Artros – flera faktorer minskar din smärta och ökar din aktivitetsförmåga
Artros innebär en gradvis nedbrytning av brosket som täcker ledens benändar vilket leder till stelhet, belastningskänslighet och värk samt att knäledens ledkapsel drar ihop sig och du blir stelare. Artrosen kan vara mer eller mindre svår och medföra allt från lindriga besvär till påtagligt plågsam smärta och minskad aktivitetsförmåga.
Artros behandlas bäst med information om sjukdomen samt fysisk aktivitet och träning och detta bör sättas in så tidigt som möjligt efter symptomdebut.
Det finns även bra kompletterande behandlingsmetoder och hjälpmedel för att omgående lindra värk, dämpa irritation och inflammation i leden samt öka aktivitetsförmågan. Några exempel på detta är medicinsk laserbehandling samt stöttande ortos exempelvis knäskydd eller handledskydd, väldämpade skor och käpp. Vi hjälper dig med rekommendationer på bra saker som hjälper vid artros.
Artros i höft, knä, fot, axel och hand
Artros kan förekomma i kroppens alla leder men är mer vanligt förekommande i vissa, som t. ex. höft, knä, axel, hand, tumme, finger och fot. Artros i knä drabbar framför allt insidan och leder till förstorade knäleder och hjulbenthet (se bild). Behandling vid artros är primärt alltid träning vilken kan kompletteras med avlastning och smärtlindrande behandling. Om besvären blir för stora ersätts vissa ledytor med protes.

Artros i den inre ledytan i båda knäna, s.k. bilateral medial gonartros.
Vård vid artros
För diagnos och behandling kan du boka en tid till en vårdgivare specialiserad på artros. Du rekommenderas att vid misstanke om artros omgående följa våra tips på egenvård – det du kan göra själv – så att du bibehåller eller ökar din aktivitetsnivå för bästa hälsa.
Symtom
De vanligaste symtom vid artros är smärta, svullnad, stelhet och krepitationer (ledknaster) och dessa leder naturligt till nedsatt aktivitetsförmåga hos den drabbade. Ofta utlöses den första smärtan vid en begynnande artros efter en extra hård ansträngning av leden som vid upprepad kraftig belastning eller ihärdiga och ensidiga rörelser, men den kan också komma smygande eller ”plötsligt vara där”.
- smärta vid belastning
- svullnad i leden
- stelhet
- ledknaster
- nedsatt aktivitetsförmåga
Vid framskriden artros lider man framför allt av belastningsrelaterad värk från den drabbade leden. Det kan vara igångsättningssmärta och upplevd ledstelhet då man börjar belasta leden efter vila samt värk efter aktivitet. Efterhand infaller gradvis ökad stelhet och man kan ha värk även i vila. Vid fortsatt försämrad artros minskar aktivitetsförmågan successivt. Artrosutvecklingen kan avstanna och symtomen mildras, men aldrig gå över. Bäst chans till minskade besvär sker om patienten förstår sjukdomstillståndet och gör rätt förändringar.
När och var skall jag söka hjälp?
När ledvärk efter till exempel fysisk ansträngning inte vill ge med sig, återkommer eller förvärras är det skäl att söka råd, förklaringar och hjälp.
Om du har symtom från höft eller knä rekommenderar vi dig att vända dig direkt till en artrosskola där du får både diagnos, information/utbildning och omgående hjälp att komma igång med träning. Detta har visat på bra resultat med minskad smärta, ökad aktivtetsförmåga, minskat behov av operation och minskat intag av smärtstillande. Resultatet blir bättre ju tidigare du påbörjar artrosskolan. Den digitala artrosskolan på nätet ingår i regionhälsan där patientavgift och frikort gäller. Där kan du komma igång snabbt och få individuell hjälp av artrosskunnig fysioterapeut genom hela behandlingen.
Du kan även vända dig direkt till en fysioterapeut på en rehabmottagning eller till din vårdcentral för undersökning, diagnos, råd, egenvård och behandling. Patienter som har ledbesvär kan med fördel vända sig direkt till en fysioterapeut utan föregående läkarbesök eftersom du då får ett mer omfattande omhändertagande med både diagnos, information, åtgärdsplan, instruktion av individuell egenvård och tips på eventuella hjälpmedel.
Har smärtan/besvären kombinerats med feber och allmän trötthet eller svullnad och rodnad över leden bör man kontakta sin vårdcentral först för att utesluta exempelvis ett inflammatoriskt tillstånd eller reumatisk sjukdom.
Behöver jag remiss?
Nej, patienter kan söka och boka tid hos både fysioterapeut, läkare och till artrosskolan direkt och utan remiss.
Så här ställs diagnosen
Diagnosen ställs vid en klinisk undersökning hos fysioterapeut, naprapat, kiropraktor eller läkare. Normalt räcker en manuell undersökning av lederna och att patienten berättar om sina besvär. Vårdgivaren ställer utifrån detta diagnos och presenterar lämpliga behandlingsalternativ och egenvård.
Röntgenundersökning är en osäker metod vid begynnande och lätt artros men kan fastställa en långt framskriden sådan. Artroskopi kan tidigare än slätröntgen registrera de broskförändringar som är förenliga med artros, men det är inte lämpligt att genomföra artroskopi på samtliga leder där artros misstänks föreligga. En annan orsak till att den kliniska undersökningen har störst betydelse vid diagnosställandet är att även röntgenidentifierade brosk-, ledförändringar kan vara symtomfria för patienten. Röntgenundersökning, MR-undersökning eller artroskopi kan istället göras då diagnosen är oklar och/eller då förväntat behandlingsresultat uteblivit.
Vad kan jag göra själv?
Egenvård, träning och artrosskola är den viktigaste behandlingen
Den viktigaste behandlingsformen är faktiskt god information. En välinformerad patient förstår sin sjukdom, vet hur träning ska bedrivas, övningar utföras och är motiverad att utföra dessa. Med kunskap och egenvård kan man därmed lindra besvären och skjuta upp framskridande svårare besvär. Fysisk aktivitet så att muskelfunktionerna stärks är nästan alltid en första åtgärd. Ett normalt idrottande uppmuntras och utgör ingen risk för att få artros eller förvärra en utbruten artros. Tvärtom är i princip all fysisk aktivitet bra, vilket bland annat kan förklaras av att näringsförsörjningen till brosket, som inte är blodförsörjt, sker genom att näringsrik ledvätska pressas och sugs ut och in genom broskvävnaden på grund av den kompression och dekompression som brosket utsätts för vid aktivitet. Dessutom blir en vävnad som regelbundet utsätts för viss belastning ”tränad” att klara denna belastning, varför regelbunden motion och träning är viktig för både skadade och friska vävnader och ledytor.
Artrosskola
Artrosskola har vetenskapligt bevis för att minska smärta och öka aktivtetsförmågan och rekommenderas alla som tror eller vet att de har artros. Man bör påbörja denna så tidigt som möjligt då resultaten blir bättre än om man väntar. Artrosskola innefattar bedömning/diagnos, utbildning och utformning och initiering av träning och kursen varar oftast under 6 veckor. Genomförd kurs brukar leda betydande förbättringar som kvarstår över tid.
Effekter av artrosskolan:
- Mentala förbättringar: Många blir piggare och orkar mer. Vardagen blir lugnare när oron minskar
- Fysiologiska förbättringar: Man blir mer fysiskt aktiv, vilket också minskar risken för andra sjukdomar som också beror på inaktivitet.
- 25 % blir av med sin dagliga smärta
- 88 % upplever minskad smärta i höft och knä
- 54 % anser sig inte längre behöva operation efter 6 månader
- 42 % som medicinerat (t ex smärtlindrande) har slutat medicinera efter 6 månader
Studie som studerar effekten av digital artrosskola via mobilen kontra traditionell vård vid artros visar att den digitala artrosskolan där du som patienten handleds och stöttas av en fysioterapeut interaktivt via mobilen leder till betydligt bättre effekt. Smärtan minskade med 41% och funktionen ökade med 48% mot traditionell vård där smärtan minskade med 6% och funktionen ökade med 13%.
Träning vid artros
Träning är i högsta grad en färskvara, kontinuitet om än i all enkelhet är en förutsättning för bestående nytta. Detta gäller även brosk och leder. Information och lämpligt träningsprogram kan man få av sin fysioterapeut. Träning under fyra veckor efter ett individuellt utformat träningsprogram har visat sig effektivt för att minska smärta och stelhet och för att öka funktionen i det dagliga livet. Träningen kan utföras i hemmet men förbättringen blir större om den sker i hemmet parallellt med övervakad och handledd träning hos en fysioterapeut.
Därför är träning bra för brosket, både vid och utan artros
Vid artros har det skett en obalans i broskets uppbyggande och nedbrytande process vilket resulterat i att nedbrytningstakten blivit sjukligt hög. Brosk (även ”friskt” sådant) får inte näring via blodkärl inne i broskvävnaden utan genom att ledvätska sugs in och ut genom broskvävnaden och det är själva belastningen av leden som åstadkommer detta flöde av ledvätskan. Då leden belastas komprimeras brosket vilket pressar ledvätska ur brosket. I nästa obelastad fas dekomprimeras brosket och ledvätska sugs då istället in. Brosket kan därav liknas vid en tvättsvamp. Om tvättsvampen ligger oanvänd på en torr yta så drar den ihop sig samt blir torr och hård. Om tvättsvampen ligger på en fuktig yta och samtidigt pressas på några gånger så suger den vätska ut och in genom sig och blir svälld, glatt och mjuk. Man kan likna ytan på brosket vid ytan på en tvål. Om en tvål får ligga oanvänd så blir den torr och sträv på ytan, men då den gnids på ihop med vatten så blir ytan fuktig och hal. Anledningen till att broskytan blir hal beror på att brosket får en proteinmolekyl på ytan då den utsätts för belastning. Se nedan på de två illustrationerna rörande detta.
Laserbehandling vid artros
Laserljuset stimulerar aktiviteten i våra celler vilket minskar smärta och svullnad samt främjar läkning och har i studier visat sig kunna hjälpa vid artros. Laserbehandling kan du få på mottagningar eller hyra hem för daglig självbehandling.
Skydd och hjälpmedel
Olika skydd, ortoser och hjälpmedel avlastar den artrosdrabbade leden vilket gör att du omgående kan minska smärta samt öka din aktivitetsförmåga. Du bör finna hjälpmedel som direkt kan underlätta för din fysiska aktivitet.
Skor och inlägg
Anpassade skor kan omgående avlasta och minska de provocerande krafterna vid artros. Likaså kan inlägg direkt förändra belastningsbild och därmed minska smärtan vid artros.
Artrosskola höft & knä
Den bästa medicinen/behandlingen mot artros är information och träning. Forskningen visar att smärtan minskar, aktivitetsförmåga och livskvalitet ökar genom fysioterapeutiskt handledd information och träning. Fysioterapeuten ställer diagnos, informerar om sjukdomstillståndet och förskriver individuell behandling i form av medicinsk träning och tips på aktiviteter, övrig behandling och avlastning som är lämpliga för just dig. Fysioterapeuten kan remittera dig för behandling i form av medicinsk laser, akupunktur samt till läkare för bedömning om smärtstillande läkemedel och/eller injektionsbehandling bör sättas in eller till arbetsterapeut för utprovning av hjälpmedel. Fysioterapeuten kan även ge tips på lämpliga hjälpmedel som avlastande skydd och väldämpade skor.
Om du har värk i höft eller knä så rekommenderar vården att du vänder dig direkt till en fysioterapeut eller till en artrosskola för diagnos och behandling. Detta då forskningen visar att du då har störst chans att få den hjälp du behöver.
Tre typer av artrosskola: artrosskola på nätet, individuell artrosskola hos en fysioterapeut på din hemort samt artrosskola i grupp tillsammans med andra hos en fysioterapeut på din hemort.
Artrosskola på nätet
Artrosskola på nätet är vetenskapligt prövat och visar på ett mycket bra resultat. Den är utformad med bas i forskningen och den långa kliniska erfarenheten fysioterapeuter har av diagnostik, medicinsk träning och rehabilitering. Du får handledning av en fysioterapeut som börjar med att ställa diagnos och bedömer om artrosskolan är lämplig för dig. Är det så så får du kontinuerlig handledning genom den 6 veckor långa träningsperioden. Du har all information i appen och kan läsa och träna när det passar dig och var än du befinner dig, i hemmet, på jobbet, på semestern.
Ny RCT-studie visar att den digitala artrosskolan på nätet på endast 6 veckors träning via mobilen resulterade i att smärtan minskade med 41% och funktionen ökade med 48% mot traditionell vård där smärtan minskade med 6% och funktionen ökade med 13%.
Individuell artrosskola på din hemort
De två andra artrosskolorna ”Artrosskolan i grupp” och ”Artrosskola på nätet” bygger båda på den vård som fysioterapeuter alltid behandlat sina patienter med artros. För individuell information och hjälp med medicinsk träning och eventuell behandling kan du nu liksom förr kontakta en fysioterapeut på din hemort. Fysioterapeuten ställer diagnos och anpassar din behandling och behandlingsplan utifrån dina förutsättningar.
Artrosskola i grupp på din hemort
Artrosskola i grupp är en vetenskapligt prövad behandling där du ihop med andra artrosdrabbade får utbildning i sjukdomstillståndet samt hjälp att komma igång med lämpliga övningar.
Laserbehandling vid artros
Behandling med laser kan minska smärta och svullnad vid både akut, subakut liksom vid långvariga besvär av artros. Detta gör att laserbehandling är ett utmärkt komplement till övrig egenvård och behandling vid artros. Genom att minska smärta kan du öka din aktivitetsnivå och bättre genomföra hemträning vilket är det viktigaste du kan göra för din artros
Du kan få medicinsk laserbehandling på olika mottagningar i Sverige, där fler och starkare laserdioder samverkar under själva behandlingen vilket kortar ner behandlingstiden för varje behandlingstillfällena, men du kan även hyra hem en laser för självbehandling där du kan ge dig själv daglig dos av ljusbehandlingen och på så sätt nå önskat resultat.
Hyr en hemlaser
Vi har tagit fram ett erbjudande där du enkelt kan behandla dig själv hemma med en svensktillverkad hemlaser och våra medföljande behandlingsinstruktioner.
✅ Omgående leverans till ditt paketombud
✅ Du får retursedel för returnering
✅ Enkla instruktioner för behandling
Behandling
Det finns ännu inget botemedel mot artros men det finns goda förutsättningar för att lindra och bromsa utvecklingen. Med rätt kunskaper om sjukdomsorsak, förlopp, behandling, egenvård och träning kommer de allra flesta att leva ett normalt liv utan större inskränkningar. Med träning kan tillståndet vanligtvis snabbt förbättras.
Vilken behandling som skall sättas in beror på en sammanvägning av följande faktorer:
- Patientens smärta och vilken funktionsnedsättning denna ger.
- Graden av ledskada.
- Andra sjukdomar i patientens omgivning.
Behandlingen följer en behandlingstrappa där den första delen bör erbjudas alla och efterföljande behandling erbjuds beroende på behov.
Behandlingsmetoder och smärtlindring
Det finns olika alternativ för smärtlindring och avlastning, vilket kan ges bland annat för att dämpa besvär så att träning kan utföras, men även för att göra vardagaktiviteter mindre besvärande.
Smärtlindring kan åstadkommas genom vanliga värktabletter, genom, laserbehandling, akupunktur, TENS (transkutan elektrisk nervstimulering) eller ultraljudsbehandling. Vid akuta och svårare besvär ges en eller flera kortisoninjektioner i leden. Hyaluronsyra (tuppkamsinjektion) som också använts som ledsmörjande behandlingsmetod får patienten idag själv bekosta, efter Läkemedelsverkets beslut från 15 juni 2010, då den inte anses kostnadseffektiv. Operation kan vid långt framskriden artros bli aktuellt och ena eller båda ledytorna byts då ut mot protes. Detta är mest förekommande i knä eller höft, men även axelledsproteser operaras idag in med gott resultat.
Stödjande ortoser och skydd vid artros
Vid artros i knät kan stödjande knäskydd och biodynamiska knäortoser samt vinklade skoinlägg underlätta redan vid basbehandlingen då information och utbildning ges och träning initieras.
Vad är artros?
Orsaken till sjukdomsutvecklingen är fortfarande inte helt klarlagd och mycket forskning pågår för att förstå artrosens uppkomst och förlopp. Man vet dock att hård, ensidig belastning av leden, tidigare ledskada samt övervikt är riskfaktorer. Kön, ålder och ärftlighet påverkar även det utfallet av artros. Kvinnor och äldre personer löper större risk att drabbas än män och personer i yngre ålder.
Det som händer vid artrosutveckling är att leden, som vid normal funktion utgörs av ett effektivt självsmörjande system, råkar i obalans. En led består av bland annat broskbeklädda benytor, ledvätska som flödar i och ur brosket och runt i leden samt en ledkapsel som ligger runt leden och innesluter leden. Det några milimeter tjocka ledbrosket liknas vid en fiberarmerad vattenbindande gel som vid kompression (belastning) släpper vätska och vid dekompression (avlastat läge) suger vätska. På detta sätt får broskvävnaden sitt näringsutbyte, till skillnad från de flesta andra vävnader där syre- och näringstillförsel sker genom blodkärl. I det ytliga lagret av broskvävnaden är vattenmolekyler bundna vilket gör att vävnaden fungerar som en ballong som pressas samman, detta ger den stötdämpande effekten. I en normalt belastad och frisk led pågår en ständig process av nedbrytande och uppbyggande av broskvävnad, men i en led som drabbats av artros eller utsatts för för stor eller för lite belastning uppstår en obalans i denna process och broskets sammansättning förändras. Broskkvaliteten kan då försämras och förtunnas i en onormalt hög takt. Dess stötdämpande funktion avtar och ytan blir mindre glatt. Med tiden ökar nötningen på ledens mötande benytor, vilket efterhand medför en benpålagring och felställning i leden. Senare studier visar dock att artrosutvecklingen (mätt på röntgenbilder) kan stå stilla under flera år och att endast en bråkdel av patienter som diagnostiserats för artros slutligen opereras.
Vilka drabbas?
I studier på nordamerikaner och nordeuropeer har genom röntgen spår av artros i minst en ledgrupp, påvisats hos en tredjedel av befolkningen i åldersspannet 25–74 år. Det innebär dock inte att alla med spår av artros kommer utveckla besvär. Många kan ha till och med en måttlig form av artros utan att för den skull lida av påtaglig värk eller rörelseinskränkning. Man beräknar att uppemot 10% av befolkningen utvecklar artros. Både män och kvinnor i alla åldrar kan drabbas, även om förekomsten är vanligare hos kvinnor. Normalt följer besvärsdebuten stigande ålder, det vill säga att ju äldre man är desto större risk att drabbas. En viss ärftlighet för artrosutveckling föreligger. I kvinnliga tvillingstudier har påvisats ärftligt samband till knä- och höftartros (Paul Creamer, Marc C Hochberg; Seminar Osteoarthritis, Lancet 1997; 350:503.09). Sedan länge är även det ärftliga sambandet känt vad gäller Heberdens knutor (artrosform i fingrarna). Artros förekommer oftast i händer följt av fötter, knän och höfter.
Vilka löper ökad risk att drabbas?
Det finns vissa samband till yrkesgrupper med hårt monotont arbete med upprepat knäböjande, klättrande eller tunga lyft. Exempel på yrken där ökad risk för artros föreligger är brandmän, lantbrukare och varvsarbetare. Personer med kraftig övervikt löper också större risk liksom personer som inte håller kroppen i trim med t ex motion eller normal idrottsutövning. Elitidrott där stora skaderisker föreligger utgör däremot en tydligare riskgrupp. De som fått en skada på menisk och/eller korsband har i 50% av fallen utvecklat artros 15-20 år senare. Tyvärr syns ingen minskad risk att drabbas av artros hos dem som åtgärdat den skadade menisken eller korsbandet med kirurgisk åtgärd.
Leder som drabbas
Artros kan uppstå i kroppens samtliga leder men är vanligast i knä, höft, fot, tår, fingrar, tumme, handled och axelled.
Artros i fingerled
Artros i fingrarnas leder är den mest förekommande artrosformen och vanligast är det att tummens basled drabbas. I de övriga fingrarna är det framför allt fingrarnas ytterleder som drabbas vilket medför smärta, ömhet och minskad rörlighet. Periodvis kan inflammation följa. Fingrarna kan få felställda leder och knutor kan uppstå. När detta drabbar fingrarnas ytterleder kallas tillståndet för Heberdens knutor. Då felställning och knutor drabbar mellan-lederna kallas tillståndet för Bouchards knutor. Artros i fingerlederna drabbar mest kvinnor och det finns en ärftlig koppling till att utveckla sjukdomen. Efterhand som leden stelnar avtar styrkan i besvären. Behandling inriktas på att lindra besvären och förbättra funktionen. Det är även vanligt med artros i tumbasleden vilket kan vara handikappande för den drabbade då den viktiga greppförmågan blir påverkad.
Tumbasartros – artros i tummens grundled
Tumbasartros är en form av ledsvikt som främst drabbar kvinnor efter klimakteriet men även yngre kvinnor och män drabbas. Tumbasen är en av de vanligaste lederna som drabbas av artros och då tummen har en viktig funktion kan tillståndet leda till stora besvär. Besvären börjar oftast med smärta och stelhet eller svullnad kring leden. Besvären kommer och går i början men övergår ofta i mer konstanta smärtor. Tumbasartros behandlas i första hand för att man skall slippa eller minska smärtan. Tidig behandling kan bestå av friktionsmassage av ledkapseln eller utprovning av stödskena för att avlasta och skydda leden kombinerat med läkemedel.
Artros i stortåleden
Uppkomst av artros i stortåns grundled, Hallux Rigidus, kan oftast inte förklaras av någon enskild händelse men skador och belastning i leden anses öka risken för uppkomst. Artrosutvecklingen sker gradvis och gör sig påmind genom att det gör ont när man går. Stortån kan bli stel och svullen. Man kan få god hjälp mot besvären av rätt sko och sula som avlastar och kan hålla stortån i mer fixerat läge där den inte behöver böjas. Kortisoninjektioner kan ges i den smärtande leden och ibland är operation ett alternativ. Operation vid hallux rigidus sker som dagkirurgiskt ingrepp där patienten går hem samma dag. Det är ovanligt att Hallux Rigidus manifesterar sig samtidigt med Hallux Valgus.
Knäartros – artros i knät
Med stigande ålder är det naturligt att nybildningen av ledbrosk gradvis försämras. Vid knäartros inträder en sjuklig förändring i denna process och nedbrytningen av brosket påskyndas. Dess normalt glatta yta som gjort att benändarna mjukt kunnat glida mot varandra blir nu alltmer ojämn och trasig. När ledens benytor mer oskyddat möter varandra gör det ont, ibland redan vid vanlig gång. Smärtan kan kännas från olika håll runt knät och ibland svullnar knät. Inflammation kan periodvis uppstå i leden.
Basal behandling vid knäartros är träning. Genom att träna benmusklerna och motionera kan smärtan minska. Är man överviktig hjälper det att gå ner i vikt. Det finns också mediciner att lindra smärtan, varav en del ges via injektion i leden. Vid svår och långvarig artros kan inoperation av konstgjord knäledsprotes bli aktuell. I dag görs över 10 000 sådana operationer årligen.
Höftartros – artros i höften
Vid höftartros, liksom vid andra artrosformer, påverkas alla delar i leden; brosket skadas, det blir ojämnheter i ledytan och benvävnaden förändras. Symtomen är smärta vid rörelser, stelhet i leden och sämre rörlighet. Vid mer utvecklad artros kan smärta uppträda även i vila. Smärtan brukar framför allt kännas i ljumsken och kan stråla ner längs framsida lår ner mot knät, men ibland också utåt höften. Ett vanligt kännetecken på höftartros är svårigheter att sitta med korsade ben. Framskriden artros kan vidare leda till olika grad av haltande gång. Typiska tecken är att det brukar vara svårt att ta ut steget samt att det gör mindre ont vid gång då man lutar sig över den onda sidan när man tar steget över det benet. Detta kan verka konstigt men härigenom blir belastningen mindre över den drabbade höftleden eftersom musklerna över leden inte behöver kopplas på och ytterligare komprimera leden.
Denna smärtundvikande, vaggande gång leder emellertid till att musklerna på utsidan höften försvagas och behöver efter en eventuell protesoperation tränas upp igen.
Vid höftartros görs en klinisk undersökning som vid behov kompletteras med röntgen. Initialt inriktas behandlingen på smärtlindlindring och träning hos sjukgymnast. Smärtlindrande medicin kan också vara till hjälp. Att operera in en höftledsprotes är en vanlig metod vid långt framskriden artros och kan i dag göras långt upp i åldrarna.
Artros, artrit, reumatoid artrit, reumatism – begreppsförklaring
- Artros kan uppstå i kroppens samtliga leder men det är ovanligt att artros debuterar i fler än en led. När så ändå sker är det sannolikt ärftligt betingat. Det finns beräkningar att uppemot 10% av befolkningen har någon form av artros, vanligen debuterande med stigande ålder. Denna websida handlar om just artros.
- Artrit är det samlade medicinska begreppet för den inflammation i leden eller lederna som kan följa av artrosdebuten. Artrit kan också drabba en led efter skada och är då en naturlig del i läkningsprocessen och är övergående.
- Reumatoid artrit – RA (reumatisk artrit eller vanligen kallad ledgångsreumatism) är en inflammatorisk ledsjukdom och den mest kända reumatiska sjukdomen. Den drabbar mellan 0,5 – 1 % av befolkningen. Beteckningen polyartrit som används i detta sammanhang betyder att flera leder är engagerade. Vid RA är det oftast smålederna i tår och fingrar som inflammeras. Vanligen utvecklas besvären symmetriskt lika på vänster och höger sida. Sjukdomen drabbar kvinnor före menopaus oftare än män i motsvarande åldersspann, efter menopausen är dock prevalensen (förekomsten) mer lika bland män och kvinnor. Sjukdomen debuterar vanligast mellan 45-65 år. Besvären är större/starkare under vissa perioder då artriten (inflammationen) under dessa så kallade skov är mer uttalad. Det är mycket viktigt att tidigt få rätt diagnos och adekvat behandling för att förhindra ett förvärrat tillstånd där brosk och leder angrips.
- Reumatism är egentligen ett samlingsnamn för ett hundratal olika sjukdomstillstånd i lederna. En del av dessa kan förklaras av en pågående inflammation. Man beräknar att uppemot 25% av befolkningen har någon form av reumatisk sjukdom. Genom arkeologiska fynd har man kunnat påvisa att sjukdomen förekommit långt tillbaka i mänsklighetens historia. Det är således långt ifrån någon nutida folksjukdom. En reumatisk sjukdom kan yttra sig i form av allt från rätt lindriga besvär till mer handikappande och såväl män, kvinnor, barn och gamla kan drabbas. En indelning av reumatiska sjukdomar brukar göras i a) icke inflammatoriska b) lokala inflammatoriska artriter eller c) systemiska artrossjukdomar.
Kan artros undvikas eller förebyggas?
Kanske genom att:
- Vara regelbundet aktiv under hela livet.
- Undvika många års tungt, ensidigt kroppsarbete.
- Undvika övervikt.
- Undvika elitidrotter där ökad risk för menisk-, korsbands- och broskskada föreligger.
Vanliga frågor
Ställ gärna ytterligare frågor i vårt forum
Skydd, ortoser och hembehandling vid artros
En smärtande led kan stödjas och avlastas så att belastningen över leden förändras och således innebära direkt ökad aktivitetsförmåga. Bara att ha ett skydd som ligger mot huden gör att smärtsignalen minskar, är skyddet komprimerande kan det motverka svullnad och stimulera till ökad ledstabilitet. Det finns även rigida/styva biomekaniska skydd som leder till belastningen inne i leden fördelas om till friskare och tåligare ledytor, vilket kan leda till direkt minskade besvär och ökad belastningsförmåga. Här är lämpliga skydd, ortoser, inlägg och hembehandlingsutrustning vid artros i olika leder.
Bra skor vid artros
Bra skor med särskilt bra dämpning kan ge en direkt ökad aktivitetsförmåga vid artros i höft, knä eller rygg. En mjuk sula minskar stötkraften från underlaget upp i den ömma leden. Joyas mjuka och något rundade sula brukar innebära betydande smärtlindring och ökad gångförmåga. Här rekommenderar vi några utvalda modeller. Vi har valt att ha ett betalt samarbete med Stööks, ett familjeföretag i fyra generationer, som älskar skor och är intresserade och måna om sina kunder och svarar upp mot våra krav på produktkvalitet, kompetens, service, snabb och trygg handel med enkel bytes- och returhantering.
-
Joya Electra Dark Blue
Enkel komfort och mjuka promenader är viktiga inslag som kännetecknar Joya Electra. Ovandelen är tillverkad av ett högkvalitativt syntetmaterial.Den är därför mycket lätt och luftig. Inut...
-
Joya Dynamo Classic W Dark Pink
Enkel komfort och lätta promenade är viktiga funktioner i Dynamo Classic från JoyaSärskilt den mjuka mockan smickrar alla med en sammetslen yta som är mycket luftig. Skons insida är utrus...
-
Joya London II Black
2.395,00 krBekvämlighet tillsammans med mjuk gångkomfort, det är egenskaperna hos Dakota Brownt från Joya. Det högkvalitativa släta lädret är behagligt mjukt på foten och ger skon ett speciellt utse...
-
Joya Flash Blue/Grey
2.095,00 krJoya Flash har en hög komfort och är bekväma hela dagen.Ovandelen är tillverkat av ett högkvalitativt syntetmaterial, skon är därför mycket lätt och luftig. Innerfodret i textil imponerar...
-
Joya Tony II Black
2.095,00 krJoya Tony II är en mjuk och skön sko som känns bekväma hela långa dagar. Skons ovandel består av en skinn/nubuck blandning av hög kvalitet som ger skon en lätt och luftig känsla. Skon är ...
Övningar vid artros i knä eller höft
Övningar visar i studier och i praktiken vara den bästa medicinen och behandlingen vid artros. Att träna upp styrkan i muskler och belasta sina leder leder till att ledvävnaderna håller sig starka och motståndskraftiga samt att smärta och symtom vanligtvis avtar. Behovet av operation minskar eller skjuts på framtiden och din aktivitetsförmåga och livskvalitet ökar. Du kan börja med dessa generella övningar och men bäst är individuell hjälp och anpassning av övningar och belastningsbild.
Knäböj på två ben - squats
Stå axelbrett isär mellan fötterna. Försök att ha vikten mer på hälarna när du böjer i knä och höft. Gå så djupt du kan/orkar. Knäna skall peka i samma riktning som fötterna under hela rörelsen. Försök hålla överkroppen upprätt och titta något uppåt om det underlättar. Du kan prova att ha något (en pärm?) under hälarna om du upplever det bättre.


Tåhävning på två ben
Stå axelbrett isär mellan fötterna. Ta stöd om du önskar. Med raka knän, lyft hälarna så högt från golvet du kan. Fokusera på att hälarna skall åka rakt upp och inte vinklas inåt eller utåt, om du stått bakom och tittat.


Höftlyft
Ligg på rygg med böjda ben. Pressa hälarna lätt ner i marken så att du känner att rumpans muskler spänns, och lyft sedan upp rumpan så att den hamnar i en rak linje mellan knän och axlar. Sänk sedan långsamt neråt igen.


Abduktion av höften med gummiband
Fäst gummibandet på utsidan av foten, och den andra änden i en fast punkt vid sidan av dig, till exempel ett bordsben. Behöver du balansstöd kan du ha en pinne i handen, eller ha en stolrygg stående framför dig. Det foten som har gummiband runt sig lättar från golvet, och förs rakt ut åt sidan i en mjuk rörelse så långt du kan inom smärtgräns och utan att det åstadkommer någon ytterligare rörelse i resten av kroppen. Bromsa sedan långsamt tillbaka till utgångsläget och upprepa.


Läs mer om Artros – flera faktorer minskar din smärta och ökar din aktivitetsförmåga
-
Behandling vid artros
Behandling vid artros Artros kan inte botas, men olika typer av behandling kan minska smärta och besvär samt skapa bättre förutsättningar för den viktiga träningen. Vid mer långtgående och omfattande...
-
Egenvård och träning vid artros
Egenvård och träning vid artros Träning som förbättrar styrka, kondition och stabilitet samt regelbunden motionsaktivitet är viktiga åtgärder för att minska lidande, öka aktivitetsförmågan och förbättra livskvaliteten vid besvär av...
-
Träning vid artros
Träning vid artros Artros och träning - det här gäller. Tidigare trodde man att artros i huvudsak var en förslitningsskada och att ytterligare träning och belastning var skadligt. Idag vet...
Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.
Tänk på att:
Tips på innehåll:
Så här används informationen du lämnar