Artros i höften
Artros i höften kallas även höftledsartros och coxartros. Det är ett kroniskt sjukdomstillstånd som utvecklas gradvis över månader och år. Symptomen kommer oftast smygande och kan börja med att höftleden smärtar efter träning eller fysisk aktivitet. Höftledsartros är vanligare ju högre upp i åldrarna man kommer men förekommer även bland yngre, då oftast efter tidigare trauma till leden.
Vanliga symtom är smärta i ljumskområdet på den drabbade sidan, över framsida låret och ner mot insidan/framsida av knäet. Smärta kan även sätta sig på andra platser som i säte och skinka. Det kan leda till att man får svårt att böja sig och gå längre sträckor. Det finns inget botemedel mot artros i höften men med anpassad träning, viktnedgång, behandling och hjälpmedel kan förloppet bromsas upp, smärtan minska och aktivitetsförmågan öka betydligt. I vissa fall krävs ändå operation där en protes ersätter den skadade leden.
Om du misstänker att du har artros kan du direkt söka dig till en artrosskola höft. Där får du en diagnos och direkt hjälp att komma igång med det som hjälper bäst – utbildning och individuellt handledd träning av fysioterapeut. Artrosskolan på nätet har 0 kr i patientavgift och du kan få diagnos och individuell hjälp direkt från ditt hem.
Du kan även söka dig till en vårdgivare på din ort för en första bedömning samt information och hjälp med individuell träning och behandling. Remiss behövs inte.
Hembehandling med laser samt mjuka dämpade skor kan ge direkt smärtlindring och leda till att du kan gå och aktivera dig bättre.
Vård vid artros i höften
Boka videobesök eller en tid för ett fysiskt besök till någon av våra mottagningar eller få diagnos och personlig hjälp direkt via digital artrosskola. Behandling med medicinsk hemlaser samt väldämpade skor kan ge snabb lindring och förbättrad aktivitetsförmåga.
Symtom
Smärta är huvudsymtom vid höftledsartros. Smärtan ökar gradvis och blir mer och mer begränsande ju mer sjukdomen fortskrider. Patienter med höftartros kan få smärta vid aktiviteter som gång, trappgång, trädgårdsarbete och hushållsarbete. Inte sällan förekommer nedstämdhet och till och med depression. För dem som fortfarande arbetar, kan det innebära högre grad av sjukskrivning och sämre arbetsförmåga. Trötthet och sömnproblem är vanligt när sjukdomen är långt framskriden.
Typiska symtom vid artros i höften inkluderar:
- Ledstelhet särskilt efter inaktivitet och när man kliver upp ur sängen på morgonen.
- Smärta, svullnad och ömhet i och runt höftleden.
- Ljud eller känsla av krasande i leden när ben möter ben.
- Svårighet att böja i höften och t.e.x dra på sockar eller knyta skor.
Artros är ett tillstånd som i sitt slutstadium omfattar alla ledens vävnader och inte bara brosket. Såväl skelett som ledband, ledhinna och ledvätska är påverkade.
När och var ska jag söka hjälp?
För diagnos och behandling
Om man besväras av smärta och stelhet runt höften kan man kontakta en artrosskola, en fysioterapeut eller sin vårdcentral för en undersökning och snabb hjälp att komma igång med vård. Du kan använda vårt register över vårdgivare som arbetar med artros i höft.
Vid dessa symtom ska du söka akut
Har smärtan/besvären kombinerats med feber och allmän trötthet eller svullnad och rodnad över leden bör man kontakta sin vårdcentral först för att utesluta exempelvis ett inflammatoriskt tillstånd eller reumatisk sjukdom.
Så här ställs diagnosen
Diagnosen ställs genom klinisk undersökning hos fysioterapeut eller läkare. När en patient söker görs en anamnes (sjukdomshistoria) och fysisk undersökning. Smärtan som associeras med höftartros sker oftast först i samband med aktivitet. Patienter berättar om en gradvis ökande höftsmärta som ökar vid rörelse och avtar vid vila. När sjukdomen blir mer uttalad kan morgonstelhet och vilosmärta förekomma. Även nattliga smärtor förekommer.
En fysisk undersökning bör utesluta andra anledningar till höftsmärtan. Rörlighetsomfånget undersöks i knä och ländrygg för att utesluta att dessa leder orsakar problemen. Den största kliniska indikationen för höftartros är smärta som förvärras av inåtrotation av höften. Smärta som placerar sig i ljumsken samt som strålar ut över framsida lår och ner mot knät är typiskt för besvär i höftleden. I ca 20 % av personer med höftartros är problemen bilaterala d.v.s.förekommer i båda höftlederna.
När man observerar gångmönster ser man ofta en förkortad steglängd och hälta. Lår- och höft musklerna är mindre och svagare på den drabbade sidan och benet kan vara lite kortare.
Bildundersökning med röntgen kan ge indikation om hur långt framskriden sjukdomen är men räcker inte för att ställa diagnos. Förändringar man kan se på röntgenbilder är minskad ledspalt (minskat utrymme mellan lårben och höft), skleros (ökad kalkinlagring), cystbildning (hålrum i skelettet) och osteofyter (benpålagringar). Sambandet mellan dessa typiska ledförändringar vid artros och kliniska fynd (symtom) är svagt. Höftartros underdiagnostiseras och missas därav om man utgår enbart från röntgenfynd. Patienter med höftartros har ofta rygg eller knäbesvär och ibland behandlas dessa utan framgång innan höftartros uppmärksammas som anledning till problemet. God kunskap i klinisk diagnostik minskar risken att missa diagnosen höftartros. Vid behov kan den kliniska undersökningen kompletteras med röntgen eller magnetkamera, där även brosk syns.
Blodprov eller prov på ledvätska utförs inte rutinartat om man inte misstänker inflammation.
Vad kan jag göra själv?
Akut
Egenvård är centralt i behandling av höftledsartros. Att upptäcka och använda sina egna resurser för att ta kontroll över sin sjukdom är viktigt i rehabiliteringen. Eftersom artros är en kronisk sjukdom måste träning integreras i det dagliga livet och inte vara för svårt att utföra dagligen. Det gäller att upprätthålla ledrörligheten och öka uthålligheten och styrkan i muskulaturen i kring höften. Motion och träning fungerar också smärtlindrande.
I akutskede rekommenderas belastningsanpassning och lättare regelbundna cirkulationsövningar för att smärtlindra. Det är bra om du fortsätter att röra dig och promenera så ta hjälp av kryckor eller stavar för avlastning vid gång. Använd väldämpade skor och hembehandling med medicinsk laser för att minska smärta, svullnad och inflammation. När det mest akuta lugnat sig kan cykling och simning kan vara en passande träningsform.
Subakut-läkande
I detta skede har smärtan klingat av något, vilket gör att belastningen gradvis kan ökas igen. Fokus ligger på att göra lite och ofta – hellre korta promenader dagligen än väldigt långa promenader vid enstaka tillfällen.
Dagliga styrke- och rörlighetsövningar rekommenderas.
Gå i mjuka skor och du kan självbehandla med medicinsk laser för att optimera förhållandena i höftleden.
Förebyggande och underhållande
Konditionsträning bör utföras med måttlig intensitet (att man inte ska bli så andfådd att man inte kan prata under träning) 3 ggr eller mer per vecka och 30 minuter (sammanlagt) per gång. Detta kan vara promenader, stavgång, cykling, simning eller liknande. Denna typ av träning främjar hjärta och kärl, ökar uthålligheten och ger styrka och smärtlindring. Det förebygger också övervikt. Förutom konditionsträning bör man ha ett hemträningsprogram som utförs dagligen. Din fysioterapeut kan utforma ett program anpassat utefter dina förutsättningar.
Viktnedgång kan vara ett sätt att minska besvär vid höftartros. Inte bara mekaniska faktorer påverkas utan även ämnesomsättning och hormonbalans. Höftartros och övervikt är dock lite studerat så det förekommer motstridiga resultat gällande effekter.
Artrosskola vid artros i höft
Artrosskola höft
Artrosskola har vetenskapligt bevis för att minska smärta och öka aktivtetsförmågan och rekommenderas alla som tror eller vet att de har artros. Man bör påbörja denna så tidigt som möjligt då resultaten blir bättre än om man väntar. Artrosskola innefattar bedömning/diagnos, utbildning och utformning och initiering av träning och kursen vara oftast under 6 veckor.
Effekter av artrosskolan:
- Mentala förbättringar: Många blir piggare och orkar mer. Vardagen blir lugnare när oron minskar
- Fysiologiska förbättringar: Man blir mer fysiskt aktiv, vilket också minskar risken för andra sjukdomar som också beror på inaktivitet.
- 25 % blir av med sin dagliga smärta
- 66 % hoppar av väntelistan till operation
Artrosskola på nätet
Artrosskola på nätet är en lika verksam behandling som den i grupp med fysiska besök. Fördelen är att du kan göra den precis när det passar dig att den kostar 0 kr i patientavgift. Du får efter samtal med en fysioterapeut eller ortoped diagnos och kan sedan påbörja en sex veckor lång kurs som du kan genomför på distans, när det passar dig, på kvällar, helger, på jobbet eller på semestern. Resultaten är lika bra som vid fysisk kurs och du får kontinuerlig handledning och uppföljning av en artrosspecialiserad fysioterapeut på distans. Om behov uppstår av ett fysiskt besök så hänvisas du till ett sådant.
Effekter av artrosskola på nätet:
- 88% av patienter upplever minskad höft- och knäsmärta
- 54% av patienter anser sig inte längre behöva operation efter 6 månader
- 42% av våra patienter som medicinerat (t ex smärtlindrande) har slutat medicinera efter 6 månader
Kom igång med artrosskola på nätet
Artrosskola i grupp på en mottagning
Du kan gå artrosskola i grupp på en mottagning på din ort där du tillsammans med andra med höftartros får utbildning och hjälp med att komma igång med träning. Vid behov får du parallellt behandling om detta behövs. Du får sedan uppföljning och vidare hjälp.
Kom igång med artrosskola i grupp
Individuell hjälp vid höftartros
Du kan även få individuell hjälp för din artros av en fysioterapeut på din ort. Du får då diagnos, utbildning och ett individuellt utformat träningsprogram samt därefter uppföljning. Om behov av parallell behandling så erbjuds du även detta.
Boka tid till vårdgivare för individuell hjälp vid höftartros.
Träningen har flera verkningsmekanismer
Träning är mycket viktigt vid artros. Man bör träna rörelseomfång, muskelstyrka, stabilitet, koordination och kondition.
- Muskelaktivitet är smärtlindrande.
- Ökad muskelstyrka och funktion ger ökad stabilitet i leden och detta innebär mindre belastning.
- Broskkvaliteten kan förbättras och sjukdomsutvecklingen går långsammare.
- Träning är ofta förknippad med viktnedgång som bidrar till att minska belastningen på leden.
Det gör ont att börja träna med ledproblem och mätbar effekt av träningen på problemen ses först efter 6-8 veckor. För att kunna träna krävs det i vissa fall att någon form av smärtstillande behandling ges innan. Det kan vara värme/kyla, TENS, Akupunktur eller smärtstillande läkemedel.
För att hantera smärta kan man använda en smärthanteringsmodell. Smärta upp till 5 på en 10 gradig skala accepteras efter träning men smärtan bör inte öka till nästa dag. Det innebär inte att smärtan måste vara noll dagen efter träning utan att grundsmärtan inte tillåts att successivt öka från dag till dag.
Behandling
Det finns i dagsläget ingen behandling som kan bota artros utan behandlingen inriktas på att minska symtom och behovet av mediciner. Med information, träning och vissa hjälpmedel kan symtomen försvinna eller minskas markant. Att minska sin smärta och öka sin aktivitetsförmåga och vara fysiskt aktiv är väldigt viktigt. Vården rekommenderar att du så tidigt som möjligt kommer igång med artrosskola om du tror eller vet att du har höftartros.
De behandlingsmetoder som i studier visat sig ha effekt är: artrosskola, vattengymnastik, akupunktur och hjälpmedel som käpp vid gång. Viktnedgång anses vara rekommenderat för att avlasta leden även om det inte entydigt bevisats ha ett samband just vid höftartros.
Läkemedelsverket behandlingsrekommendationer för artros
Läkemedelverkets riktlinjer vid lätt till måttlig artros är illustrerad med en pyramid. Basbehandling skall erbjudas alla och först när basbehandling inte är tillräcklig skall kompletterande behandling provas och först därefter skall operation erbjudas vid behov.
Information, träning och viktnedgång är viktigaste behandlingen vid höftartros
Information står som första steg i denna behandlingspyramid. Personer med höftartros behöver kunskap om hur hen själv med enkla medel kan minska och förebygga funktionshinder. Ett bra sätt att ge kunskap och kombinera individuellt möte med gruppverksamhet är så kallad Artrosskola. Dessa har visat sig minska självskattade besvär, öka hälsorelaterad livskvalitet och öka aktivitetsförmågan.
Läkemedelsbehandling och injektionsbehandling
Läkemedelsbehandling är andra steget i pyramiden. Din läkare kan hjälpa till med rekommendationer för smärtstillande och/eller inflammationshämmande läkemedel. Ibland förekommer kortisoninjektionsbehandling i leden för temporär smärtlindring.
Operation vid höftartros
Operation är den översta nivån i pyramiden. I de fall då träning och smärtstillande behandlingar inte längre ger effekt och vid besvärlig vilosmärta kan operation övervägas. Patienten blir då remitterad till en ortopedkirurg för bedömning och eventuell operation med höftprotes. Varje år utförs 10 000 höftledsplastiker i Sverige på grund av artros. Tekniken är väletablerad och ger oftast goda resultat. Funktion och välbefinnande hos patienten återställs till nivåer nära de normala för åldern. Det finns forskning som tyder på att man inte ska vänta för länge med operation och att det långsiktiga resultatet blir bättre om operationen utförs innan funktionsförmågan är för låg. Rehabiliteringen efter operationen är viktig för det långsiktiga resultatet.
Vad är höftledsartros?
Artros är ett sjukdomstillstånd med en kombination av olika sjukliga processer som kan sättas igång av olika orsaker. Det kan även kallas ledsvikt. Ledsvikt är en konsekvens av obalansen mellan de krav som ställs på leden och ledens förmåga att motsvara dessa krav. Artros kan uppstå i en normal led som utsätts för onormala påfrestningar eller normal användning av en led som av olika anledningar är försvagad.
Smärta i leder är en vanlig orsak till besök i hälso- och sjukvården och artros är det vanligaste ledsjukdomstillståndet. Enligt WHO är artros en av de tio mest invalidiserande sjukdomarna i världen. Förr trodde man att artros var ett ålderstecken som berodde på att lederna var utslitna, nu vet man att artros drabbar alla åldrar och snarare är en följd av inaktivitet än aktivitet. Artros klassas som en icke-inflammatorisk reumatisk ledsjukdom.
Vid höftledsartros förändras brosket i leden mellan lårbenet och bäckenet gradvis. Broskytan blir ojämn och gropig samt tunnare och benändarna kommer mer i kontakt med varandra vilket ger smärta. Artros angriper framför allt brosket i leden men även ben, ledband och muskler påverkas så småningom. Man kan se artros som en obalans mellan uppbyggande och nedbrytande faktorer som ger försämringar i broskkvalitet och broskmängd.
Höftartros kan vara primär utan känd orsak eller sekundär det vill säga förorsakad av tidigare skada, felställning eller sjukdomsprocess i leden.
Det finns i dagsläget ingen behandling som kan bota artros utan behandlingen inriktas på att minska symtom och underlätta och förbättra funktion i vardagen. Bäst behandling är vanligtvis tidigt insatt träning.
Varför får man höftartros?
Det är sällan en bakomliggande faktor som gör att man får höftartros. Oftast kan vi inte säga varför. Höftledsförändringar och felställningar hos nyfödda och barn kan bidra till utvecklandet av artros. Frakturer, ledbandsskador och andra akuta skador på ledstrukturer kan bidra till att öka risken. I de fall där man tror sig veta att artrosen kommer till följd av en annan åkomma kallas den för sekundär.
Åldern är en stor riskfaktor för att få höftartros. Ju äldre man är, ju större är risken.
När det gäller höftartros spelar ärftlighet stor roll.
Övervikt anses bara ha en måttlig inverkan på risken att få höftartros men ökar risken att man blir opererad i sin höft.
Balettdansöser och jordbrukare som jobbar med djurhållning löper högre risk att få höftartros men anledningen är inte klarlagd.
Hur vanligt är höftartros? Hur många drabbas?
Det finns ingen helt tillförlitlig statistik över antalet personer som har artros. Alla med smärta och begränsad rörlighet i någon led uppsöker inte vården och får därför ingen diagnos. Vi vet dock att
större delen av befolkningen över 50 år får artrosbesvär. Då antalet äldre (och överviktiga) ökar i samhället förväntas en ökning av artros också. Hos personer som är 65 år eller äldre är artros den vanligaste orsaken till fysisk funktionsinskränkning. För kvinnor över 60 år är artros den femte vanligaste sjukdomen men artros förekommer även hos yngre och medelålders personer och har då ofta samband med övervikt, fetma eller en tidigare ledskada.
I Skandinavien är höftartros dubbelt så vanligt som knäartros.
Förekomsten av höftartros som är verifierad av röntgen i en stadsbefolkning är drygt 3 % i åldrarna över 55 år. Könsfördelningen är jämn och sjukdomen är bilateral (dubbelsidig) i 40 % av fallen.
Prognos
Det finns ännu inga läkemedel som påverkar sjukdomsprocessen vid artros. Nya studier tyder dock på att om man förbättrar ledbelastningen genom viktreduktion och träning kan man bromsa förloppet av sjukdomen.
Personer med artros i knä eller höft har en förhöjd risk för alltför tidig död i hjärt- och kärlsjukdom, och överdödligheten ökar med graden av nedsatt ledfunktion. Därför är det viktigt att utreda förekomsten av de riskfaktorer som går att påverka. Det kan till exempel handla om övervikt, låg fysisk aktivitet, högt blodtryck, höga blodfetter och rökning.
Sjukdomen och smärtorna innebär ibland att man får en sämre livskvalitet eftersom det kan vara svårt att gå och nattsömnen störs av smärtorna. En operation kan vara nödvändig i dessa fall.
Omkring 1/3 av alla patienter får så småningom så stora besvär att operation blir nödvändig medan 1/3 under en 10 års period trots måttlig och bestående funktionsinskränkning endast anger begränsad smärta. En snabb nedbrytning av leden med inflammatoriska inslag innebär dock en sämre prognos liksom bilateralt (dubbelsidigt) engagemang.
Ofta ger operation mycket bra resultat och funktion och smärta återställs till det normala för åldern. Normalpatienten kan efter en höftprotes operation leva ett aktivt liv.
Hur kan höftartros undvikas?
Riskfaktorer för höftartros kan indelas i påverkbara och icke-påverkbara. Man kan ju knappast påverka ökande ålder eller ärftlighet . Påverkbara faktorer kallas också livsstilsfaktorer. Artros är den vanligaste orsaken till fysisk inaktivitet hos pensionärer. Patienter med artros har ett högre BMI (Body Mass Index) än pensionärer utan artros vilket innebär att de oftare är överviktiga.
Information:
Det är viktigt att lära sig hantera sin sjukdom. Kunskap om riskfaktorer, behandling och kontakt med andra i samma situation kan hjälpa till att bättre förstå sitt sjukdomstillstånd och göra livet lättare för artros patienter. Artros skolor finns på flera orter. Se: www.boaregistret.se
Övervikt:
God kost och regelbunden motion är viktigt. Ju mer övervikt, ju mer belastning på höftleden.
Svaga muskler och sämre funktion i ben och höft:
Styrketräning för benen och regelbundna promenader kan avsevärt påverka riskerna för artros och dess konsekvenser i positiv riktning.
Ledskada:
Vet man att man haft en skada i höftleden måste man vara extra uppmärksam på övriga riskfaktorer. Starka muskler kan skydda en utsatt led.
Belastning utöver vad vävnaderna kan tolerera:
Elitidrottare och personer med tungt arbete löper större risk att drabbas av artros.
Differentialdiagnoser
- Lumbal spondylos
- Lumbal spinal stenos
- Högt lumbalt diskbråck
- Prostatacancer med bäckenmetastas
- Coxit
- Arteriell insufficiens
Referenser
- Lane N E. Osteoarthritis of the Hip. N Engl J Med 2007; 357:1413-1421. Oct 4,2007.
- Bennell K. Physiotherapy management of hip osteoarthritis. Journal of Physiotherapy. Vol 59. 2013.
- www.viss .nu/handläggning/vardprogram/musko-skelett/hoftledsartros
- Creamer P, Hochberg M. Osteoarthritis. Lancet 1997;350:503-09.
- Lohmander S. Etiologi och patofysiologi vid artros-terapeutiska konsekvenser. Läkemedelsverket 3:2004.
- Roos E. Vad är Knäartros? In; Holmström E & Moritz U. (red.) Rörelseorganens funktionsstörningar- Klinik och sjukgymnastik. 3e Uppl. Studentlitteratur.2007
- BOA registret 20140118 http://www.boaregistret.se/
- Klässbo M, Larsson G, Harms-Ringdahl K. Promising outcome of a hipschool for patients with hip dysfunction. Arthritis Reum 2003;49:321-7-
- Läkemedelsverket; Behandlingsrekommendationer av artros. 20140118 http://www.lakemedelsverket.se/
- Nationella riktlinjer för höft och knäartros, Socialstyrelsen 20140118. http://www.socialstyrelsen.se/
- Roos E. Artros. In; FYSS 2008. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Statens folkhälsoinstitut. 2008
Hyr medicinsk laser för självbehandling
Medicinsk laser har visat sig minska smärta och dysfunktion vid artros och är en säker och enkel behandling man med fördel kan ge sig själv varje dag. Våra kroppar reagerar på ljus och laserljuset stimulerar cellaktiviteten med följd att svullnad och smärta minskar samt att den kroppsegna läkningsprocessen stimuleras.
Laserbehandling är en behandlingsmetod som används mer och mer i svensk sjukvård och vi hjälper dig att hyra en svensktillverkad medicinsk 904-laser av högsta kvalitet för hemmabruk. Det är ofarligt att testa och allt som kan hjälpa dig att vara mer aktiv, vilket i sin tur med största sannolikt leder till ännu bättre aktivitetsförmåga och livskvalitet, är bra.
Skor vid artros i höft
De skor vi rekommenderar vid höftartros har särskilt bra dämpning och kan ge en direkt ökad aktivitetsförmåga. En mjuk sula minskar stötkraften från underlaget upp i den ömma leden. Joyas mjuka och något rundade sula brukar innebära betydande smärtlindring och ökad gångförmåga vid höftledsartros. Här rekommenderar vi några utvalda modeller. Vi har valt att ha ett betalt samarbete med Stööks, ett familjeföretag i fyra generationer, som älskar skor och är intresserade och måna om sina kunder och svarar upp mot våra krav på produktkvalitet, kompetens, service, snabb och trygg handel med enkel bytes- och returhantering.
Läs mer om Artros i höften
-
Behandling vid höftartros
Behandling vid höftartros Träning är en viktig del av behandlingen för personer med höftartros. Den syftar till att lindra smärta, optimera och behålla fysisk funktion samt förebygga eller vända progressen...
-
Träning och egenvård vid höftartros
Träning och egenvård vid höftartros Träning och egenvård är den viktigaste behandlingen vid höftartros. Det kan göra ont och vara ansträngande att komma igång med egenvård och därför är det...
Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.
Tänk på att:
Tips på innehåll:
Så här används informationen du lämnar