Artros i handen
Artros i händer är den vanligaste formen av artros och är vanligt förekommande bland äldre. Artros är en ledsjukdom som orsakar en försämring i broskkvaliteten i den drabbade leden samt påföljande inflammation i ledkapseln.
Symtom vid artros i handen är smärta vid aktivitet, morgonstelhet och nedsatt handfuktion. Vid artros i händer förkommer även felställningar av fingrarna och knotor på lederna. Det är vanligt att flera leder i händerna är drabbade men symtomen är ofta intermittenta och endast en eller två leder ger symtom samtidigt.
Behandlingen är främst inriktad på att minska symtom genom träning, ortoser och anti-inflammatoriska mediciner.
Artros vara orsaken till smärta, stelhet och svullna leder i händerna
Vid artros i händerna blir broskkvaliteten i leden försämrat. Det kan bildas så kallade knotor och felställningar i fingrarna. Stelhet, smärta och svullnad är vanliga symtom. Träning, handstöd och medicinering leder ofta till smärtlindring och ökad aktivitetsförmåga.
Vård för Artros i handen
Du kan få hjälp via video eller genom att boka en tid för ett fysiskt besök till någon av våra mottagningar eller få diagnos och personlig hjälp direkt via digital artrosskola.
Olika typer av hand ortoser kan ge minskade besvär och ökad aktivitetsförmåga.
Ny studie visar att digital artrosskola är mycket effektiv, smärtan minskar med 41% samt att funktionen ökar med 48% jämfört med traditionell vård där smärtan minskade med 6% och funktionen ökade med 13%.
Studier på laserbehandling med 904 ljus visar på minskad smärta, svullnad, värme och dysfunktion.
Symtom
Symtom vid artros i händer varierar beroende på vilka leder som är drabbade. Det är ovanligt att endast en led är påverkad vid handartros och ofta är flera fingerleder inblandade och det är ofta symmetriskt på båda händerna. Undantag är tumbasartros som påverkar leden mellan handbenet trapezium och det första metakarpalbenet (CMC1), där artrosen kan vara belägen till endast den leden utan påverkan på andra leder. Det är dock ovanligt med pågående inflammation och smärta i flertalet leder samtidigt även om flera leder är påverkade. Handartros är även förknippat med generell artros, och den som lider av handartros har en högre risk att drabbas av artros i knän och höfter.
Symtomen vid handartros är de samma som vid artros i andra leder:
- Smärta vid användning
- Morgonstelhet
- Besvär som kommer och går (intermittenta besvär)
- Funktionspåverkan (svårt att arbeta med händerna t.ex. öppna burkar)
Vid handartros kan symtomen dock variera från övrig artros och specifika symtom som kan uppstå vid handartros är:
- Snabbt övergående morgonstelhet
- Heberdens och Bouchards knotor
- Felställningar i fingrar
De vanligaste drabbade lederna är:
- Distala interfalangealleder (DIP)
- Tumbasen (CMC1)
- Proximala interfalangealleder (PIP)
- Metacarpalleder (MCP)
När och var ska jag söka hjälp
För diagnos och behandling
Vid symtom som vid handartros som inte går över kan man utan remiss kontakta en fysioterapeut, arbetsterapeut eller sin vårdcentral för en undersökning och diagnos. En digital artrosskola kan snabbt och enkelt hjälpa med diagnos och behandling.
Genom skadekompassens vårdgivarregister kan du söka vårdgivare som arbetar med artros i händer.
Vid dessa symtom skall du söka akut
Om smärta och funktionsnedsättning i handen uppstått i samband med trauma eller våld mot hand eller fingrar rekommenderas att söka vård direkt för undersökning.
Har smärtan/besvären kombinerats med feber och allmän trötthet eller svullnad och rodnad över leden bör man kontakta sin vårdcentral först för att utesluta exempelvis ett inflammatoriskt tillstånd eller reumatisk sjukdom.
Såhär ställs diagnosen
Diagnosen handartros ställs efter samlad bedömning av historia (anamnes), symtom och fynd vid klinisk undersökning hos fysioterapeut eller läkare. Röntgenundersökning kan ibland visa om det finns artros i leden, men artros i ett tidigt skede syns inte på röntgen och överensstämmelsen mellan röntgenförändringar och symtom är därav dålig. Ibland kan artrosförändringar noteras på röntgen utan symtom och vice versa.
Artrosskola på nätet
Vi rekommenderar Joint Academys artrosskola vid misstanke om eller vid bekräftad artros. Det är en landstingsfinansierad vård som kostar 0 kr i patienavgift och som visat på mycket goda resultat, både omgående och kvarstående där man ser minskad smärta, ökad aktivitetsförmåga och mindre behov av operation.
Kom igång med artrosskola på nätet
Vad kan jag göra själv
Det är viktigt att känna till vad man kan göra själv för att minska smärtan vid artros i händer. Mer kunskap om behandling och symtomen anses vara en mycket viktig faktor i behandling av artros.
Smärtlindrande mediciner
Det är rekommenderat att använda receptfria läkemedel för smärtlindring vid artros i händerna. Främst är rekommenderas så kallade NSAID. Dessa ger en smärtlindrande effekt och kan tas i både tablettform och som gel som appliceras på huden. Gel rekommenderas främst för handartros då ingen nämnvärd skillnad noterats mot tablettform angående smärtlindring samt att biverkningarna är mindre och att gelen går att använda under längre tid.
Hand- och fingerortoser
Handstöd, ortoser, kan leda till minskad smärta och ökad funktion. En ortos rekommenderas främst vid artros i tumbasen, men det finns även ortoser för fingrar. Vilken typ av ortos som är bäst är inte helt klarlagt, både prefabricerade och specialtillverkade kan ha god effekt. Vissa ortoser passar bättre att använda nattetid och andra dagtid, inte heller här finns tydliga indikationer på vad som är bäst. Det anses dock att ortosen måste användas mycket och under lång tid för bästa effekt.
Träning
Träning för hand och fingrar kan leda till ökad funktion och minskad smärta. Det är rekommenderat att träna med övningar som fokuserar på rörlighet och styrka vid artros i händerna. Övningarna är ofta enkla och kräver inga redskap, därav blir det enkelt att utföra träningen i hemmet. Fysioterapeuter och arbetsterapeuter kan hjälpa med ett anpassat träningsprogram.
Behandling
Behandling vid artros i handen är främst inriktad på att minska symtom och öka funktion. Detta då ingen behandling finns för att bota artros.
Information om artros, sjukdomsförloppet, vad smärta beror på, prognos och vad som går att göra är viktigt att ta del av för den drabbade. Artrosskola är rekommenderat och innebär informationsträffar för att öka kunskapen om diagnosen. Artrosskola kan utföras individuellt, i grupp, fysiskt eller digitalt.
Följande behandlingar rekommenderas ofta i ett första skede:
- Anti-inflammatorisk medicin (NSAID) i gel form
- Träning
- Avlastande ledstöd (ortoser)
- Hjälpmedel som underlättar vardagssysslor
Anti-inflammatoriska mediciner har en smärtlindrande effekt både i gelform och tabletter. Det finns dock mycket fler rapporterade biverkningar av mediciner i tablettform samt att dessa inte går att använda under lång tid. Geler med anti-inflammatoriska komponenter rekommenderas därför i första skedet.
Avlastande ledstöd, ortoser, rekommenderas ofta vid tumbasartros och kan användas både dagtid och nattetid. Effekten brukar normalt vara minskad smärta och ökad funktion då ortosen stabiliserar leden och minskar rörelseuttaget. Ortoser för artros i övriga fingereleder förekommer men föreskrivs i mindre utsträckning.
Injektionsbehandling med kortison kan användas i de fall det finns e pågående inflammation i leden. Kortisoninjektioner används frekvent vid handartros i smärtlindrande syfte och har ofta bättre effekt vid artros i fingrar än tumbasen.
Operation kan vara aktuellt vid felställningar eller påtaglig smärta och begränsad funktion. Operationer som utförs vid handartros är framförallt steloperation av lederna samt korrigering av felställningar.
Vad är Handartros?
Artros är en kombination av flera olika sjukdomsprocesser som kan sättas igång av olika orsaker. Artros är en konsekvens av obalansen mellan de krav som ställs på leden och ledens förmåga att motsvara dessa krav. Artros kan uppstå i en normal led som utsätts för onormala påfrestningar eller normal användning av en led som av någon anledning är försvagad.
Sjukdomen utvecklas över tid och uppstår aldrig spontant, ofta är utvecklingsprocessen långsamt och över flera år. Det finns en tydlig ökning av handartros efter 40 år ålder och därefter fortsatt ökat per år efter det. Tidigare har artros ansetts vara förslitningar i leden på grund av för mycket belastning, men på senare tid har detta skiftat till att det är mer sannolikt en följd av inaktivitet.
Artros är den vanligaste ledsjukdomen och handartros den vanligaste underkategorin av artros. Enligt WHO är artros en av de tio mest invalidiserande sjukdomarna i världen.
Varför får man handartros?
Anatomi:
En led består av två eller flera skelettben som möter varandra. Dessa bendelar är täckta med ett lager brosk vilket gör att benändarna kan glida lättare mot varandra samt fungerar som en intern stötdämpare. Ledvätska kallas det smörjmedel som hjälper leden att glida utan friktion inuti leden. Handen, likt foten, har en relativt komplex anatomisk struktur och består av en mängd ben, leder, muskler, senor och ligament.
Underarmen ansluter till handen via handleden, där de två underarmsbenen möter den första av två rader med handben. Efter dessa två rader av mindre, nästan kubformade ben, följer fem kolumner med långa, rörformade, fingerben. Med undantag från tummens tre består de övriga fingrarna av fyra ben. Mellan samtliga av dessa handben finns leder med ledbrosk som är omslutna av en bindvävshinna som kallas ledkapsel. Lederna benämns efter vilka ben som leden sitter mellan. De inre fingerlederna kallas CMC-leder (carpometacarpal leder). PIP (proximala interfalangealleder) samt DIP (distala interfalangealleder) kallas de inre respektive yttre fingerlederna. Samtliga av dessa numreras efter deras ordning, från tummen till lillfingret (1-5)
Vid artros bryts ledbrosket ner gradvis vilket leder till att inflammationer kan uppstå i led och ledkapseln. Det är denna reaktionen som orsakar smärta och stelhet
Riskfaktorer:
Handartros är vanligare med stigande ålder och risken för att drabbas ökar påtagligt varje år över 40. Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män, sannolikt på grund av de hormonella förändringarna som klimakteriet innebär. Ärftlighet är även det en väsentlig riskfaktor för handartros.
Individer med förhållandevis stor underarmsstyrka lider en förhöjd risk av att drabbas av handartros, detta beror sannolikt på att krafterna som kan genereras mot lederna är högre än för individer med låg underarms styrka.
Det finns en ökad risk för att drabbas av handartros för individer med övervikt, hög bendensitet och överrörliga leder (ledlaxitet).
Tidigare skada på leder i händerna är en faktor som är förknippat med ökad risk för handartros. Viss koppling till arbetsmoment och aktiviteter som innebär mycket arbete med händerna har setts till utveckling av handartros.
Prognos
Som vid alla former av artros är dessvärre handartros ingen övergående sjukdom och kommer alltid att finns kvar för den drabbade, oavsett behandling. Förändringen av symtom över tid skiljer sig mycket från individ till individ där vissa har en snabbare försämring än andra.
Hur kan man undvika Handartros
Det finns ingen entydig forskning på hur handartros kan förebyggas. Det handlar i störst utsträckning om att vara medveten om riskfaktorer och minimera dessa.
- Möjligen kan förändra sina arbetssysslor minska risken för att drabbas. Framförallt om man känner till att artros är vanligt förekommande i släkten och man har ett arbete som innebär monotont eller tungt arbete för händerna
- Om man vet att man har en tidigare skada på en led i handen kan det finnas ökad risk för utveckling av artros och bör då undvika eller minska på monotona och särskilt tunga belastningsmoment för leden.
- För lite belastning av en led anses öka risken för artros så en regelbunden träning eller utförande av vardagliga aktiviteter där man får ta i med hand och fingrar kan möjligen minska risken att drabbas.
Differentialdiagnoser
- Reumatisk artrit
- Karpaltunnelsyndrom
- Psoriasis artrit
- Gikt
- Infektion
Övningar vid artros i handen
Kommer snart
Referenser
Zhang W, Doherty M, Leeb BF, Alekseeva L, Arden NK, Bijlsma JW, Dincer F, Dziedzic K, Hauselmann HJ, Kaklamanis P, Kloppenburg M, Lohmander LS, Maheu E, Martin-Mola E, Pavelka K, Punzi L, Reiter S, Smolen J, Verbruggen G, Watt I, Zimmermann-Gorska I; ESCISIT. EULAR evidence-based recommendations for the diagnosis of hand osteoarthritis: report of a task force of ESCISIT. Ann Rheum Dis. 2009 Jan;68(1):8-17.
Østerås N, Kjeken I, Smedslund G, Moe RH, Slatkowsky-Christensen B, Uhlig T, Hagen KB. Exercise for hand osteoarthritis. Cochrane Database Syst Rev. 2017 Jan 31;1(1):CD010388.
Kloppenburg M, Kroon FP, Blanco FJ, Doherty M, Dziedzic KS, Greibrokk E, Haugen IK, Herrero-Beaumont G, Jonsson H, Kjeken I, Maheu E, Ramonda R, Ritt MJ, Smeets W, Smolen JS, Stamm TA, Szekanecz Z, Wittoek R, Carmona L. 2018 update of the EULAR recommendations for the management of hand osteoarthritis. Ann Rheum Dis. 2019 Jan;78(1):16-24.
Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.
Tänk på att:
Tips på innehåll:
Så här används informationen du lämnar