Gubbvad (bristning i vadmuskeln)
Gubbvad är i sig ingen klinisk diagnos utan är snarare ett samlingsnamn för symtom som kan orsakas av flera olika skador. De symtom som ofta samlas under begreppet gubbvad är akut smärta, djupt liggande ömhet, krampkänsla, stelhet eller brännande smärta och domningskänsla i vaden. Symtomen uppstår ofta i samband med idrottsutövande som löpning, cykling eller vid sporter som tennis, badminton eller innebandy som involverar snabb löpning och riktningsförändringar.
På grund av att gubbvad är ett paraplybegrepp för symtom så finns det flera olika anledningar som kan orsaka symtomen. De vanligaste orsakerna är en muskelbristning i någon av vadens muskler eller en skada på bindvävshinnan mellan den djupa och ytliga vadmuskeln. Mer ovanliga orsaker kan vara inklämning av popliteus artären eller mer allvarligt, blodpropp.
Behandlingen för gubbvad varierar beroende på grundorsaken till symtomen. Ofta läker en initial skada ut av sig själv, men det är dessvärre inte ovanligt med långdragna eller återkommande besvär. Det kan därför vara viktigt att få hjälp med rehabilitering och se över möjliga orsaker till varför skadan uppstod.
Vård för gubbvad
Du kan få vår hjälp via video eller genom att boka en tid för ett fysiskt besök till någon av våra mottagningar. Vi rekommenderar också lämpliga skydd och hembehandlingsprodukter för smärtlindring, direkt ökad aktivitetsförmåga och snabbare läkning.
Symtom
Olika vårdgivare tillskriver gubbvad en stor variation av symtom, men synonymt för de flesta är att besvären har en akut debut och ger sedan återkommande besvär. De återkommande besvären kan vara upprepad akut smärta vid belastning eller ömhet eller stelhet. Nedan följer en lista på vad som ofta klassas om gubbvad inom vården.
- Akut kraftig smärta
- Smäll eller rivande ljud i samband med skadetillfället
- Ömhet vid tryck mot vaden
- Stelhet vid aktivitet
- Smärta vid belastning
- Kramp
- Svaghet
- Domning
- Brännande smärta vid aktivitet som avtar i vila
När och var ska jag söka hjälp?
För diagnosticering och behandling
I de fall då det inte finns anledning att söka akut vård går det att söka vård direkt hos fysioterapeut eller annan terapeut med inriktning mot ortopedi, muskuloskeletala besvär eller idrottsmedicin. Du kan då använda nedanstående hitta-vård-hjälp.
Vid dessa symtom ska du söka akut
Det är viktigt att söka akut vård vid smärta i vad och underben på akutmottagning i de fall då det finns misstanke om en blodpropp (djup ventrombos), läs mer nedan.
Djup ventrombos;
En blodpropp i vaden är en mycket allvarligt åkomma och bör utredas då misstanke finns så snart som symtomen uppstår. Alla drabbas inte av symtom vid en djup ventrombos men de symtom som vanligtvis uppstår är en triad av; svullnad, värmeökning och smärta, där alla symtomen är närvarande. Symtom uppstår vanligen bara på ena sidan, men kan drabba båda benen. Individer som lider högre risk att drabbas är de som har något av följande som grundorsak till symtomen:
- Historia av långvarigt sittande eller liggande t.ex. lång sjukhusvistelse
- Nyligen genomgått en operation eller ett trauma
- Överviktiga
- Tidigare venös blodpropp
- Gravida och nyförlösta
- Stroke med halvsidesförlamning
- Ålder över 65
- Hjärtsvikt
- IBD (inflammatory bowel disease)
Så här ställs diagnosen
Gubbvad är i sig inte en klinisk diagnos och hur man identifierar den underliggande orsaken till symtomen varierar. Klinisk undersökning i kombination med en sjukdomshistoria räcker ofta för att identifiera orsaken till besvären. Ofta presenteras skadan på ett typiskt sätt vilket gör att de olika orsakerna går att differentiera.
Bilddiagnostik i form av ultraljud kan användas för att säkerställa diagnosen, specificera vilken vävnad som är skadad samt omfattning på skadan. Ultraljud kan även användas för att utesluta allvarligare orsaker som djup ventrombos. Magnetkameraundersökning används mycket sällan och tillför inte mer information än det enklare alternativet, ultraljud, vid skador i vaden.
Ytterligare analysmetoder som löpanalys eller rörelseanalys kan ge information om hur skadan uppkom och även ge en bra indikation på hur rehabilitering ska genomföras för att påskynda läkning och för att motverka återfall.
Vad kan jag göra själv?
Akut
I ett akut skede (direkt i samband med skadetillfället) rekommenderas att avlasta det skadade benet samt linda underben och fot med någon form av kompressionsbinda. Eftersom man inte direkt kan veta hur stor skadan blivit rekommenderas försiktighet och aktiv vila, undvik överdriven belastning såsom längre promenader och tyngre belastande träning av underben och fot. Detta är extra viktigt de första 48h för att undvika ökad svullnad vid en eventuell större muskelbristning. Det är ok att gå kortare sträckor inomhus och så pass mycket som smärtan tillåter. POLICE-regimen bör tillämpas så snart som möjligt efter skadetillfället
Ibland kan kryckor behövas för att kunna gå på benet med mindre smärta. Att så snabbt som möjligt ändå börja belasta benet i dess vanliga mönster är viktigt, varpå kryckor kan vara till stor hjälp i början istället för att halta.
Subakut – läkande
I ett sub-akut skede bör muskulaturen i vaden belastas för att motverka bildning av ärrvävnad och på så sätt minska risken för en långdragen skada eller för återfall i skadan. Det kan innebära träning med sittande tåhävningar utan belastning som ökas till stående tåhävningar och slutligen tåhävningar på ett ben.
I de fall då besvären tyder mer på en överbelastningsskada kan det vara av vikt att arbeta med excentrisk belastning av vadmuskulaturen. På grund av anatomiska skillnader i den djupa och den ytliga muskulaturen är det viktigt att träna både med böjt och sträckt ben. Syftet med denna träning är då att öka muskulaturens tålighet vid excentriskt arbete.
Förebyggande – underhållande
Det är viktigt att bibehålla en kontinuerlig varierad belastning av vadmuskulaturen, som involverar både lågintensiv (ex promenader) och högintensiv (styrketräning) belastning. Ju mer varierad belastning du utsätter muskulaturen för, desto mer är den förberedd på, vilket då minskar skaderisken
Behandling
Behandlingen beror helt på vilka symtom som uppstår och orsaken till dessa. Behandlingen är nästan alltid konservativ, det vill säga primärt inte kirurgisk.
Akut smärta kopplas ofta ihop med en muskelbristning. Behandlingen blir i det akuta skedet tillämpande av POLICE-regim och därefter aktivitetsanpassning för att minska belastningen och successiv återgång. Det är även av stor vikt att komma igång med mobilisering av muskulaturen tidigt, sittande tåhävningar som sedan utvecklas till stående och till slut enbenta tåhävningar är en bra progression. Vid mycket svåra bristningar kan det vara hända att foten behövs gipsas, detta är dock ovanligt.
I de fall som symtomen är mer ömmande eller av typen stelhetsömhet är det istället troligt med en överbelastningsskada varpå rehabiliteringsträning kan vara inriktat på att motverka att muskulaturen blir överbelastad. Själva löpsteget kan vara värt att se över. Vissa faktorer vid löpning har bland annat identifierats som orsak till ökad belastning mot vad och hälsena. En minskad vinkel i fotleden i ståfasen (då foten belastas under steget) leder till ett större drag i hälsenan och en större excentrisk belastning mot vadens djupa muskulatur. Minimalistiska skor och ett löpsteg på framfoten är i flera studier kopplat till både en ökad risk för skador i vad och hälsena, men även för rapporterad smärta i vaden utan någon direkt underliggande skada. Behandlingen kan således vara mer inriktad mot att minska belastningen genom att lägga om löpteknik. Detta görs genom videoanlayserad löpanalys.
Behandlingar riktade mot vävnadsskadan och överbelastad vävnad kan bestå i
- Egenvård
- Förändrad belastningsbild/gång- och löpsteg
- Medicinsk träning / Rehabträning
- Massage och tvärfriktionsmassage
- Stötvågsbehanadling
- Laserbehandling
- EPTE/EPI
- Injektionsbehandling
- Skoinlägg (för att förändra belastningsbilden)
- Operation
Läs mer om behandling vid gubbvad här.
Hjälpmedel
Det finns till vår vetskap inga hjälpmedel specifikt anpassade för gubbvad med en dokumenterad effekt. En kompressionsstrumpa som bärs över vaden kan hjälpa till att motverka svullnad och besvär vid muskelbristning i vaden.
Vad är gubbvad?
Anatomi och biomekanik
Underbenets bakre muskulatur, vaden, består av ett antal muskler med funktion för knä, ankel, fot och tår. Vadmuskeln delas ofta in i en djup och en ytlig muskelloge. I den djupa muskellogen ligger två muskler med funktion framför allt för tårna; flexor digitorum longus och flexor hallucis longus, men även tibialis posterior. Tibialis posterior är en viktig muskel och hjälper bland annat till att stabilisera mellanfoten från att kollapsa (falla inåt).
Den ytliga muskellogen utgörs av den stora vadmuskeln (gastrocnemius) som ligger mest ytligt och den undre djupa vadmuskeln (soleus). Utöver dessa räknas också en liten muskel vid namn plantaris in till den ytliga muskellogen. Gastrocnemius och plantaris har sina ursprung från lårbenets bakre aspekt och går sedan ner till hälbenet. Gastrocnemius har två stora muskelbukar, en inre och en yttre. Soleus har istället sitt ursprung från underbenet och fäster tillsammans med gastrocnemius och plantaris mot hälbenet genom den gemensamma strukturen hälsenan.
Gastrocnemius och plantaris överspänner således två leder vilket gör att de har en stor funktion för ankeln, men även en funktion för knäleden. Detta misstänks vara en stor anledning till att dessa muskler mer ofta drabbas av skador än soleus som endast överbryggar en led.
Dessa tre muskler går samman i en stor sena, hälsenan, innan infästningen mot hälbenet. Mellan gastrocnemius och soleus ligger en bindvävshinna. Denna hinna är förankrad i soleus över ett stort område som nästan täcker hela muskeln och det är via denna hinna som övergången från musklerna till hälsenan sker.
Orsaker till gubbvad
Då gubbvad är ett paraplybegrepp för olika symtom i vaden finns det även flera orsaker till vad som kan frambringa dessa symtom. Nedan följer det som vi anser är några av de vanligaste orsakerna till dessa symtom.
Orsaker till akut smärta i vaden i samband med aktivitet
I en kartläggning av orsaker till akut smärta i vaden i samband med aktivitet så noterades följande:
- Muskelbristning i gastrocnemius 66.7 %
- Bindvävsskada mellan gastrocnemius och soleus 21.3 %
- Djup ventrombos 5 %
- Plantaris ruptur 1.4 %
- Muskebristning i soleus 0.7 %
Muskelbristning i gastrocnemius
Gastrocnemius bristning uppstår vanligen akut i samband med idrottsutövande. Den mediala muskelbuken drabbas i betydligt större utsträckning är den laterala. Skadan uppstår ofta då muskeln utsätts för stor belastning och samtidigt sträcks ut. Det innebär att rörelser som initiering av en snabb spurt eller en riktningsförändring ofta finns med i sjukdomshistorien. Då muskeln går över två leder är en vanlig skademekanism att foten forceras in i en uppåtvinkel (dorsalflexion) samtidig som knät sträcks.
Symtom som uppstår i samband med en muskelbristning i gastrocnemius är en skarp smärta som uppstår spontant vid aktivitet. En känsla av att muskeln rivs eller smäller till är vanligt vid debuten. Ofta har individen svårt att belasta benet initialt och går gärna på tå med ett lätt böjt knä för att avlasta muskeln så mycket som möjligt. Återkommande krampkänsla är inte ovanligt i vila och ofta blir dessa kramper svårare då foten belastas.
Det är inte ovanligt att bindvävshinnan mellan gastrocnemius och soleus skadas vilket ger liknande symtom som vid muskelbristning i gastrocnemius. Vissa vårdgivare menar på att denna skada är mer benägen att orsaka långvariga symtom med återkommande muskelbristningar.
Tecken på muskelbristning i gastrocnemius:
- Akut smärta
- Debuterar vid snabb löpning eller vid riktningsförändring
- Smärtan placeras till vadens insida
- Svullnad
- Ibland kan en liten grop kännas i muskelbuken
Muskelbristning i soleus
Till skillnad från muskelbristning i gastrocnemius uppstår skador på soleus då foten vinklas uppåt då knät är böjt. Det innebär att muskeln är mer utsatt vid löpning i uppförsbacke. Symtomen vid muskelbristning i soleus uppstår sällan akut och debuten upplevs ofta smygande. Orsaken är en överbelastning i muskulaturen och drabbar främst långdistanslöpare. Smärtan är inte alltid enkel att provocera fram vid undersökning i klinik, men känns ofta av i slutet på löppass eller vid backlöpning.
Tecken på muskelbristning i soleus:
- Ömmande smärta
- Smygande debut
- Djupt belägen smärta i vaden
Muskel- eller senskada i plantaris
Skada på plantaris är ofta svårt att diagnosticera. Detta på grund av att skadetillfället är mycket likt en bristning i gastrocnemius, alltså vid start av en spurt alternativt vid riktningsförändring. Smärtan placeras ofta strax ovanför hälsenan och kan därför vara svår att skilja från en hälseneinflammation. Upp till 74 % av individer med en bristning i plantaris har även en skada på hälsenan vid radiologisk undersökning.
Tecken på skada i plantaris
- Akut smärta alternativt smygande debut
- Provoceras vid snabb löpning eller vid riktningsförändring
- Smärtan placeras mot hälsenans ursprung (nära övergången mellan muskel och sena)
Inklämning av popliteus artären
Inklämning av popliteus artären uppstår främst på grund av en medfödd anomali på artären. Flera olika anledningar kan leda till att artären kläms in, men det är vanligt att gastrocnemius muskelbukar orsakar inklämningen. Inklämningen ger framför allt besvär vid löpning, cykling eller långa marscher. Inklämningen ger endast symtom efter upprepade tryck mot artären vilket lett till att dess väggar förtjockas. Fenomenet uppstår främst hos elit löpare och cyklister, men även militärer. Medelåldern för drabbade av inklämningen är 30 år och drabbar i större utsträckning män än kvinnor. Symtomen vid inklämning av popliteus artären är domning i vaden och färgförändringar i foten. Symtomen uppstår endast efter en längre stund i aktivitet och orsakar mycket sällan någon smärta.
Det är viktigt att söka vård vid symtom som vid inklämning av popliteus artären då allvarliga skador kan ge liknande symtom.
Tecken på inklämning av popliteus artären
- Symtom som endast uppstår efter längre fysisk aktivitet
- Sällan någon smärta
- Domning i vaden
- Färgförändring av fot och tår
Vilka drabbas av gubbvad
Muskelskador i vadmuskeln drabbar främst idrottsaktiva, men är inte begränsat till elitidrott utan kan även drabba motionärer. Störst risk för akuta muskelbristningar lider män mellan 40-60 år som utövar sporter som tennis, fotboll och innebandy. Det är vanligt att muskelskador i vaden uppstår efter undermålig uppvärmning eller då muskeln är uttröttad. Individer som påbörjar löpträning eller ökar intensitet i befintlig träning lider en högre risk för överbelastningsskada på muskel och sena.
Det finns inga dokumenterade riskfaktorer till Gubbvad men de som lider av ömhet eller stelhet i vaden lider en ökad risk för muskelskador i vaden. Likaså lider de som drabbats av en muskelskada i vaden tidigare, en ökad risk för återkommande skador. Detta kan möjligen förklaras av ärrvävnad som bildats i samband med att den initiala skadan läkte. Ytterligare har historia av ländryggsbesvär kopplats till en ökad risk för skadan. Inklämning av en nervrot med utträde i 5e segmentet i ländryggen (L5-nervrot) har i studier påvisat öka risken för muskelbristning i gastrocnemius.
Prognos
På grund av att begreppet gubbvad innefattar många olika orsaker till symtom är det svårt att ge en definitiv prognos. I de fall då en muskelbristning är orsaken är prognosen god och resultat ses ofta redan efter 2-3 veckor. Vid större muskelbristning kan detta dock innebära en längre återhämtningsperiod och återgång till fullt deltagande i idrott kan beräknas först efter 2 månader.
Vid återkommande besvär är prognosen mer individuell och beror på den bakomliggande orsaken.
Hur kan gubbvad undvikas?
- Öka träningsdosen (antal träningspass och intensiteten i passen) successivt
- Minska/anpassa belastningen om du byter skor eller bana
- Vara särskilt försiktig då du återgår till tidigare idrott efter skada, även om skadan varit i annan vävnad. En vadmuskel som inte belastats på ett tag behöver återigen tillvänjning för att klara en tidigare normal belastningsnivå.
- Träna vadmuskulaturen regelbundet så att den tål långvarig, tung och explosiv belastning.
Differentialdiagnoser
- Hälseneinflammation
- Kompartmentsyndrom akut/kroniskt
- Muskelkramp
- Osteomyelit
- Claudicatio intermittens
- Djup ventrombos
- Perifer nervinklämning.
Referenser
Barton, C. J., Bonanno, D. R., Carr, J, et al. (2016). Running Retraining to Treat Lower Limb Injuries: A Mixed-methods Study of Current Evidence Synthesised with Expert Opinion. British Journal of Sports Medicine.
Chan, Z. Y. S., Zhang, J. H. W., Au, I. P. H., et al. (2017). Gait Retraining Lowers Injury Risk in Novice Distance Runners: A Randomized Controlled Trial. The American Journal of Sports Medicine.
Delgado, G. J., Chung, C. B., Lektrakul, N. et al. (2002). Tennis leg: Clinical US study of 141 patients and anatomic investigation of four cadavers with MT imaging and US. Radiology.
Gallo, R. A., Plakke, M. & Silvis, M. L. (2012). Common Leg Injuries of Long-Distance Runners: Anatomical and Biomechanical Approach.
Hirsh, J., Hull, R. D. & Raskob, G. E. (1986). Clinical Features and Diagnosis of Venous Thrombosis. Journal of the American College of Cardiology.
Vercruyssen, F., Tartaruga, M. & Horvais, N. et al. (2016). Effects of Footwear and Fatigue on Running Economy and Biomechanics in Trail Runners. Medicine & Science in Sports & Exercise
Övningar vid gubbvad - akut fas
Eftersom man inte direkt kan veta hur stor skadan blivit rekommenderas försiktighet och aktiv vila i akutskedet (direkt i samband med skadan). Undvik överdriven belastning såsom längre promenader och tyngre belastande träning av underben och fot. Detta är extra viktigt de första 48h för att undvika ökad svullnad vid en eventuell större muskelbristning. Det är ok att gå kortare sträckor inomhus och så pass mycket som smärtan tillåter. Ibland kan kryckor behövas för att kunna gå på benet med mindre smärta. Att så snabbt som möjligt ändå börja belasta benet i dess vanliga mönster är viktigt, varpå kryckor kan vara till stor hjälp i början istället för att halta.
POLICE-principen används de första 48h efter skadetillfället.
Mål är att minska/förebygga svullnad, återfå rörlighet och minska risken för komplikationer.
Spreta med tårna
Sitt eller ligg ner. Aktivera foten och gör så att avståndet mellan varje tå ökar. Håll kvar i det läget i några sekunder, och slappna sedan av. Upprepa. Ibland kan det underlätta att samtidigt spreta med fingrarna för att hjälpa hjärnan att förstå vilken rörelse det är som ska ske i foten.
Sittande tåhävningar
Sitt bekvämt på en stol med fötterna i marken. Lägg över tyngden på framfoten och lyft upp hälarna så högt du kan. Bromsa långsamt neråt igen innan du upprepar
Eversion fot - vinkla foten utåt.
Sitt på golvet med benen raka, alternativ sitt på en stol med hälen i marken. Vinkla ut fotsulan utan att det sker någon rörelse i resten av benet. Föreställ dig att lilltån ska närma sig underbenets utsida. När du inte kommer längre vinklar du tillbaka igen och upprepar.
Övningar vid gubbvad - subakut/läkande fas
När de första 48h passerat är det dags att successivt börja öka belastningen på muskulaturen, fortfarande utifrån vad smärtan tillåter. En smärta upp till 5/10 är ok vid belastning och träning. Undvik fortfarande explosiva aktiviteter såsom löpning, padel och allt som involverar hopp etc.
Träna 1-3 ggr dagligen (tränar du flera gånger/dag kör du ett set)
Tåhävning på två ben
Stå axelbrett isär mellan fötterna. Ta stöd om du önskar. Med raka knän, lyft hälarna så högt från golvet du kan. Fokusera på att hälarna skall åka rakt upp och inte vinklas inåt eller utåt, om du stått bakom och tittat.
Eversion med gummiband
Sitt på en stol med hälen i marken, alternativ på golvet med raka ben. Fäst gummibandet på utsidan av foten, samt i en fast punkt på motsatt sida, exempelvis ett bordsben eller runt den andra foten. Vinkla ut fotsulan så att gummibandet spänns utan att det sker någon rörelse i resten av benet. Föreställ dig att lilltån ska närma sig underbenets utsida. När du inte kommer längre håller du kvar i någon sekund innan du vinklar tillbaka igen och upprepar.
Balans - stå på ett ben
Lägg över all tyngd i ena benet, och lyft upp det andra benet en bit framför dig i luften. Händerna korsas på bröstet. Försök stå kvar på detta sätt tills du blir trött i benet. Övningen kan göras lättare genom att hålla händerna ut åt sidan, och kan göras svårare genom att sluta ögonen eller ställa dig på ett mjukt underlag.
Övningar vid gubbvad - underhållande/förebyggande fas
Det är viktigt att bibehålla en kontinuerlig varierad belastning av vadmuskulaturen, som involverar både lågintensiv (ex promenader) och högintensiv (styrketräning) belastning. Ju mer varierad belastning du utsätter muskulaturen för, desto mer är den förberedd på, vilket då minskar skaderisken.
I denna fas är det viktigt att successivt öka belastningen för att utmana kroppen, ett tips kan vara att under en period på 6v minska antalet reps varannan vecka och öka belastningen så att angivet antal reps blir jobbigare. Exempelvis;
v 1-2: 3×12 reps 1gång/dag
v 3-4: 3×8 reps 1gång/dag eller varannan dag
v 5-6: 4×6 reps 1gång/varannan dag
Tåhävning på ett ben
Lyft upp det ena benet, ha eventuellt stöd framför dig om det behövs. Lyft hälen och kom upp på tå så högt du kan, knä och höft hålls raka under hela övningen. Kom sakta ner igen, det får gärna ta 3 sekunder att bromsa dig ner mot golvet igen. Upprepa.
Vristhopp
Stå på plan mark med höftbrett mellanrum mellan fötterna. Tryck ifrån med framfoten mot marken så att du hoppar upp i luften. Till skillnad mot snabba tåhävningar så ska du här lämna marken. Benen hålls raka under hela övningen så att endast vristerna är de som rör sig och jobbar. Hälarna vidrör aldrig marken.
Draken
Stå på ett ben med händerna ovanför huvudet. Böj dig framåt i en jämn kontrollerad rörelse. Målet är att kunna hålla armar och det fria benet parallellt med golvet. Fokusera på att ha god kontroll på ländryggen under hela övningen. Kom sedan upp till ursprungspositionen igen och upprepa. Kan stegras genom att man gör en liten knäböj i det framåtböjda läget, eller genom att avsluta med en tåhävning när du kommit upp igen.
Lindra gubbvad och återfå rörlighet med Massagepistol V2 Home!
Att drabbas av gubbvad, eller bristning i vadmuskeln, kan vara mycket smärtsamt och begränsande. För att återfå rörlighet och minska obehag är det viktigt att behandla skadan på rätt sätt. Där kommer Massagepistol V2 Home in som en bidragande hjälp till smärtlindring, cirkulationsförbättring och snabbare återhämtning.
Massagepistol V2 Home har vi valt ut då den är tyst, stark och potent. Den är speciellt utformad för att ge djupgående och effektiv massage som kan hjälpa till att lindra smärta och påskynda läkning av gubbvad. Den kraftfulla men ändå tysta motorn ger dig möjlighet att anpassa intensiteten efter dina behov och målområden. Det innebär att du kan fokusera på den drabbade vadmuskeln och ge den behandling som krävs för att minska inflammation och förbättra blodcirkulationen.
Med Massagepistol V2 Home kan du enkelt utföra behandlingen själv hemma, vilket sparar tid och pengar som annars skulle läggas på fysioterapeutbesök. Den är även lätt att ta med sig, så att du kan behandla din gubbvad var du än befinner dig.
Investera i din hälsa och återhämtning genom att skaffa Massagepistol V2 Home. Ge din kropp den vård den förtjänar och upplev skillnaden en effektiv massagebehandling kan göra för att lindra smärta och snabba på läkning av din gubbvad.
Lindra smärtan och påskynda läkning med Hemlaser 904
Om du lider av en Gubbvad-bristning i vadmuskelns sena kan det vara en smärtsam och långsam process att återhämta sig. En av de mest effektiva behandlingsmetoderna för att lindra smärta och påskynda läkning är att använda en Hemlaser 904.
Hemlasern 904 är en kraftfull och säker medicinteknisk apparat som använder ljusenergi för att stimulera cellerna i det skadade området och påskynda läkningen. Den kan hjälpa till att minska inflammation, svullnad och smärta samt öka blodflödet till det skadade området, vilket bidrar till en snabbare återhämtning.
Hemlasern 904 är enkel att använda och kan användas hemma för att ge smärtlindring och påskynda läkningsprocessen. Den är också en kostnadseffektiv och icke-invasiv behandlingsmetod du kan ge dig själv varje dag och som på så sätt kan bidra till att undvika kostsamma och smärtsamma behandlingar.
Så om du vill lindra smärtan och påskynda läkningen av din Gubbvad-muskelbristning, överväg att använda Hemlaser 904. Med denna medicintekniska apparat kan du snabbare återvända till din normala dagliga aktiviteter.
Beställ din hemlaser idag – vi skickar den tur och retur till dig.
Vi har tagit fram ett unikt erbjudande för att göra det lätt för dig att komma igång med daglig hembehandling med marknadens bästa hemlaser.
- Välj antal veckor
- Fyll i hyresavtalet
- Genomförbeställning i shopen
- Du får tillgång till våra behandlingsriktlinjer så att du enkelt kan behandla på rätt hemma
- Vi skickar lasern till dig med retursedel så att du enkelt kan skicka tillbaka
Kompressionsstrumpor och skydd vid Gubbvad
Nedan har vi tillsammans med Rehaboteket valt ut lämpliga kompressionskydd och kompressionsstrumpor vid gubbvad. Vi har valt att ha ett betalt samarbete med dem då de har ett brett sortiment av kvalitativa skydd och ortoser ur vilket vi kan rekommendera lämpliga sådana utifrån varje diagnos samt att de som företag svarar upp mot våra krav på produktkvalitet, kompetens, kundservice samt snabb och trygg handel.
-
SRX Kompressionsstrumpa Sport
449,00 krKompressionsstrumpa SRX med kompressionsklass II, utvecklad för sport och idrott. Avancerad och effektiv materialkomposition och konstruktion.
... -
Vadskydd Self
339,00 krVadskydd SELF ger kompression runt vad och underben för behandling av smärta och svullnad i underbenen som gubbvad, benhinneinflammation och muskelbristning.
... -
Vadskydd TheraGO TheraGO: Rörlighet och stöd när du behöver det
499,00 krUpplev banbrytande smärtlindring och komfort med våra TheraGO vadskydd med kardborreband för extra stöd. Återfå din rörlighet och njut av en aktiv livsstil.
...
Läs mer om Gubbvad (bristning i vadmuskeln)
-
Behandling vid gubbvad
Behandling vid Gubbvad Begreppet Gubbvad innefattar många olika diagnoser där behandlingen varierar från diagnos till diagnos. Generellt för Gubbvad är dock att det mycket sällan krävs någon operation för att komma...
Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.
Tänk på att:
Tips på innehåll:
Så här används informationen du lämnar