Artros i handen

Artros är en kombination av flera olika sjukdomsprocesser som kan sättas igång av olika orsaker. Artros är en konsekvens av obalansen mellan de krav som ställs på leden och ledens förmåga att motsvara dessa krav. Artros kan uppstå i en normal led som utsätts för onormala påfrestningar eller normal användning av en led som av någon anledning är försvagad.

Sjukdomen utvecklas över tid och uppstår aldrig spontant, ofta är utvecklingsprocessen långsamt och över flera år. Det finns en tydlig ökning av handartros efter 40 år ålder och därefter fortsatt ökat per år efter det. Tidigare har artros ansetts vara förslitningar i leden på grund av för mycket belastning, men på senare tid har detta skiftat till att det är mer sannolikt en följd av inaktivitet.

Artros är den vanligaste ledsjukdomen och handartros den vanligaste underkategorin av artros. Enligt WHO är artros en av de tio mest invalidiserande sjukdomarna i världen.

Varför får man handartros?

Anatomi:

En led består av två eller flera skelettben som möter varandra. Dessa bendelar är täckta med ett lager brosk vilket gör att benändarna kan glida lättare mot varandra samt fungerar som en intern stötdämpare. Ledvätska kallas det smörjmedel som hjälper leden att glida utan friktion inuti leden. Handen, likt foten, har en relativt komplex anatomisk struktur och består av en mängd ben, leder, muskler, senor och ligament.

Underarmen ansluter till handen via handleden, där de två underarmsbenen möter den första av två rader med handben. Efter dessa två rader av mindre, nästan kubformade ben, följer fem kolumner med långa, rörformade, fingerben. Med undantag från tummens tre består de övriga fingrarna av fyra ben. Mellan samtliga av dessa handben finns leder med ledbrosk som är omslutna av en bindvävshinna som kallas ledkapsel. Lederna benämns efter vilka ben som leden sitter mellan. De inre fingerlederna kallas CMC-leder (carpometacarpal leder). PIP (proximala interfalangealleder) samt DIP (distala interfalangealleder) kallas de inre respektive yttre fingerlederna. Samtliga av dessa numreras efter deras ordning, från tummen till lillfingret (1-5)

Vid artros bryts ledbrosket ner gradvis vilket leder till att inflammationer kan uppstå i led och ledkapseln. Det är denna reaktionen som orsakar smärta och stelhet

Riskfaktorer:

Handartros är vanligare med stigande ålder och risken för att drabbas ökar påtagligt varje år över 40. Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män, sannolikt på grund av de hormonella förändringarna som klimakteriet innebär. Ärftlighet är även det en väsentlig riskfaktor för handartros.

Individer med förhållandevis stor underarmsstyrka lider en förhöjd risk av att drabbas av handartros, detta beror sannolikt på att krafterna som kan genereras mot lederna är högre än för individer med låg underarms styrka.

Det finns en ökad risk för att drabbas av handartros för individer med övervikt, hög bendensitet och överrörliga leder (ledlaxitet).

Tidigare skada på leder i händerna är en faktor som är förknippat med ökad risk för handartros. Viss koppling till arbetsmoment och aktiviteter som innebär mycket arbete med händerna har setts till utveckling av handartros.

Prognos

Som vid alla former av artros är dessvärre handartros ingen övergående sjukdom och kommer alltid att finns kvar för den drabbade, oavsett behandling. Förändringen av symtom över tid skiljer sig mycket från individ till individ där vissa har en snabbare försämring än andra.

Hur kan man undvika Handartros

Det finns ingen entydig forskning på hur handartros kan förebyggas. Det handlar i störst utsträckning om att vara medveten om riskfaktorer och minimera dessa.

• Möjligen kan förändra sina arbetssysslor minska risken för att drabbas. Framförallt om man känner till att artros är vanligt förekommande i släkten och man har ett arbete som innebär monotont eller tungt arbete för händerna
• Om man vet att man har en tidigare skada på en led i handen kan det finnas ökad risk för utveckling av artros och bör då undvika eller minska på monotona och särskilt tunga belastningsmoment för leden.
• För lite belastning av en led anses öka risken för artros så en regelbunden träning eller utförande av vardagliga aktiviteter där man får ta i med hand och fingrar kan möjligen minska risken att drabbas.