Artros i höften

Artros är ett sjukdomstillstånd med en kombination av olika sjukliga processer som kan sättas igång av olika orsaker. Det kan även kallas ledsvikt. Ledsvikt är en konsekvens av obalansen mellan de krav som ställs på leden och ledens förmåga att motsvara dessa krav. Artros kan uppstå i en normal led som utsätts för onormala påfrestningar eller normal användning av en led som av olika anledningar är försvagad.

Smärta i leder är en vanlig orsak till besök i hälso- och sjukvården och artros är det vanligaste ledsjukdomstillståndet. Enligt WHO är artros en av de tio mest invalidiserande sjukdomarna i världen. Förr trodde man att artros var ett ålderstecken som berodde på att lederna var utslitna, nu vet man att artros drabbar alla åldrar och snarare är en följd av inaktivitet än aktivitet.  Artros klassas som en icke-inflammatorisk reumatisk ledsjukdom.

Vid höftledsartros förändras brosket i leden mellan lårbenet och bäckenet gradvis. Broskytan blir ojämn och gropig samt tunnare och benändarna kommer mer i kontakt med varandra vilket ger smärta. Artros angriper framför allt brosket i leden men även ben, ledband och muskler påverkas så småningom. Man kan se artros som en obalans mellan uppbyggande och nedbrytande faktorer som ger försämringar i broskkvalitet och broskmängd.

Höftartros kan vara primär utan känd orsak eller sekundär det vill säga förorsakad av tidigare skada, felställning eller sjukdomsprocess i leden.

Det finns i dagsläget ingen behandling som kan bota artros utan behandlingen inriktas på att minska symtom och underlätta och förbättra funktion i vardagen.  Bäst behandling är vanligtvis tidigt insatt träning.

Varför får man höftartros?

Det är sällan en bakomliggande faktor som gör att man får höftartros. Oftast kan vi inte säga varför. Höftledsförändringar och felställningar hos nyfödda och barn kan bidra till utvecklandet av artros. Frakturer, ledbandsskador och andra akuta skador på ledstrukturer kan bidra till att öka risken. I de fall där man tror sig veta att artrosen kommer till följd av en annan åkomma kallas den för sekundär.

Åldern är en stor riskfaktor för att få höftartros. Ju äldre man är, ju större är risken.

När det gäller höftartros spelar ärftlighet stor roll.

Övervikt anses bara ha en måttlig inverkan på risken att få höftartros men ökar risken att man blir opererad i sin höft.

Balettdansöser och jordbrukare som jobbar med djurhållning löper högre risk att få höftartros men anledningen är inte klarlagd. 

Hur vanligt är höftartros? Hur många drabbas?

Det finns ingen helt tillförlitlig statistik över antalet personer som har artros. Alla med smärta och begränsad rörlighet i någon led uppsöker inte vården och får därför ingen diagnos. Vi vet dock att

större delen av befolkningen över 50 år får artrosbesvär. Då antalet äldre (och överviktiga) ökar i samhället förväntas en ökning av artros också. Hos personer som är 65 år eller äldre är artros den vanligaste orsaken till fysisk funktionsinskränkning. För kvinnor över 60 år är artros den femte vanligaste sjukdomen men artros förekommer även hos yngre och medelålders personer och har då ofta samband med övervikt, fetma eller en tidigare ledskada.

I Skandinavien är höftartros dubbelt så vanligt som knäartros.

Förekomsten av höftartros som är verifierad av röntgen i en stadsbefolkning är drygt 3 % i åldrarna över 55 år. Könsfördelningen är jämn och sjukdomen är bilateral (dubbelsidig) i 40 % av fallen.

Prognos

Det finns ännu inga läkemedel som påverkar sjukdomsprocessen vid artros. Nya studier tyder dock på att om man förbättrar ledbelastningen genom viktreduktion och träning kan man bromsa förloppet av sjukdomen.

Personer med artros i knä eller höft har en förhöjd risk för alltför tidig död i hjärt- och kärlsjukdom, och överdödligheten ökar med graden av nedsatt ledfunktion. Därför är det viktigt att utreda förekomsten av de riskfaktorer som går att påverka. Det kan till exempel handla om övervikt, låg fysisk aktivitet, högt blodtryck, höga blodfetter och rökning.

Sjukdomen och smärtorna innebär ibland att man får en sämre livskvalitet eftersom det kan vara svårt att gå och nattsömnen störs av smärtorna. En operation kan vara nödvändig i dessa fall.

Omkring 1/3 av alla patienter får så småningom så stora besvär att operation blir nödvändig medan 1/3 under en 10 års period trots måttlig och bestående funktionsinskränkning endast anger begränsad smärta. En snabb nedbrytning av leden med inflammatoriska inslag innebär dock en sämre prognos liksom bilateralt (dubbelsidigt) engagemang.

Ofta ger operation mycket bra resultat och funktion och smärta återställs till det normala för åldern. Normalpatienten kan efter en höftprotes operation leva ett aktivt liv. 

Hur kan höftartros undvikas?

Riskfaktorer för höftartros kan indelas i påverkbara och icke-påverkbara. Man kan ju knappast påverka ökande ålder eller ärftlighet . Påverkbara faktorer kallas också livsstilsfaktorer. Artros är den vanligaste orsaken till fysisk inaktivitet hos pensionärer. Patienter med artros har ett högre BMI (Body Mass Index) än pensionärer utan artros vilket innebär att de oftare är överviktiga.

Information:
Det är viktigt att lära sig hantera sin sjukdom. Kunskap om riskfaktorer, behandling och kontakt med andra i samma situation kan hjälpa till att bättre förstå sitt sjukdomstillstånd och göra livet lättare för artros patienter. Artros skolor finns på flera orter. Se:  www.boaregistret.se

Övervikt:
God kost och regelbunden motion är viktigt. Ju mer övervikt, ju mer belastning på höftleden.

Svaga muskler och sämre funktion i ben och höft:
Styrketräning för benen och regelbundna promenader kan avsevärt påverka riskerna för artros och dess konsekvenser i positiv riktning.

Ledskada:
Vet man att man haft en skada i höftleden måste man vara extra uppmärksam på övriga riskfaktorer. Starka muskler kan skydda en utsatt led.

Belastning utöver vad vävnaderna kan tolerera:
Elitidrottare och personer med tungt arbete löper större risk att drabbas av artros.