Artros i knät (gonartros)
Det viktigaste du kan göra för att förebygga utveckling av artros i knät är träning. Träning är även den bästa behandlingen då du har artros. Det hjälper också att minska i vikt om du är överviktig. Med rätt kost och motion kan vikten minskas och tillståndet förbättras och med bra kost- och näringsintag kan inflammation regleras. Eftersom förmågan att belasta och träna är viktigt för att bli bra är det viktigt att hantera smärtan så att aktivitet kan genomföras. Direkt smärtlindrande åtgärder är laserbehandling, knäskydd, skoinlägg, mjuka skor, käpp, läkemedel och naturliga ämnen.
vård vid knäartros
Symtom
- Belastningssmärta
- Morgonstelhet
- Ledknaster
- Nedsatt rörlighet i knät
- Ökad bredd på knäleden
- Nedsatt funktion
De vanligaste symtomen vid knäartros är att det gör ont när man går, så kallad belastningssmärta, samt morgonstelhet, ledknaster och nedsatt funktion. Besvären kan komma plötsligt, utan orsak eller vid till exempel en hård stöt. Ibland kan knäet bli ömt och/eller svullet. Knäet kan vara stelt när man suttit stilla eller går upp på morgonen, men blir oftast bättre vid rörelse.
När leden undersöks kan man höra ett knastrande ljud som kallas krepitationer. Låsningar i knäet kan förekomma på grund av fria broskfragment och/eller ojämna ledytor. Rörligheten i knäet minskar vid framskriden knäartros och det kan bli svårt att sträcka och böja ordentligt. Detta leder så småningom till problem vid gång och förflyttningar. Längre fram i sjukdomsförloppet kan smärtan även förekomma i vila och nattetid. Smärtan vid knäartros går ofta i skov och perioder av mycket smärta kan följas av perioder med mindre eller ingen smärta. I senare skede av artros i knän kan man se en felställning i leden som kan resultera i kobent- eller hjulbenthet. Leden kan också bli större i omfång på grund av benpålagringar.
Artros är ett tillstånd som efter hand omfattar alla ledens vävnader och inte bara brosket. Såväl skelett som menisker, ledband, kapsel och ledvätska är påverkade.
När och var ska jag söka hjälp?
För diagnostik och behandling
Har man värk i knäet som inte går över kan man direkt och utan remiss kontakta en fysioterapeut eller sin vårdcentral för en undersökning och diagnos/bedömning. Man kan även snabbt få diagnos, råd och vård via digital artrosskola.
Genom vårt vårdgivarregister kan du söka vårdgivare som arbetar med artros i knät.
Vid dessa symtom ska du söka akut
Är du oförmögen att belasta knät eller om knät svullnar upp kraftigt efter något slags våld mot knät så rekommenderas du att söka vård direkt.
Så här ställs diagnos
Diagnosen artros kan ställas på olika sätt och görs olika beroende på sammanhanget. Huvudsakligen skall diagnosen ställas efter samlad bedömning av anamnes (din berättelse), symtom och fynd vid en klinisk undersökning eller vid ett digitalt besök hos fysioterapeut eller läkare. Du behöver inte remiss för detta första besök utan bokar själv din tid till önskad vårdgivare. Vid besöket får du berätta om dina symptom och sjukdomshistoria (anamnes) och sedan blir du noggrant undersökt. Man tittar bland annat på knäets utseende, ledrörlighet och svar på olika knätester. Andra möjliga orsaker till smärtan utesluts och aktuella riskfaktorer iakttas.
En röntgenundersökning kan ibland visa om det finns artros i knäet, men artros i ett tidigt skede syns inte på röntgen och överensstämmelsen mellan röntgenförändringar och symtom är därav dålig. Man kan ha artrosförändringar på röntgen utan symtom och vice versa. Ungefär hälften av alla som har ont i knät, där det finns skäl att misstänka att artros ligger bakom symtomen, har inga synliga förändringar på röntgen.
I de fall där man kan observera förändringar på röntgen kan man se en minskning av ledspringan eftersom broskhöjden minskat. Ibland ser man bennabbar (osteofyter). Artrosprocessen har dock pågått i många år innan dessa effekter syns på röntgen.
Olika magnetkamera-tekniker kan användas för att studera och visualisera tidiga tecken på artros. Artroskopi (titthålskirurgi) används i vissa fall.
Riskfaktorer, symtom och kliniska fynd relaterade till knäartros
Riskfaktorer att ta hänsyn till i anamnesen
Ålder
Kön
Övervikt
Tidigare ledskada
Överbelastning under arbete eller fritid
Ärftlighet
Vanliga symtom
Belastningssmärta
Nedsatt funktion
Morgonstelhet
Kliniska fynd vid undersökning
Krepitationer
Nedsatt ledrörlighet
Ökad bredd på knäleden
Tumregel för diagnostik
Patienter med belastningsrelaterade besvär från knäet, äldre än cirka 40 år och med rörelsestelhet på morgonen som varar mindre än 30 minuter, med krepitationer (ledknaster), nedsatt rörelseomfång och ledsvullnad har vanligen artros och ska erbjudas behandling (fysioterapi, information och träning), oberoende av om röntgenförändringar föreligger.
Artrosskola på nätet
Vi rekommenderar Joint Academys artrosskola vid misstanke om eller vid bekräftad artros. Det är en landstingsfinansierad vård som kostar 0 kr i patienavgift och som visat på mycket goda resultat, både omgående och kvarstående där man ser minskad smärta, ökad aktivitetsförmåga och mindre behov av operation.
Kom igång med artrosskola på nätet
Artrosskolan under 6 veckor leder till:
Minskad smärta och ökad aktivitetsförmåga:
- 88% av patienterna upplever minskad höft- och knäsmärta
- 54% av patienterna anser sig inte längre behöva operation efter 6 månader
- 42% av patienterna som medicinerat (t ex smärtlindrande) har slutat medicinera efter 6 månader
Andra fördelar med digital artrosskola
- Tillgängligt för alla, inga resor till klinik
- Leg. fysioterapeut som följer patienten genom hela behandlingen
- Ingen väntetid, patienten kan påbörja behandlingen direkt
- Starkt vetenskapligt och medicinskt team som står bakom behandlingen
Vad kan jag göra själv?
Egenvård är centralt i artrosbehandling. Att upptäcka och använda sina egna resurser för att ta kontroll över sin sjukdom är viktigt i rehabiliteringen och för att framtida kunna vara så aktiv som möjligt. Eftersom artros är en kronisk sjukdom måste träning integreras i det dagliga livet och viktigast av allt är att hitta motionsformer som tilltalar dig själv. Det gäller att bevara knäets funktion genom att upprätthålla ledrörligheten och öka uthålligheten och styrkan i muskulaturen i benen.
Akut
Anpassa belastningen, ta eventuellt hjälp av avlastning med kryckor eller stavar då du promenerar. Hembehandling med medicinsk laser minskar smärta, svullnad och inflammation och kan förbättra effekten av rehab och träning. Gå i väldämpade skor. Kyla i form av ispåse eller liknande kan vara smärtlindrande.
Kom igång med regelbunden cirkulationsträning av knät flera gånger om dagen – se våra tips på övningar.
Subakut
Kom gradvis igång med lätt fysisk aktivitet, gärna dagligen för att smörja igång leden och förbättra belastningståligheten. Smärta och svullnad styr mängd och belastning. Det kan vara lämpligt att minska smärtan genom laserbehandling, knäskydd, naturliga eller receptbelagda läkemedel för att genomföra den viktiga dagliga träningen.
Här är förslag på övningar som kan göras hemma med din egen kroppsvikt.
Hembehandling med medicinsk laser minskar smärta, svullnad och inflammation.
Använd knäledsskydd för att avlasta och smärtlindra.
Att använda både en vinklad sula och biodynamiskt knäskydd har visat sig minska smärta och öka aktivitetsförmågan.
Förebyggande och underhållande
Övervikt: Eftersom övervikt är en starkt bidragande faktor till utveckling och förvärrande av knäartros är det viktigt att se över sin livsstil. Kost och motion bör anpassas till optimala nivåer. Har man ont kan det vara svårt att motionera tillräckligt och då riskerar man att gå upp i vikt vilket leder till ökade problem. Det blir en ond cirkel. En fysioterapeut eller läkare kan ge råd om vad som är den bästa träningen. Träning och viktminskning kan göra att man kanske inte behöver opereras.
Lårmuskelfunktion: Lårmuskeln, Quadriceps på latin, är viktig för att skydda knäleden. Svaghet i denna muskel är ett av de vanligaste och tidigaste symtomen hos patienter med knäartros. God lårmuskelfunktion verkar vara en viktig faktor för att förebygga artrosutveckling och speciellt viktigt är det för kvinnor. Träningsförslag för att öka styrka och uthållighet i denna muskel ges nedan.
Hjälpmedel: Man kan behöva hjälpmedel vid gång och träning samt i hemmet. Exempelvis kan knäskydd lindra smärta och speciella knäortoser av unloader typ kan styra belastningen ifrån den drabbade ledytan i knät mot den friskare så att träning och aktivitet bättre kan utföras. En käpp kan avlasta vid gång och toalettförhöjning och handtag i badrummet kan underlätta i vardagen.
Förslag på motionsformer som passar personer med knäartros:
Gång: Säkert för de flesta och något som alla redan kan. Det förbättrar konditionen och minskar artrossmärta och depression. Bär lätta skor med bra stötdämpning och stöd. Undvik om möjligt asfalt och gå hellre långsamt än fort.
Stavgång: Samma som för gång utan stavar men ger snabbare konditionsförbättring. God effekt även på rygg och nackbesvär. Använd stavarna rytmiskt som vid skidåkning (höger fot-vänster arm, vänster fot-höger arm). En rekommendation är att stavarna ska nå en decimeter ovanför armbågen när man står med armen längs med sidan av kroppen. Välj gärna stavar med reglerbar längd.
Löpband: Enkelt att använda. Mjukt och jämnt underlag. Man undviker nedförslut som kan vara påfrestande på leden och kan justera graden av uppförslut. Bra balans krävs eftersom underlaget rör sig.
Simning/Vattengymnastik: Det är lätt att ta ut rörligheten i vatten och ger mycket liten påfrestning på lederna. Man kan även löpträna i vatten, simma eller utföra gymnastik enligt program för artros. Vattengymnastik kan vara ett bra sätt att komma igång med träning för överviktiga och otränade individer med mer uttalade besvär.
Cykling ute eller på motionscykel: Effektiv konditionsträning som aktiverar de stora muskelgrupperna i benen men har låg ledbelastning. Data visar att konditionen och muskelstyrkan ökar samtidigt som sjukdomsaktiviteten minskar. Cykling kräver dock att man har 90 graders rörlighet i knäet. Kontrollera att du har det innan du sätter dig på cykeln! Cykling ute ställer krav på balansen.
Konditionsträning: Konditionsträning innebär träning som tränar din förmåga att utföra en aktivitet över tid och den bör utföras med måttlig intensitet (att man inte ska bli så andfådd att man inte kan prata under träning) 3 ggr eller mer per vecka och 30 minuter (sammanlagt) per gång. Du kan alltså dela upp konditionspassen i exempelvis tre stycken tio-minuterspass.
Läs mer om egenvård vid knäartros
Behandling
Det finns i dagsläget ingen behandling som kan bota artros utan behandlingen inriktas på att minska symtom och underlätta för samt förbättra funktionen i vardagen. Basen för behandling vid knäleds artros är information om sjukdomstillståndet och hjälp med träning. Informationen är viktig för att du som patient skall förstå skadan och vad behandlingen gör med de drabbade vävnaderna. Detta hjälper dig att motivera dig till att göra rätt åtgärder. Du får då insikt i vad träningen gör med vävnaderna och varför det fungerar. Läs mer om brosk och träning vid artros.
Den bästa behandlingen vid artros i knä är information och träning
Artrosskola digitalt på nätet eller fysiskt hos en fysioterapeut är det primära sättet att behandla artros i knä. Forskning visar på att en fysiskt aktiv livsstil, konditionsträning och dynamisk styrketräning ger effekt på både smärta och fysisk funktion vid artros. Det går inte att bota artros utan fortsatt träning och kompletterande behandling som läkemedelsbehandling, laser, knäskydd, ortoser, skor och skoinlägg samt injektionsbehandling inriktas på att minska symtom och underlätta och förbättra funktion i vardagen. Ibland är en operation, där ledytor byts ut, slutligen nödvändigt.
Fysisk aktivitet och träning vid artros
En fysiskt aktiv livsstil och fysioterapi (sjukgymnastik) kan minska artrossmärtan och förbättra knäfunktionen. Studier har visat att effekten av fysisk träning vid knäartros är bättre än den är av smärtstillande mediciner och med alla goda bieffekter som följer på fysisk aktivitet och träning är det denna behandling som anses vara viktigast. För att minska besvären och underlätta vid rehab och fysisk aktivitet kan speciella knäskydd och belastningskorrigerande skoinlägg användas. Även laserbehandling har visat sig lindra artrosbesvär och kan vara en kombinationsbehandling till träning. Om du misstänker att du har artros kan du söka dig direkt till en artrosskola eller söka tid till en fysioterapeut eller läkare för att få dina besvär bedömda. Om diagnosen knäartros (gonartros) ställs kan du omgående få information och hjälp att komma igång med träning och eventuell behandling.
Artrosskola knä
Artrosskola har vetenskapligt bevis för att minska smärta och öka aktivtetsförmågan och rekommenderas alla som tror eller vet att de har artros. Man bör påbörja denna så tidigt som möjligt då resultaten blir bättre än om man väntar. Artrosskola innefattar bedömning/diagnos, utbildning och utformning och initiering av träning och kursen varar oftast under 6 veckor. Genomförd kurs brukar leda betydande förbättringar som kvarstår över tid.
Effekter av artrosskolan:
- Mentala förbättringar: Många blir piggare och orkar mer. Vardagen blir lugnare när oron minskar
- Fysiologiska förbättringar: Man blir mer fysiskt aktiv, vilket också minskar risken för andra sjukdomar som också beror på inaktivitet.
- 25 % blir av med sin dagliga smärta
- 88% av patienterna upplever minskad höft- och knäsmärta
- 54% av patienterna anser sig inte längre behöva operation efter 6 månader
- 42% av patienterna som medicinerat (t ex smärtlindrande) har slutat medicinera efter 6 månader
Ny RCT-studie visar att den digitala artrosskolan på nätet på endast 6 veckors träning via mobilen resulterade i att smärtan minskade med 41% och funktionen ökade med 48% mot traditionell vård där smärtan minskade med 6% och funktionen ökade med 13%.
Tre olika former av artrosskolor
Artrosskola på nätet – kom igång idag, hemifrån eller på resan
Artrosskola på nätet är en lika verksam behandling som den i grupp med fysiska besök. Fördelen är att du kan göra den precis när det passar dig och den kostar 0 kr i patientavgift samt att frikort gäller. Du får efter samtal med en fysioterapeut en diagnos och kan sedan påbörja en sex veckor lång kurs som du kan genomföra på distans, när det passar dig, på kvällar, helger, på jobbet eller på semestern. Du får kontinuerlig handledning och uppföljning av en fysioterapeut specialiserad på artros. Om det under kursen uppstår ett behov av ett fysiskt besök så hänvisas du till ett sådant.
Kom i gång med artrosskola på nätet
Artrosskola individuell
Du kan även få individuell hjälp för din artros av en fysioterapeut eller sjukgymnast på din ort. Du bokar då tid till en fysioterapeut (ingen remiss behövs), vilken ställer diagnosen. Du får utbildning och ett individuellt utformat träningsprogram efter vilket du tränar hemma eller på plats hos och handledd av fysioterapeuten. Vid behov av parallell behandling erbjuds du även detta. Detta är det traditionella arbetssätt som fysioterapeuter och sjukgymnaster haft för patienter med knäartros och som senare i forskning kring artrosskola visat sig vara det mest effektiva omhändertagandet.
Artrosskola i grupp på en mottagning
Du kan gå artrosskola i grupp på en mottagning på din ort där du tillsammans med andra med artros i knäleden får utbildning och hjälp med att komma igång med träning. Vid behov får du parallellt behandling. Du får sedan uppföljning och vidare hjälp.
Boka tid för artrosskola i grupp
Träningen har flera verkningsmekanismer:
- Muskelaktivitet är smärtlindrande.
- Ökad muskelstyrka och funktion ger ökad stabilitet i leden och detta innebär mindre belastning.
- Broskkvaliteten kan förbättras och sjukdomsutvecklingen går långsammare.
- Träning är ofta förknippad med viktnedgång som bidrar till att minska belastningen på leden.
- Träning och ökad aktivitet leder till mindre risk att drabbas av dödliga hjärt- och kärlsjukdomar
Smärtstillande behandling i början av träningsperioden
Det gör ont att börja träna med ledproblem och mätbar effekt av träningen på problemen ses först efter 6-8 veckor. För att kunna träna krävs det i vissa fall att någon form av smärtstillande behandling ges innan eller under träningsperioden. Smärtstillande behandling kan vara knäskydd, värme/kyla, TENS, Akupunktur eller smärtstillande läkemedel samt ledinjektion.
För att hantera smärta kan man använda en smärthanteringsmodell. Smärta upp till 5 på en 10 gradig VAS skala accepteras efter träning men smärtan bör inte öka till nästa dag. Det innebär inte att smärtan måste vara noll dagen efter träning utan att grundsmärtan inte tillåts öka från dag till dag
Rekommenderade riktlinjer följer en behandlingstrappa där första steget är en basbehandling som skall erbjudas alla och beroende på individuella behov kan även kompletterande behandling omgående rekommenderas. Först därefter skall vid behov operation erbjudas.
Basbehandling: Information för att få ökad kunskap om sjukdomen, om specifik träning, fysisk aktivitet och viktkontroll. Det som rekommenderas är sedan långvarig, regelbunden, handledd konditions-, styrke- och funktionsträning.
För att få kunskap och information om hur man bäst hanterar sin artros kan man kontakta en fysioterapeut för att få individuell information och hjälp eller en så kallad Artrosskola i grupp om det finns nära hemorten. Artrosskolor brukar drivas av fysioterapeuter och besöken kostar detsamma som ett vanligt fysioterapeutbesök. På artrosskolan i grupp träffar patienten en fysioterapeut först enskilt och sedan i grupp. Behandlingsinsatserna följs upp, utvärderas och registreras i ett nationellt register.
Kompletterande behandling: Läkemedel, ortopedtekniska hjälpmedel som stödjande knäskydd; mjuka respektive biodynamiska exempelvis av så kallad unloader typ samt ortopediska skoinlägg, gånghjälpmedel och smärtlindrande behandling har visat sig kunna förbättra förutsättningarna för fysisk aktivitet.
Möjligheterna till läkemedelsbehandling vid knäartros är begränsade och det finns inga mediciner som bromsar sjukdomens utveckling. Behandlingen riktar sig på att minska symptom i form av smärtstillande preparat, antiinflammatoriska mediciner och i vissa fall cortisoninjektioner eller injektion av hyaluronsyra (tuppkam) i leden.
Tilläggsbehandling och kirurgisk behandling: Detta kan innebära osteotomi där ortopeden tar bort en kil av benet i leden för att förbättra vinkeln eller en protesoperation där en del av eller hela leden byts ut mot en led i konstgjort material.
Ibland är det nödvändigt att operera knäet. Den vanligaste typen av operation är att sätta in nya leddelar gjorda av plast och metall, en protes. Delarna cementeras fast i benet. En knäledsprotes håller vanligtvis ca 15-20 år. Många upplever en förbättrad livskvalitet då smärtor minskar och rörligheten blir bättre. Rehabiliteringen är mycket viktig för bra resultat efter en operation.
Så påverkas brosk av träning
Träning vid artros
Träning är i högsta grad en färskvara, kontinuitet om än i all enkelhet är en förutsättning för bestående nytta. Detta gäller även brosk och leder.
Därför är träning bra för brosket, både vid och utan artros
Vid artros har det skett en obalans i broskets uppbyggande och nedbrytande process vilket resulterat i att nedbrytningstakten blivit sjukligt hög. Brosk (även ”friskt” sådant) får inte näring via blodkärl inne i broskvävnaden utan genom att ledvätska sugs in och ut genom broskvävnaden och det är själva belastningen av leden som åstadkommer detta flöde av ledvätskan. Då leden belastas komprimeras brosket vilket pressar ledvätska ur brosket. I nästa obelastad fas dekomprimeras brosket och ledvätska sugs då istället in. Brosket kan därav liknas vid en tvättsvamp. Om tvättsvampen ligger oanvänd på en torr yta så drar den ihop sig samt blir torr och hård. Om tvättsvampen ligger på en fuktig yta och samtidigt pressas på några gånger så suger den vätska ut och in genom sig och blir svälld, glatt och mjuk. Man kan likna ytan på brosket vid ytan på en tvål. Om en tvål får ligga oanvänd så blir den torr och sträv på ytan, men då den gnids på ihop med vatten så blir ytan fuktig och hal. Anledningen till att broskytan blir hal beror på att brosket får en proteinmolekyl på ytan då den utsätts för belastning. Se nedan på de två illustrationerna rörande detta.
Vad är knäartros?
Artros är ingen enhetlig sjukdom utan snarare en kombination av olika patogena processer som kan sättas igång av olika orsaker. Det kan även kallas ledsvikt. Ledsvikt är en konsekvens av obalansen mellan de krav som ställs på leden och ledens förmåga att motsvara dessa krav. Artros kan uppstå i en normal led som utsätts för onormala påfrestningar eller normal användning av en led som av olika anledningar är försvagad.
Sjukdomen utvecklas ofta långsamt över flera år och kommer vanligen efter 50 års ålder och förekommer oftare ju högre i ålder man kommer. Förr trodde man att artros var ett ålderstecken som berodde på att lederna var utslitna, nu vet man att artros drabbar alla åldrar och snarare är en följd av inaktivitet än aktivitet.
Artros är den vanligaste ledsjukdomen och enligt WHO är artros en av de tio mest invalidiserande sjukdomarna i världen och drabbade har ökad risk att dö i förtid på grund av följdsjukdomar som kommer av den nedsatta funktionen och inaktivitet.
Varför får man artros i knät?
I alla kroppens leder möts minst två ben och delarna som möts är täckta med ett lager brosk vilket gör att benändarna kan glida lättare mot varandra utan friktion och fungerar som en stötdämpare i leden. Ledvätskan i leden hjälper också till att minska friktionen. I knäet möts lårben och skenben. Vid knäartros bryts brosket ned och det underliggande benet kan påverkas. När ledbrosket bryts ner blir ledhinnan (kapseln) inflammerad och svullen och det är den reaktionen som orsakar smärta och stelhet.
De viktigaste riskfaktorerna för artros är ålder, kön, övervikt, tidigare ledskada, överbelastande arbete, elitidrott och ärftlighet. Skador på menisken eller korsbandet ökar risken för artros i knäleden tiofaldigt. Studier som totalt involverade 5700 patienter visade att nedsatt styrka i främre lårmuskulaturen innebar ökad risk att utveckla knäartros.
Övervikt är starkt relaterat till knäartros och anses både öka belastningen på leden men även på ett systemiskt plan påverkar övervikt risk för artros. Med BMI (body Mass Index) som är ett mått på vikt i relation till längd, där normalvärde ligger på 20-21, kan man se att risken för artros i både knä och höft även är relaterat till graden av övervikt. Ett BMI på 24–25 innebär exempelvis en trefaldig riskökning och ett BMI på omkring 30 en åttafaldig riskökning för svår artros som leder till en knäoperation med ledprotes.
I jämförelse med dessa riskökningar är andra faktorers påverkan, såsom arbetsrelaterad ledbelastning, av mindre vikt. Den ärftligt betingade risken att utveckla artros är dock betydande. En del arbeten som involverar knästående, huksittande och trappgång associeras med högre risk att utveckla knäartros. Sportande på elitnivå kan ge en högre risk men vanlig fysisk aktivitet som joggning är inte relaterat till ökad risk.
Det finns ingen helt tillförlitlig statistik över antalet personer som har artros. Alla med smärta och begränsad rörlighet i någon led uppsöker inte vården och får därför ingen diagnos. Vi vet dock att
större delen av befolkningen över 50 år får artrosbesvär. Då antalet äldre (och övervikt) ökar i samhället förväntas en ökning av artros också. Hos personer som är 65 år eller äldre är artros den vanligaste orsaken till en fysisk funktionsinskränkning. För kvinnor över 60 år är artros är den femte vanligaste sjukdomen, men artros förekommer även hos yngre och medelålders personer och har då ofta samband med övervikt, fetma eller en tidigare ledskada. Bland män och kvinnor i åldersgruppen 35–55 år har ungefär 15 procent smärta i ett knä, som ofta är orsakad av artros.
– Prevalens 4% – 30% i befolkningen > 45 år
– Prevalens 40-60% i befolkningen över 75 år
– Knäartros är vanligare hos kvinnor
Prognos
Studier tyder på att en optimerad ledbelastning genom viktreduktion och träning kan bromsa sjukdomen.
Personer med artros i knä eller höft har en förhöjd risk för alltför tidig död i hjärt- och kärlsjukdom, och överdödligheten ökar med graden av nedsatt ledfunktion. Därför är det viktigt att utreda förekomsten av de riskfaktorer som går att påverka. Det kan till exempel handla om högt blodtryck, höga blodfetter, rökning, övervikt och låg fysisk aktivitet.
Sjukdomen och smärtorna innebär ibland att man får en sämre livskvalitet eftersom det kan vara svårt att gå och nattsömnen störs av smärtorna. En operation kan vara nödvändig i dessa fall.
Hur kan knäartros undvikas?
Riskfaktorer för knäartros kan indelas i påverkbara och icke-påverkbara. Man kan ju knappast påverka ökande ålder, ärftlighet eller kvinnligt kön. Påverkbara faktorer kallas också livsstilsfaktorer.
Faktorer vi kan påverka
Information: Det är viktigt att lära sig hantera sin sjukdom. Kunskap om riskfaktorer, behandling och kontakt med andra i samma situation kan hjälpa till att göra livet lättare för artros patienter. Artros skolor finns på flera orter.
Övervikt: God kost och regelbunden motion är viktigt. Ju mer övervikt, ju mer belastning på knäleden, desto större risk för artros.
Svaga lårmuskler och sämre funktion i nedre extremiteten: Styrketräning för benen och regelbundna promenader kan avsevärt minska risken för artros samt att det leder till flera positiva konsekvenser i övrigt.
Ledskada: Vet man att man haft en skada i knäleden måste man vara extra uppmärksam på övriga riskfaktorer. Starka muskler kan skydda en utsatt led.
Belastning utöver vad vävnaderna kan tolerera: Elitidrottare och personer med tungt arbete löper större risk att drabbas av artros.
Differentialdiagnoser
- Reumatologiska sjukdomar
- Främre knäsmärta, PFSS (drabbar ofta yngre kvinnor)
- Smärta från rygg, höftled.
- Fotrelaterade knäbesvär
- Degenerativ meniskskada
- Stressfraktur
- Tumör
Referenser
- Oiestad BE et al. Knee extensor muscle weaknes is a risk factor for development of knee osteoarthritis. A systematic review and meta-analysis. Osteoarthritis Cartilage 2015;23(2):171-7
- Creamer P, Hochberg M. Osteoarthritis. Lancet 1997;350:503-09.
- Lohmander S. Etiologi och patofysiologi vid artros-terapeutiska konsekvenser. Läkemedelsverket 3:2004.
- Roos E. Vad är Knäartros? In; Holmström E & Moritz U. (red.) Rörelseorganens funktionsstörningar- Klinik och sjukgymnastik. 3e Uppl. Studentlitteratur.2007
- BOA registret 20140118 http://www.boaregistret.se/
- Knee Osteoarthritis Outcome Score KOOS.http:// www.koos.nu/
- Klässbo M, Larsson G, Harms-Ringdahl K. Promising outcome of a hipschool for patients with hip dysfunction. Arthritis Reum 2003;49:321-7-
- Läkemedelsverket; Behandlingsrekommendationer av artros. 20140118 http://lakemedelsverket.se/
- Nationella riktlinjer för höft och knäartros, Socialstyrelsen 20140118. http://www.socialstyrelsen.se/
- Roos E. Artros. In; FYSS 2008. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Statens folkhälsoinstitut. 2008
- Slemenda C, Heilman DK, Brandt KD, Katz BP, Mazzuca SA, Braunstein EM, Byrd D, el al. Reduced quadricepsstrength relative to bodyweight. A riskfactor for knee osteorthritis in women? Arthritis Rheum 1998;41:1951-9.
- Sameer Akram Gohir, MSc, PhD, Frida Eek, PhD, Anthony Kelly, PhD. Effectiveness of Internet-Based Exercises Aimed at Treating Knee Osteoarthritis.The iBEAT-OA Randomized Clinical Trial. JAMA Network Open. 2021;4(2):e210012. doi:10.1001/jamanetworkopen.2021.0012
- Béla H et al. The Effect of Low-Level Laser in Knee Osteoarthritis: A Double-Blind, Randomized, Placebo-Controlled Trial
Hyr medicinsk laser för självbehandling
Medicinsk laser har visat sig minska smärta och dysfunktion vid artros i knät och är en säker och enkel behandling man med fördel kan ge sig själv varje dag. Våra kroppar reagerar på ljus och laserljuset stimulerar cellaktiviteten med följd att svullnad och smärta minskar samt att den kroppsegna läkningsprocessen stimuleras. En systematisk review som tagit hänsyn till rekommenderad dosering visar på minskad smärta och dysfunktion samt ökad mikrocirkulation (minskad svullnad, värme och ökad rörlighet) vid laserbehandling med laser 904 vid knäledsartros.
Laserbehandling är en behandlingsmetod som används mer och mer i svensk sjukvård och vi hjälper dig att hyra en svensktillverkad medicinsk 904-laser av högsta kvalitet för hemmabruk. Det är ofarligt att testa och allt som kan hjälpa dig att vara mer aktiv, vilket i sin tur med största sannolikt leder till ännu bättre aktivitetsförmåga och livskvalitet, är bra.
Har du aldrig provat laser rekommenderar vi dig att först hyra och testa. Vill du sedan behålla lasern du hyr eller köpa en helt ny så får du 60% av hyresbeloppet i rabatt.
✅ Vi skickar lasern omgående till ditt paketombud
✅ Du får med en retursedel för returnering
✅ Instruktioner för hembehandling medföljer
✅ Du kan köpa ut den och få 60% av hyresbeloppet i rabatt
Övningar vid knäartros - akut fas
Efter en överbelastning av ett knä med artros kan det ibland bli tydligt sämre. Det kan även bli sämre utan speciell anledning. Det vanliga som inträffar då är att knät svullnar upp och blir varmt samt att värken tilltar. Dessutom kan knät stelna till lite. De åtgärder som rekommenderas i detta skede är lättare cirkulationsträning såsom släpcykling eller motionscykling.
Släpcykling
Ligg på rygg med benen raka. Bibehåll kontakt med hälen i underlaget under hela övningen, och glid med hälen upp mot rumpan så långt du kan inom smärtgräns. Sträck sedan ut knät genom att glida ut med hälen igen, och avsluta med att aktivera lårmusklerna på framsidan så att knät sträcks ut fullt. Upprepa.
Sittande benspark
Sitt på en stol med god hållning. Spänn musklerna på lårets framsida och lyft upp foten från marken så att benet sträcks ut. Sträva efter att knät ska rätas ut så mycket det går inom smärtgräns, det brukar hjälpa att vinkla upp foten samtidigt så att benets sträckmönster aktiveras ytterligare. Sänk sedan kontrollerat neråt igen, och upprepa.
Övningar vid knäartros - subakut/läkande fas
I denna fas läggs ett stort fokus på att förstå sjukdomsbilden, samt att hitta en regelbunden belastningsnivå.
Träningsprogrammet görs stegrande beroende på besvärsnivå flera gånger/dag och då 1 set. När du är lite bättre tränar du varannan dag och då 3 set.
Uppvärmning med cykel, crosstrainer eller promenad 15min
Höftlyft
Ligg på rygg med böjda ben. Pressa hälarna lätt ner i marken så att du känner att rumpans muskler spänns, och lyft sedan upp rumpan så att den hamnar i en rak linje mellan knän och axlar. Sänk sedan långsamt neråt igen.
Balans - stå på ett ben
Lägg över all tyngd i ena benet, och lyft upp det andra benet en bit framför dig i luften. Händerna korsas på bröstet. Försök stå kvar på detta sätt tills du blir trött i benet. Övningen kan göras lättare genom att hålla händerna ut åt sidan, och kan göras svårare genom att sluta ögonen. Känner du dig osäker på att utföra denna övningen rekommenderar vi att du står i ett hörn hemma, eventuellt med en stolsrygg framför dig. Då minskar du risken att ramla utan kan endast luta dig mot väggen eller ta tag i stolsryggen om du tappar balansen.
Rakt bendrag med gummiband
Fäst ett gummiband kring ankeln, och fäst andra änden i en fast punkt bakom dig. Behöver du balansstöd kan en pinne användas i ena handen. Spänn framsida lår så att knät rätas ut, och för sedan benet en bit framför kroppen. Fokusera på att bibehålla samma position på ländryggen under hela övningen så att det inte sker någon ytterligare rörelse där. För sedan benet långsamt tillbaka igen, fortsatt rakt under hela övningen. Upprepa.
Se övningsbanken för ytterligare 3 riktningar att jobba med knät med gummiband.
Övningar vid knäartros - underhållande/förebyggande fas
Detta är den vanligaste fasen vid artros – själva sjukdomen finns underliggande och kan ge vissa besvär men de är ej så allvarliga/påtagliga.
Här rekommenderas daglig fysisk belastning, både genom promenader och cykling, men också genom belastnings- och styrkeövningar.
Regelbunden normal träning, med lite mer motstånd än i de andra faserna.
Var försiktig med löpning och hopp men uteslut inte helt.
Vid ökade besvär efter träning som håller i sig mer än 24 timmar sänks träningsdosen.
Knäböj med hantel
Stå axelbrett isär mellan fötterna. Försök att ha vikten mer på hälarna när du böjer i knä och höft. Gå så djupt du kan/orkar. Knäna skall peka i samma riktning som fötterna under hela rörelsen. Försök hålla överkroppen upprätt och titta något uppåt om det underlättar.
Höftlyft på ett ben
Ligg på rygg med ena benet böjt och det andra rakt, armarna ligger utmed sidan som balansstöd. Press ner hälen i marken på det böjda benet, så att rumpan aktiveras. Lyft upp rumpan och det raka benet från underlaget, så att rumpan hamnar i en rak linje mellan axlar och knän. Håll kvar någon sekund och sänk sedan sakta ner igen innan du upprepar med det andra benet.
Draken
Stå på ett ben med händerna ovanför huvudet. Böj dig framåt i en jämn kontrollerad rörelse. Målet är att kunna hålla armar och det fria benet parallellt med golvet. Fokusera på att ha god kontroll på ländryggen under hela övningen. Kom sedan upp till ursprungspositionen igen och upprepa. Kan stegras genom att man gör en liten knäböj i det framåtböjda läget, eller genom att avsluta med en tåhävning när du kommit upp igen.
Knäskydd vid artros i knä
Ett komprimerande knäskydd vid knäartros, med eller utan skenor kan stödja och lindra smärtan och på så sätt underlätta i vardagens aktiviteter och vid rehabilitering. Nedan har vi valt ut lämpliga knäskydd för smärtlindring och lättare stöd vid artros ur Rehabotekets sortiment. Vi har valt att ha ett betalt samarbete med Rehaboteket då de svarar upp mot våra krav på kompetens, service och snabb och trygg handel.
-
Innovativt knäskydd med extra stabilitet och kontroll
5.299,00 krInnovativt knäskydd för korsbandsskador och ledbandsskador med behov av kontroll och extra stabilitet av knäleden.
... -
Knäskydd Artros Co-Tex Basic
599,00 krKnäskydd Co-TEX Artros vid knäartros och knäsmärta – ger stabilitet och avlastning vid olika typer av knäsmärta och kan användas vid alla tillfällen.
... -
Knäskydd GenuFit LIGHT
1.399,00 krKnäskydd GenuFit LIGHT är ett smidigt, lätt avlastande knäskydd med dubbla flexibla sidoskenor, vid smärta och lätt instabilitet i knät.
...
Skor vid artros i knä
De skor vi rekommenderar vid knäartros har särskilt bra dämpning och kan ge en direkt ökad aktivitetsförmåga. En mjuk sula minskar stötkraften från underlaget upp i den ömma leden. Joyas mjuka och något rundade sula brukar innebära betydande smärtlindring och ökad gångförmåga vid knäartros. Här rekommenderar vi några utvalda modeller. Vi har valt att ha ett betalt samarbete med Stööks, ett familjeföretag i fyra generationer, som älskar skor och är intresserade och måna om sina kunder och svarar upp mot våra krav på produktkvalitet, kompetens, service, snabb och trygg handel med enkel bytes- och returhantering.
Läs mer om Artros i knät (gonartros)
-
Behandling vid knäartros
Behandling vid knäartros Vetenskapliga studier visar att träning vid artros har bäst effekt om den är handledd av fysioterapeut (sjukgymnast). Såväl styrketräning som konditionsträning är effektivt som artros behandling och...
-
Skydd, knäskydd och ortos vid artros i knät
Skydd, knäskydd och ortos vid artros i knä Olika former av knäskydd, skydd, ortoser och skoinlägg, kan underlätta vid träning och vardagliga aktiviteter för den som har artros i knät....
-
Egenvård vid knäartros
Egenvård vid knäartros Egenvård, den vård man kan göra själv, är den viktigaste medicinen vid knäartros. Det hjälper att tidigt förstå sitt sjukdomstillstånd och att upptäcka och använda sina egna...
Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.
Tänk på att:
Tips på innehåll:
Så här används informationen du lämnar