) har i forskning visat sig vara den mest effektiva formen av psykoterapi för ångestsjukdomar.

Det är en behandlingsmetod där fokus är på samspelet mellan tankar, känslor och beteenden och samspelet mellan individen och omgivningen.

Det är en strukturerad behandling som kan leda till förståelse för vad som gör att ångesten uppstår och finns kvar samt specifika färdigheter för att må bättre och kunna göra det man tidigare har undvikit.

Kognitiv beteendeterapi kan ske individuellt, i grupp och digitalt (online)

Vårdgivare som arbetar med KBT

Psykodynamisk terapi

Psykodynamisk terapi är en behandlingsform där fokus är på att uppmärksamma och skapa insikt om omedvetna mönster eller processer som leder till svårigheter i tillvaron och dåligt mående. Genom att utforska och förstå tidigare erfarenheter som formar hur du agerar och ser världen skapas möjlighet att hantera utmanande situationer i vardagen med utgångspunkt i relationer, känslor och självreflektion.

Vårdgivare som arbetar med psykodynamisk terapi

Medicinsk behandling

Det finns olika typer av läkemedel som används vid behandling av ångestsyndrom.

Antidepressiva läkemedel av typen SSRI och SNRI är de som framförallt används vid behandling av ångest. Vid svår ångest och under kortare perioder kan även andra läkemedel ordineras.

Mer om ångest

Ungefär var fjärde person drabbas någon gång i livet av ett ångestsyndrom. Ångestsyndrom är de vanligaste av alla psykiska sjukdomar och det påverkar 12 % av vuxna i åldern 15-64 år. Cirka 16 % av kvinnorna och 9 % av männen i Sverige har ett ångestsyndrom. Symtom kan börja under barndomen eller tonåren och fortsätta i vuxen ålder.

Det är vanligt att lida av flera ångestsyndrom samtidigt eller att också lida av depression. Det är även vanligt med kroppsliga komplikationer. Därför söker individer med ångestproblem ofta vård för kroppsliga symtom som hjärtklappning, svettning, darrning, yrsel, illamående, smärtor eller muskelspänning.

Vad händer i kroppen?

När vi uppfattar eller förväntar oss någon form av fara aktiveras direkt fysiologiska och psykologiska reaktioner i kroppen. Hjärnan skickar signaler till det autonoma nervsystemet och adrenalin och andra stresshormoner utsöndras i kroppen. Våra sinnen skärps, blodet ökar i muskler och så vidare och våra kroppsliga resurser maximeras på detta vis för att hantera situationen. Detta ångest- eller stressystem vilar aldrig utan aktiveras flera gånger per dygn och det kan aktiveras oavsett om hotet är verkligt eller endast inbillat.

Orsaker till ångest

Orsakerna till ångestsjukdomar är inte helt klarlagt av forskare. Det tycks bero på en kombination av flera faktorer, bland annat biologiska, psykologiska och miljömässiga faktorer. Vissa människor har en ökad sårbarhet och reagerar lättare och starkare med ångest och oro på livshändelser än andra. Traumatiska upplevelser, långvarig stress, sömnproblem eller sjukdom kan bidra till utvecklandet av ångestsyndrom.

Riskfaktorer

Risken att utveckla ett ångestsyndrom är större om du lider av depression, har annan ångestsjukdom eller har historia av alkohol- eller drogmissbruk. Andra faktorer som kan öka risken att utveckla ångestsyndrom är:

Negativa livshändelser – exponering för stressfulla eller negativa livshändelser som ung eller i vuxen ålder.
Stress – stress kan utlösa en rad känslomässiga reaktioner, bland annat ångest.
Genetik – ångest eller andra psykiska sjukdomar hos biologiska släktingar.
Personlighetstyp – vissa personlighetstyper är mer benägna att utveckla ångestsyndrom
Kön – kvinnor drabbas i större utsträckning än män
Vissa fysiska hälsoförhållanden, exempelvis hjärtarytmi, sköldkörtelproblem eller somliga mediciner kan skapa eller förvärra ångestsymtom.

Olika typer av ångest

Det finns flera olika tillstånd där ångest är den huvudsakliga problematiken.

Paniksyndrom

Paniksyndrom innebär upprepade episoder av plötsliga, oväntade anfall av intensiv rädsla och ångest (panikattack). Under panikattacken är vanliga symtom hjärtklappning, yrsel, svettning, andfåddhet och bröstsmärtor. Panikattackerna leder till oro för nya panikattacker och undvikanden av situationer som förknippas med rädsla för nya panikattacker.

Social ångest (social fobi)

Rädsla och ångest i vardagliga sociala situationer där man upplever sig kritiskt granskad av andra, vilket leder till undvikande av sociala situationer. Den sociala ångesten resulterar i fysiska symtom och katastroftänkande samt sänkt livskvalitet och lidande.

Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

Oro som är svårhanterlig och överdriven och ofta handlar om vardagliga aktiviteter eller händelser. Oron innebär fysisk påverkan och leder ofta till muskelspänning och sömnstörningar, men kan även leda till rastlöshet, trötthet, koncentrationsproblem samt irritabilitet. Oron förekommer de flesta dagarna och problemen är ofta långvariga.

Specifika fobier

Stark ångest och rädsla för ett specifikt objekt eller en situation, exempelvis djur, naturliga miljöer, platser, blod och sprutor eller att kräkas. Detta leder till undvikande som kan vara omfattande och ångest kan framkallas av tanken på eller en bild på det man är rädd för.

Agorafobi

Stark rädsla för att vara på platser eller hamna i situationer där man kan känna sig instängd, hjälplös eller generad utifall man skulle drabbas av intensiv rädsla, ångest eller panik. Agorafobi är oftast kopplad till panikångestsyndrom. Detta kan leda till undvikande av exempelvis folksamlingar, varuhus eller att vara själv.

Tvångssyndrom (OCD)

Kännetecknas av ofrivilliga, påträngande tankar eller impulser samt handlingar som görs för att minska obehag eller förhindra det fruktade i samband med tankarna. Symtomen orsakar stort lidande och kan ta mycket tid i anspråk. Vanliga teman är renlighet, kontroll, rädsla för att skada andra eller samlande av föremål.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

Uppstår efter ett allvarligt psykiskt trauma. Detta leder bland annat till återkommande återupplevande av den traumatiska händelsen, undvikande av det som påminner om händelsen och överspändhet som bland annat gör det svårt att svårt att slappna av, sova och att vara koncentrerad.

Hälsoångest (Hypokondri)

Utmärks av en stark rädsla eller oro för att vara eller att bli allvarligt sjuk. Oro gällande allvarlig sjukdom så som cancer eller neurologisk sjukdom leder till att uppmärksamheten oftare riktas mot kroppen och vid hälsoångest tolkas normala kroppsliga förnimmelser som allvarlig sjukdomssymtom. Ökat vårdsökande eller att undvika att söka vård är vanligt.

Referenser

(2017). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom – Stöd för styrning och ledning. Hämtad från: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-12-4/Sidor/default.aspx
Folkhälsomyndigheten – folkhälsorapportering, ängslan oro eller ångest. 2018-06-19. https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans-utveckling/halsa/psykisk-ohalsa/angslan-oro-eller-angest/
FYSS 2016. Fysisk aktivitet vid ångestsyndrom. Hämtad från: http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2017/09/angest.pdf
B. (2004). Anxiety and its disorders: the nature and treatment of anxiety and panic New York : Guilford Publications .
V. (2005) Anxiety disorders in adults: a clinical guide. Oxford: Oxford University Press
Blanco, C., Rubion, M., Wall, M., Wang, S., Jiu, C., Kendler, K., (2014) .Riskfactors for anxiety disorders: common and specific efffects in a national sample. Depress Anxiety. 32(9):756-764.
Opie RS, O’Neil A, Itsiopoulos C, Jacka FN (2015) The impact of whole-of-diet interventions on depression and anxiety: a systematic review of randomised controlled trials. Public Health Nutr.18(11):2074-93
Jayakody, K., Gunadasa, S., Hosker, C. (2014) Exercise for anxiety disorders: systematic review. Br J Sports Med.;48(3):187-96.
A., Vancampfort, D., Herring, M., Rebar, A., Hallgren, M., Firth, J., Stubbs, B. (2108). Moving to Beat Anxiety: Epidemiology and Therapeutic Issues with Physical Activity for Anxiety. Curr Psychiatry Rep.; 20(8): 63.
Strauss, C., Cavanagh, K., Oliver, A., Pettman, D., (2000). Mindfulness-based interventions for people diagnosed with a current episode of an anxiety or depressive disorder: a meta-analysis of randomised controlled trials. Clin Psychol Rev; 20(2).
Vøllestad, J., Sivertsen, B., Nielsen, GH:, (2011) Mindfulness-based stress reduction for patients with anxiety disorders: evaluation in a randomized controlled trial. Behav Res Ther: 49(4): 281-8.
Kushner, M-G., Abrams, K., Borchardt, C., (2000) The relationship between anxiety disorders and alcohol use disorders: A review of major perspectives and findings. Clinical Psychology Review, Vol.20(2), pp.149-171
Edwin, S., Zafeer, B., Gettys, G., Chandraqupta, V. (2016). Sleep problems and disorders in patients with anxiety disorders. Psychiatric Annals; 46(7):396-40
H., Stein. M., Belik. S-H., Jacobi. F., Sareen. J. (2009). Relationship of anxiety disorders, sleep quality, and functional impairment in a community sample. Journal of Psychiatric ResearchVol. 43, Iss. 10, (926-933).

Skribent

Elias Lagerstedt, legitimerad psykolog
Uppdaterat

2024-01-19
Skriv ut
Dela
Hitta i artikeln
Vad är ångest?Symtom När och var ska jag söka hjälp? Vad kan jag göra själv? Behandling Mer om ångest Olika typer av ångest Referenser

Ytterligare information relaterat till ångest

Depression

Sjukdomstillstånd

Depression är vanligt och ungefär var fjärde person kommer att drabbas någon gång under livet. Många faktorer påverkar risken att drabbas men regelbunden pulshöjande fysisk aktivitet, en sund arbetsplats och ett bra socialt liv underlättar och minskar risken. Vi beskriver symtom, egenvård och lämplig behandling samt guidar dig till rätt vårdinstans.
Sorg och nedstämdhet

Besvärsområde

Sorg och nedstämdhet Det kan ibland vara svårt att skilja mellan naturlig sorg och depression. Sorg är en del av alla människors liv eftersom vi alla drabbas av förluster. När det gäller diagnostik finns det vad som kallas för Okomplicerad sorg. Den kännetecknas av förväntade reaktioner på en förlust och en förmåga att sörja som […]
Huvudvärk

Sjukdomstillstånd

Huvudvärk är ett samlingsnamn på all smärta som upplevs i huvud, ansikte och i vissa fall nacke. Det finns många typer av huvudvärk, till exempel huvudvärk av spänningstyp, migrän och den mindre vanliga Hortons huvudvärk. Vad som orsakar huvudvärk är inte helt klart men kan bero på till exempel spänd ansikts- eller nackmuskulatur, stress, synfel […]
KBT – Kognitiv beteendeterapi

Behandlingsmetod

Vid KBT fokuserar man på patientens nuvarande fungerande och på vad för sorts förändringar som kan krävas för att patienten ska få det bättre. Detta innefattar noggranna analyser av situationer där patienten inte mår bra och både tankar, känslor och beteenden utifrån specifika situationer kartläggs. Utifrån detta växer en KBT behandling fram där patienten har en aktiv del med hemuppgifter mellan behandlingssessionerna. Mål sätts upp och utvärdering görs. KBT är den form av psykoterapi som har det största forskningsstödet.
FAR – Fysisk aktivitet på Recept

Inlägg

FaR – Fysisk aktivitet på Recept Allt fler får recept på fysisk aktivitet. Träning är ett utmärkt läkemedel, både för att förebygga och behandla en rad olika sjukdomar. Det går till så att en vårdgivare (förskrivare) rekommenderar träningsformer lämpliga för dig och skriver ett receptet på intensitet, frekvens och typ av aktivitet. Ofta är träningen […]
Fysisk aktivitet och hälsa

Övrigt

Fysisk aktivitet och hälsa. Denna artikel behandlar olika aspekter av fysisk aktivitet och hälsa, byggt på aktuell kunskap och forskning. Vanliga begrepp förklaras och nationella och internationella riktlinjer gällande fysisk aktivitet för barn, vuxna och äldre redogörs. ”De som tror att de inte har tid med fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för […]