Shop

Meny

Välj från lista

Skadekompassen > Sjukdomstillstånd > Depression

Depression

Att vara deprimerad innebär att man känner sig nedstämd, har en ihållande känsla av sorg samt minskat nöje för att göra aktiviteter som man tidigare tyckt om att göra. Depression påverkar hur man känner, tänker och beter sig och leder till ett lidande för den drabbade, påverkar relationer och fungerandet i tillvaron. Depression är ganska vanligt, ungefär var fjärde person drabbas någon gång under livet.

Det finns flera effektiva behandlingar vid depression. De flesta mår mycket bättre efter bara några veckor med rätt behandling. Det är därför viktigt att söka hjälp om man tror att man kan vara deprimerad.

Depression är vanligt att drabbas av under livet. Det går inte alltid att förebygga men det är god prognos och det finns bra och verksamma behandlingar och åtgärder att göra om och när du drabbas. Har du tecken på depression skall du söka hjälp då det trots allt är en allvarlig sjukdom.

Boka vård vid depression

Du kan boka en tid för ett fysiskt besök till någon av våra mottagningar som jobbar med depression.

Vad är depression?

Alla människor drabbas av ledsenhet, sorg eller nedstämdhet ibland, det är en naturlig del av livet. Det kan ske i samband med att något händer oss, exempelvis vid problem i relationer, dödsfall i ens närhet eller då ens livssituation förändras och vardagen rubbas. Vid svåra livshändelser behöver vi tid att läka och sorg och nedstämdhet kan vara en naturlig reaktion.

Om man under en längre period upplever nedstämdhet, förlust av intresse eller nöje att göra aktiviteter och har nedsatt energi, kan det vara tecken på depression. Nedstämdhet eller sorg kan övergå i depression, gränserna mellan tillstånden är inte alltid tydliga. Det kan därför vara svårt att veta om man är på väg in i en depression – ibland är det närstående som först uppmärksammar tecknen. Depression är ett tillstånd som går bortom vardagens sorg och nedstämdhet och klassificeras som en affektiv sjukdom, förstämningssyndrom.

Depression är en sjukdom som påverkar hela människan, såväl tankar, känslor, beteenden och den fysiska hälsan. Hur depressionen tar sig uttryck varierar mellan olika personer och beroende på svårighetsgraden.

Symtom vid depression

Huvudsymtomen vid depression är att känna sig nedstämd, ledsen och orkeslös samt ett påtagligt minskat intresse och glädje för de flesta eller alla aktiviteter, även sådana man brukar bli glad av eller tycka om. Depression innebär ett lidande för den drabbade med sänkt livskvalitet och funktion i vardagslivet. Vid depression förekommer flera symtom samtidigt och de skall ha funnits större delen av dagen, de flesta dagarna under minst två veckor. Vanliga symtom vid depression är:

  • Nedstämdhet under större delen av dagen
  • Minskat intresse och glädje för de flesta aktiviteter
  • Påtagliga förändringar av aptit eller vikt
  • Svårigheter att sova eller sova för mycket
  • Rastlöshet
  • Ilska, irritabilitet eller frustration, även över små saker
  • Energilöshet
  • Koncentrationsproblem
  • Känslor av värdelöshet eller överdrivna skuldkänslor
  • Tankar kring att livet känns hopplöst
  • Återkommande tankar på döden eller självmordstankar.

Vid depression är det även vanligt att besväras av ångest, i form av obehagskänsla i kroppen, oro eller panikattacker. Minskad sexlust, pessimism och hopplöshet är vanligt förekommande vid depression. Fysiska symtom så som huvudvärk, smärta i kroppen och matsmältningsproblem är ofta förekommande symtom.

Vid depression finns det stora variationer i hur insjuknandet ser ut. För vissa individer sker en gradvis ökning av symtom under månader innan insjuknande, med mildare depressiva symtom som nedstämdhet och minskad lust samt ångest eller panikattacker. Ibland är det fysiska symtom som dominerar problembilden inledningsvis, innan humörförändringar blir mer uppenbara. För andra personer utvecklas en depression ganska snabbt, då ofta till följd av en svår livssituation.

Depressionen behöver inte vara uppenbar för den deprimerade eller närstående. Det är vanligt att en person med depression söker hjälp för annat, så som trötthet, smärtor eller sömnproblem.

När och var skall jag söka hjälp?

Om du har varit nedstämd och haft andra symtom på depression under minst två veckor kan det vara bra att söka hjälp. Det är lättare att bli hjälpt om du söker tidigt samt att tillståndet kan förvärras utan rätt behandling. Om du är ovillig att söka behandling, prata då med en person du litar på som kan hjälpa dig.

Har du har självmordstankar är det viktigt att söka hjälp. Första steget kan vara att prata med någon som du har förtroende för, att ringa en stödlinje eller att söka sjukvård. Har du allvarliga självmordstankar bör du söka omedelbar professionell hjälp.

Självtest vid depression

Här är två formulär du kan använda för självskattning, de ger dig en bild av var på skalan du befinner dig och med rekommendationer på åtgärder.

MADRS – självskattning av depression

HAD – självskattning av ångest och depresssion

För vård – använd vårt register över vårdgivare som arbetar med ångest.

Hitta vård

Psykologer i Sverige (filtrera på område)
KBT-terapeuter i Sverige (filtrera på område)

Såhär ställs diagnos

Diagnosen ställs av legitimerad sjukvårdspersonal, vanligtvis psykolog och läkare, när flera tydliga kriterier uppfyllts. Vid möte med din behandlare kommer du att få berätta om hur du mår, dina symtom och hur ditt dagliga liv påverkas. Du kan få frågor om ditt mående, dina tankar, känslor och beteende, är problemen började och om det varit på detta vis tidigare, hur symtomen påverkar ditt dagliga liv, relationer och arbete, hur din livssituation är och om det finns faktorer som påverkar symtomen i positiv eller negativ riktning och om du lider av andra sjukdomar, såväl fysiska som psykiska.

Som en del i bedömningen kommer din behandlare att bedöma suicidrisk.

Du kan bli ombedd att fylla i skattningsformulär.

Om du får diagnosen depression kommer även nivån att bedömas (lindrig, medelsvår eller svår). Din behandlare kommer också att diskutera med dig om vilken behandling som passar bäst. Det finns inga prover eller kroppsliga undersökningar som kan påvisa depression. 

Vad kan jag göra själv?

Det är mycket du kan göra själv för att optimera dina förutsättningar för att bli frisk och glad igen. Tag gärna hjälp av en psykolog eller KBT-terapeut så får du bra hjälp med att lägga upp en åtgärdsplan och livsplanering och får handledning och stöttning på vägen.

Fysisk aktivitet

Att vara fysiskt aktiv har visat sig vara effektivt för att minska och förebygga depressiva symtom. Regelbunden motion är viktigt för såväl den fysiska som den psykiska hälsan. Det är extra viktigt att röra sig när man är deprimerad eller har ökad sårbarhet för att utveckla depression. All fysisk aktivitet kan vara hjälpsam. Det som är mest effektivt är regelbunden konditionsträning.

Vid träning höjs hjärtfrekvensen och cirkulationen av blod i såväl muskler som din hjärna. Det gör att hjärnan får mer syre och näring vilket bidrar till att främja en hälsosam hjärnfunktion och balanserad hjärnkemi. Exempelvis frisätts på kort sikt endorfiner som ger lugn och välbefinnande. På längre sikt stimuleras nervcellsnybildning som är kopplade till minne, inlärning samt ökad motståndskraft mot stress. Men även psykologiska aspekter som självkänsla, självförtroende och den egna tilltron att bemästra situationer kan förbättras av fysisk aktivitet.

Vårda dina relationer

Våra relationer har betydelse för vårt mående. Personer som har socialt stöd och nära relationer mår bättre och drabbas i mindre utsträckning av depression. Det är viktigt att upprätthålla och vårda sociala kontakter vid försämrat mående.

God sömn

Prioritera att sova så att du får tillräckligt med kvalitativ sömn, då detta har effekt på vår sinnesstämning. Sömn behövs för att kunna reparera kroppen och för att göra oss redo för en ny dag. Att sova vid regelbundna tider i en bra sovmiljö samt att vara fysiskt aktiv och få tillräckligt med solljus under dagen kan förbättra sömnen.

Gör lustfyllda aktiviteter

Att fortsätta att göra lustfyllda aktiviteter även om lusten tillfälligt minskar kan förebygga och lindra depression. Vid depression är det vanligt att personer drar sig tillbaka och minskar aktivitetsnivån, vilket i sin tur kan förvärra tillståndet. Det därför viktigt att fortsätta med lustfyllda aktiviteter som man har tyckt om.

Avspänning

Att stanna upp, slappna av och fokusera på här och nu genom mindfulness, yoga, meditation eller progressiv muskelavslappning kan vara hjälpsamt vid depression.

Hälsosam kost

Det är viktigt att äta regelbundet En välbalanserad kost som är rik på grönsaker, frukt, magert kött, fisk, nötter och fullkorn, samt nyttiga fetter är att rekommendera. Det är däremot inte tillräckligt som behandling vid depression.

Alkohol

Minska intaget eller undvik alkohol. Hög alkoholkonsumtion ökar risken att drabbas av depression. Det kan vara frestande att dricka alkohol för att lindra ångest eller nedstämdhet. Alkoholens effekt leder däremot till att måendet i längden förvärras.

Koffein och energidrycker

Var försiktig med intag av koffein eftersom det kan skapa ångest, särskilt hos personer med ångestsyndrom.

Rökning

Rökning är förknippat med ökad risk att utveckla depression och att sluta röka är förenat med bättre välmående.

Behandling

Vid depression finns det flera olika behandlingar som är effektiva. De behandlingsalternativ som har mest vetenskapligt stöd är psykoterapi och behandling med läkemedel. Även förändrade levnadsvanor, framförallt ökade fysisk aktivitet kan vara hjälpsamt. Valet av behandling beror på depressionens svårighetsgrad, eventuella tidigare depressioner och behandlingar samt den deprimerades önskan.

Vid behandling av depression är målet att uppnå symtomfrihet.

Psykoterapi

  • KBT – Kognitiv beteendeterapi. Behandlingen fokuserar på samspelet mellan individen och omgivning med den bärande idén att tankar, känslor och beteenden är sammankopplade och påverkar varandra.
  • iKBT – internetförmedlad Kognitiv beteendeterapi: Behandling sker genom internetförmedlade behandlingsprogram där man med stöd av behandlare arbetar med de svårigheter man besväras av i sitt liv
  • IPT – Interpersonell terapi. En strukturerad psykoterapi där fokus i behandlingen är på mänskliga relationer och det sociala sammanhanget. Konflikter, förluster eller händelser kan leda till depression, vilket gör det svårt att upprätthålla och utveckla viktiga relationer. Depressionen behandlas genom att aktivt arbeta med relationer och att sörja förluster.
  • Psykodynamisk terapi. En behandlingsform där fokus är på relationer och känslor i patientens nuvarande livssituation, under terapin och vid tidigare livshändelser.

Vårdgivare som arbetar med psykoterapi

Vårdgivare som arbetar med KBT

Medicinsk behandling

Antidepressiva läkemedel är mediciner som behandlar symtom på depression. Vid måttlig eller svår depression är antidepressiva läkemedel hjälpsamma för de flesta, men inte alla. De olika varianterna av antidepressiva läkemedel fungerar ungefär lika bra. Biverkningarna skiljer sig åt mellan de olika antidepressiva läkemedlen.

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet har visat sig vara symtomlindrande vid mild till måttlig depression på kort och lång sikt. Fysisk aktivitet kan fungera som enskild behandling och kan skrivas ut på recept – FAR – fysisk aktivitet på recept. Regelbunden motion är förknippat med minskade depressionssymtom och förbättrad livskvalitet. Fysisk aktivitet minskar även risk för återinsjuknande. 

Vårdgivare som arbetar med fysisk aktivitet på recept.

Behandling vid mild depression

Vid mild depression uppfylls kriterierna för depression men symtomen är få och milda, påverkan på funktionsnivån är inte påtaglig.

För att förhindra att måendet försämras är det lämpligt med tidig och aktiv behandling.

  • Kognitiv beteendeterapi, individuellt, i grupp eller internetförmedlad
  • Interpersonell terapi
  • Fysisk aktivitet
  • Psykodynamisk terapi
  • Antidepressiv medicinering är inte förstahandsvalet vid lindrig depression, men är ett behandlingsalternativ.

Behandling vid medelsvår depression

Vid medelsvår depression är symtomen fler än vid mild depression, symtomen är mer varaktiga och har en påtaglig påverkan på funktionen. Depressionen gör det dagliga livet mycket svårare än vanligt.

  • Kognitiv beteendeterapi, individuellt, i grupp eller internetförmedlad.
  • Interpersonell terapi
  • Fysisk aktivitet
  • Psykodynamisk terapi
  • Antidepressiv medicinering

Behandling vid svår depression

Vid svår depression är symtomen många och leder till kraftigt nedsatt funktionsförmåga och livskvalitet. Depressionen orsakar stora svårigheter att klara vardagslivet.

Suicidtankar är vanligt och psykotiska symtom kan förekomma.

Vid svår depression är det lämpligt med vård inom psykiatrin. Rekommenderade behandlingar vid svår depression är antidepressiva läkemedel, elbehandling (så kalla ECT), tillägg av litium till annan medicinsk behandling är möjligt.

Mer om depression

Depression är vanligt

Depression är en av våra folksjukdomar och ungefär var tredje kvinna och var fjärde man drabbas någon gång i livet av depression. Andelen av den vuxna befolkningen som uppskattas lida av depression är 3-5 %. Personer i alla åldrar kan drabbas av depression.

För de flesta går en depression över efter 4-6 månader utan någon behandling, för andra kvarstår symtomen mycket längre. Ungefär hälften av dem som har haft en depressionsepisod kommer att återinsjukna.

Varför blir man deprimerad?

Det finns flera teorier om varför man blir deprimerad, sannolikt är det en kombination av livshändelser samt biologiska, genetiska, miljömässiga och psykologiska faktorer.

Större livsförändringar, trauma eller stress kan leda till depression. Att tidigare ha haft depression eller att familjemedlemmar varit deprimerade ökar risken för depression. Vissa fysiska sjukdomar eller mediciner kan även utlösa depression.

Olika typer av depression - depressiva tillstånd

Det finns olika typer av depression.

Egentlig depression

Egentlig depression är det vanligaste tillståndet, och det man ofta menar med depression. För att uppfylla kriterier för egentlig depression skall individen besväras av flera symtom (minst 5) samtidigt under större delen av dagen i över två veckor. Egentlig depression kan delas in i olika nivåer. Indelningen görs utifrån hur många symtom och i vilken utsträckningen symtomen påverkar livet.

  • Lätt eller Lindrig: Vissa symtom förekommer och de har en begränsad effekt på det dagliga livet. Det krävs mer ansträngning än vanligt att klara av tillvaron. Det är vanligt att vardagslivet och det sociala livet fungerar, men att man mår dåligt inombords och större ansträngning än vanligt krävs.
  • Medelsvår eller måttlig: Fler symtom förekommer och de gör det dagliga livet mycket svårare än vanligt. Symtomen hindrar ofta från lyckas med det som behöver göras i vardagen. Måendet är så dåligt att det inte längre går att upprätthålla det sociala livet, arbete, sova ordentligt eller andra praktiska delar i livet.
  • Svår eller djup: Nästan samtliga symtom förekommer och gör det dagliga livet extremt svårt. Symtomen hindrar nästan helt från att klara dagliga uppgifter. Det leder till att tankar och känslor är så påverkade att till och med grundläggande behov som att äta och dricka inte upplevs betydelsefullt. Det är vanligt med allvarliga självmordstankar.

Ihållande depression – Dystymi.

Ihållande depression är ett tillstånd där det sänkta stämningsläget varat i minst två år. Symtomen är ofta lite lägre i styrka och hindrar sällan individen från att fungera normalt men överlag är personen sorgsen, håglös och trött.

Årstidsbunden depression

För vissa återkommer depressioner i ett säsongsbundet mönster, så kallad årstidsbunden depression. Vanligast är ökade depressiva symtom under hösten och förbättring under våren. Förändringen skall inte förklaras bättre av psykosociala stressorer.

Postpartum depression

Depression som uppstår efter förlossning eller månaderna därefter kallas postpartum depression. Hormonella förändringar är en anledning till ökad risk för depression under denna period. Hjälp finns att få varför det är viktigt att modern söker vård för såväl modern som barnet.

Andra sjukdomar som orsakar depressiva symptom

Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom innebär att maniska eller hypomana perioder förekommer och de kan föregå eller efterfölja episoder av depression. Mellan episoder, vilket kan vara i månader eller år, kan personen må helt normalt.

Utmattning

Utmattning präglas av trötthet och minskad uthållighet, kognitiva störningar så som koncentrations- och minnessvårigheter, sömnstörning samt kroppsliga symtom. Symtomen orsakas av identifierbara stressfaktorer som funnits under minst sex månader.

Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS)

Vid Premenstruellt dysforiskt syndrom drabbas kvinnor som vid PMS, men de psykologiska symtomen är svårare. Kvinnor i fertil ålder med PMDS drabbas av svåra humörsvängningar (inklusive depressiva symtom), upp till två veckor innan och några dagar efter menstruation, vilket påverkar relationer och arbetsliv.

Referenser

Hitta vård

Relaterade vårdgivare

  • Ångest

    Sjukdomstillstånd

    Ångest är en känsla av obehag, rädsla eller oro och tar sig uttryck både fysiskt och psykiskt. Att ha ångest är inte farligt, men kan vara mycket obehagligt och kan leda till utvecklande av ångeststyndrom. Ångestsyndrom kan förekomma i olika svårighetsgrad och leder till sänkt livskvalitet och sänkt funktionsförmåga. Oavsett vilka ångestproblem du besväras av kan behandling vara verksamt. Vid ångestsyndrom är psykologiska och medicinska behandlingar vanliga, livsstilsförändringar kan också vara hjälpsamt.

    Ångest, oro och stress kvinna

  • KBT – Kognitiv beteendeterapi

    Behandlingsmetod

    Vid KBT fokuserar man på patientens nuvarande fungerande och på vad för sorts förändringar som kan krävas för att patienten ska få det bättre. Detta innefattar noggranna analyser av situationer där patienten inte mår bra och både tankar, känslor och beteenden utifrån specifika situationer kartläggs. Utifrån detta växer en KBT behandling fram där patienten har en aktiv del med hemuppgifter mellan behandlingssessionerna. Mål sätts upp och utvärdering görs. KBT är den form av psykoterapi som har det största forskningsstödet.

    KBT - kognitiv beteendeterapi - skadekompassen.se

  • Sorg och nedstämdhet

    Besvärsområde

    Sorg och nedstämdhet Det kan ibland vara svårt att skilja mellan naturlig sorg och depression. Sorg är en del av alla människors liv eftersom vi alla drabbas av förluster. När det gäller diagnostik finns det vad som kallas för Okomplicerad sorg. Den kännetecknas av förväntade reaktioner på en förlust och en förmåga att sörja som […]

    Depression, sorg och ångest

  • FaR – Fysisk aktivitet på Recept

    Behandlingsmetod

    FaR – Fysisk aktivitet på recept FAR – Fysisk aktivitet på recept är en behandlingsmetod inom hälsovården i syfte att öka den fysiska aktivitet och därmed förbättra hälsan. FaR innebär att en förskrivare ordinerar dig fysisk aktivitet som medicinsk behandling istället för eller som komplement till läkemedel eller annan behandling. Det finns vetenskapliga bevis för att […]

Hitta vård

Relaterade vårdgivare

Forum
Vård online
Hitta vårdgivare
Webshop

Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.

Tänk på att:

Tips på innehåll:

Så här används informationen du lämnar

Share