Hälseneinflammation (hälsenetendinopati)
Hälseneinflammation (hälsenetendinopati) är trots namnet inte en inflammation utan en felläkning av de småskador i senan som normalt uppstår när man tränar. Besvären med smärta i hälsenan brukar uppkomma när man belastat senan mer än vanligt, framför allt vid löpning eller hopp, men äldre kan drabbas bara av att ha gått mer än vanligt. Det är viktigt att man söker hjälp tidigt då långdragna besvär annars kan leda till degenerering av senan och en svårare läkning.
Belastningsanpassning och medicinsk träning är de viktigaste åtgärderna och dessa kan kompletteras med avlastande och smärtlindrande skydd, hälkil, dämpade skor och inlägg samt läkningsstimulerande behandling som stötvåg, laser, EPTE och massage.
Vård för hälsenetendinopati
Boka en tid för ett fysiskt besök till en vårdgivare specialiserad på ortopedisk medicin för diagnostik, behandlingsplan med egenvård och behandling. Vi rekommenderar att du omgående börjar med egenvård, den vård du kan göra själv samt de hjälpmedel som kan leda till minskad smärta och en högre aktivitetsnivå. Inaktivitet bör undvikas.
Symptom
Symptomen vid hälseninflammation är att det gör ont i hälsenan, ofta ungefär på mitten eller strax längre ner i senan, men smärtan kan i vissa fall förekomma även längre ner där senan fäster in mot hälen – detta kallas för hälsenefästestendinopati. Man känner dessutom ofta en svullnad eller knölar på senan och det är inte heller ovanligt med stelhet i hälen och vaden, ofta på morgonen.
- Smärta i hälsenan
- Stelhet i senan vid morgon- och startsteg
- Svullen och förtjockad hälsena
- Ömhet vid tryck och beröring av hälsenan
- Kommer oftast i ena men kan drabba båda hälsenorna samtidigt
När och var ska jag söka hjälp?
För diagnos och behandling
Man bör vända sig till en fysioterapeut eller liknande medicinsk expertis om man har ovanstående symtom och inte blivit bättre på en vecka. Du kan använda vårt register för att finna en vårdgivare nära dig som arbetar med hälseneinflammation.
Vid dessa symtom ska du söka akut
Om besvären började plötsligt i samband med ett trauma eller att du hörde ett tydligt knäppande ljud från hälsenan och att du direkt efter har svårt att gå eller är oförmögen att vinkla foten neråt ska du söka till akutmottagning för vidare undersökning för att kontrollera att senan inte har gått av.
Så här ställs diagnosen
Diagnosen kan oftast ställas kliniskt, vid undersökning hos fysioterapeuten, naprapaten, kiropraktorn eller läkaren. Undersökningen innefattar dels en beskrivning av sjukdomshistorien där det är vanligt att patienten uppger en gradvis ökad smärtbild men med ett visst tillfälle då smärtan började. I början av skadeförloppet brukar smärtan komma efter hårda träningspass för att sedan även dyka upp under passet, och när skadutvecklingen gått ännu lite längre, smärtar det även under vila. Om patienten har försökt vila bort skadan brukar smärtan ha försvunnit under viloperioden för att sen komma tillbaka när man började träna igen. Det är inte heller ovanligt att patienten upplevt en viss stelhet i hälen och hälsenan, framför allt vid första stegen på morgonen.
Utöver sjukdomshistorien utför man en klinisk undersökning där man tar reda på om senan smärtar, är svullen eller om man hittar knölar på den. Man undersöker dessutom rörlighet och styrka och utesluter andra diagnoser.
Skulle man efter detta fortfarande vara osäker kan man göra en ultraljudsundersökning eller magnetkameraundersökning och dessutom undersöka alternativa differentialdiagnoser.
Vad kan jag göra själv?
Akut
Ett akut skede av hälseneinflammation är relativt ovanligt på grund av att symtomdebuten ofta är successiv. I de fall då smärtan uppkommer hastigt efter symtomfrihet väljer vi att kalla akut skede i denna kontext.
Om man misstänker att man har fått hälseneinflammation bör man undvika den belastning som ger upphov till smärtan. Huruvida man ska vila helt eller om det rent av kan vara kontraproduktivt är inte helt utrett ännu och det finns olika åsikter i frågan. Forskning tyder dock på att fortsatt aktivitet till viss nivå (t.ex. löpning eller hopp) inte hindrar läkningen. Dock ska inte aktiviteten provocera påtaglig smärta, se rubriken ”När kan man börja springa” nedan.
Det du gör själv är avgörande för hur fort du blir frisk, belastningstålig fysiskt aktiv igen. Det finns skor, skydd som hälkil och inlägg samt behandling som avlastar och stimulerar läkningen, men belastningsanpassning och medicinsk träning är de viktigaste åtgärderna. Laserbehandling kan minska smärta, inflammation och svullnad samt skapa bättre förutsättningar för läkningsprocessen och således leda till ökad aktivitetsförmåga och kortare total läkningstid.
Man kan använda skor med lite hälklack eller att stoppa en hälkil under hälen i skon för att få hälen lite högre upp i förhållande till framfoten. På detta sätt minskas belastningen något i hälsenan, då man står och går, vilket kan underlätta utläkningen.
Ett hemträningsprogram innehållande excentrisk tåhävning samt egenmassage/tvärfriktionering över de ömma partierna i senan rekommenderas för att smärtlindra. Tvärfriktionsmassage innebär massage av senan på den ömmande punkten i tvärgående riktning till senans fiberriktning (längsgående). Massagen rekommenderas från dag två efter symtomdebut. Initialt 3 minuter massage dagligen som sedan ökas successivt varje dag i ordningen 5, 7 och 10 minuter. Fortsätt därefter 10 minuter dagligen varannan dag till smärtfrihet under aktivitet.
Personer som har stark smärta och problem att gå på grund av detta kan bli hjälpta av att använda skor med ”rullsula”. Rullsulan innebär att sulan är konvex och bidrar till avlastning genom att foten rullar över steget. Exempel på skor med rullsula är MBT eller Joyaskor.
Subakut/läkande
Den främsta behandlingen vid hälseneinflammation är successivt stegrad rehabträning (medicinsk träning), med fokus på just hälsenan, så att större tålighet utvecklas. Promenader, cykling eller liknande belastningsformer rekommenderas, men framför allt successivt stegrad tåhävningsregim (se övningar subakut fas). Forskning har visat att excentrisk träning (bromsande träning/muskelförlängning) kan vara fördelaktigt i startskedet, för att sedan kompletteras med koncentrisk träning (muskelförkortning). Träningen ska göras regelbundet, och gradvis göras svårare/tyngre, för att träna hälsenan att bli tåligare mot tyngre belastning samt främja läkningen. Om inte detta görs är det vanligt att effekten stannar av och patienter upplever att de inte kommer vidare i sin läkningsprocess.
Laserbehandling skapar bättre cellfunktion vilket kan förstärka effekten av den medicinska träningen och är således en behandlingsmetod som kompletterar övrig vård.
Stötvågsbehandling kan stimulera läkningsprocessen och på så sätt snabbare förbättra tillståndet och är även den ett bra komplement till övrig vård.
I de fall smärtan uppstår vid vardaglig gång kan hälkil fortsatt användas i detta stadie. Eventuellt kan formgjutna skoinlägg bidra med smärtlindring. Tvärfriktionsmassage kan fortsatt användas enligt instruktioner i akut skede ovan.
Belastning inom smärtgräns är viktigt både till vardags och vid rehabträning. Viktigt att förstå att denna fasen är lång men absolut nödvändig för återhämtning/läkning. Smärthanteringsmodell är AO = På en skala från 0-10 kallas allt upp tom en 5a för accepterbar smärta, men tuffare än så ska man inte pressa sig. Eftersmärta som klingar av inom 24h är också acceptabel, men ej längre än så.
Förebyggande och underhållande
För att undvika att drabbas av, eller återfå, hälseneinflammation ligger primärt fokus på att inte stegra träning för snabbt, eller att ha för kort återhämtning mellan passen.
Hur du positionerar foten, vilken rörelse- och styrkeförmåga du har i fot och ben och vilket löpsteg och gångmönster du har har stor betydelse på storleken på den belastning som passerar genom hälsenan liksom hur den belastar senan. Har du återkommande hälsenebesvär rekommenderar vi funktionell analys som postural analys, gång- och löpanalys. Efter belastningsanalys är målet att träna upp förmågan till ett mer optimerat rörelse- och belastningsmönster.
Ibland är ortopediska skoinlägg och hålfotsbäddar nödvändigt för att korrigera en sämre belastningsbild. Ibland kan ett sådant inlägg samt avlastande skor vara ett bra komplement till medicinsk träning och funktionsförbättrande träning till dess en egen förmåga har tränats upp.
Vilka krav som ställs på vad- och fotstyrka varierar från individ till individ. Det är viktigt att träna upp styrka som korrelerar med den belastning som vävnaden utsätts för. Det krävs mer kraft och tålighet vid löpning än vid promenader för att motverka smärta. Tunga, snabba och uthållighetskrävande tåhävningsövningar samt hopp är till exempel lämpligt för den som önskar löpträna. En tumregel är att minst klara 3x15st enbens tåhävningar innan återgång till sin vanliga träning.
När kan man börja springa?
Vi brukar rekommendera att man åtminstone ska kunna gå smärtfritt innan man återupptar löpning. Därefter kan man göra ett testbatteri för att ”stress-testa” senan för att se om man är redo. Då provar man några övningsmoment och går vidare till nästa om det tidigare inte provocerade någon smärta.
- 15 tåhävningar på två ben
- 15 tåhävningar på ett ben (det skadade)
- Jogga på stället i 30 sekunder
- Hoppa på stället med två ben
- Hoppa på stället med ett ben (det skadade)
Om ingen av de ovanstående aktiviteterna provocerar smärta i hälsenan kan man prova med att springa. När man återupptar löpning efter en skada/viloperiod ska man börja försiktigt och inte återgå till sin normala aktivitetsnivå eller belastningsgrad direkt, till exempel ska man reducera sin löpdistans och fart från det man sprang innan skadan och det kan även vara bra att växla mellan springa och gå den första tiden.
En smärthanteringsmodell (se bild ovan) som ofta används är att aktiviteten inte ska provocera smärta som skattas högre än 4-5 på en 10 gradig skala. Smärta som uppstår efter (upp till 24h) ska tas som en smärtprovokation från aktiviteten och om denna överstiger rekommendationen (5/10) bör man reducera sin aktivitetsgrad.
Behandling
Senor läker som bäst av att belastas på en lagom nivå, så aktivitetsanpassning samt successivt stegrade rehabiliteringsprogram bör vara huvudbehandlingen vid hälsenetendinopati. Den medicinska träningen kan du utföra själv med handledning av en vårdgivare. Du kan komplettera med hembehandling med laser, lämpliga skor, hälkil och hjälpmedel för att avlasta senan samt minska smärtan så att vardag, arbete och rehabilitering går bättre.
Kompletterande behandlingar kan vara;
- Hälkil och skydd
- Skor med mjuk dämpande sula och rullsula
- Skoinlägg
- Laserbehandling
- Stötvågsbehandling (vid långvariga besvär)
- EPTE
Laserbehandling
Laserbehandling som du kan göra själv hemma kan snabbt minska smärta och leda till en ökad belastnings- och aktivitetsförmåga och vara ett bra komplement till övrig vård under den akuta och subakuta fasen. Eftersom behandlingen förbättrar delar av vårt läkningssystem kan den förstärka effekten av den medicinska träning du gör.
Effekter av laser LLLT
Laserbehandling leder till en rad olika reaktioner vilka är viktiga delar för läkning. Laser leder till ökad ATP-produktion, förbättrad cellfunktion och ökad proteinsyntes. LLLT har också visat sig ha positiva effekter på minskning av inflammation, ökad kollagensyntes och angiogenes.
En ökad kollagensyntes leder till en bättre omstrukturering av fibrer i en sena och angiogenes är processen där nya blodkärl bildas från redan existerande blodkärl. Detta är en viktig del av kroppens läkningsprocess, eftersom nya blodkärl hjälper till att förse skadade vävnader med syre och näringsämnen, vilket underlättar läkning och återuppbyggnad. Vidare ses förbättrad transport av viktiga ämnen genom cellmembran liksom att ökad nivå av ATP i cellen uppnås. ATP är den energi som driver cellarbetet.
Studier på laserbehandling av hälseneinflammation visar på goda resultat liksom på inga resultat och många fler studier krävs för att säkerställa effekt och behandlingsförfarande; våglängd, frekvens, styrka, dosering, punktval och dosering över sena och omkringliggande vävnader.
Det går därför inte att säga hur din vävnad kommer reagera på laserbehandling, men det är en ofarlig behandlingsmetod som du enkelt kan utföra själv med kända goda generella effekter.
Enkel och effektiv hembehandling
Vi har tagit fram en tjänst där du kan hyra hem en laser och enkelt behandla dig dagligen med våra medföljande instruktioner. Vi rekommenderar att du hyr den under 4 veckor och behandlar enligt våra instruktioner. Vi rekommenderar primärt hemlaser 635 då den är något starkare, men hemlaser 904 går också bra.
✅ Omgående leverans till ditt paketombud
✅ Du får retursedel för returnering
✅ Enkla instruktioner för behandling
Vad är hälsenetendinopati?
Varför får man hälsenetendinopati
Hälsenetendinopati orsakas av att man överbelastat hälsenan, oftast genom löpning eller hopp, men de flesta träningsformer kan leda till skada. För motionärer beror oftast överbelastningen på att man ökat träningsdosen kraftigt medan det för elitidrottare ofta beror på att man legat på en hög belastning över en längre tid.
Vilka drabbas?
Hälseneinflammation är framförallt en idrottsskada och kan drabba utövare av de flesta sporter på alla nivåer, även om idrotter med en stor andel löpning är extra utsatta. Skadan är mer vanlig för medelålders utövare och det är sällan som barn och ungdomar drabbas.
Det finns en ökad risk för att drabbas av hälseneinflammation om det finns (1) en tidigare skelett eller senskada i benet, (2) en moderat eller hög alkohol konsumtion, (3) användning av viss typ av antibiotika (ofloxacin), (3) en nedsatt dorsalflexion i foten och (4) en nedsatt styrka i plantar flexion.
Anatomi och skadeutveckling
Hälsenan är den djupa och ytliga vadmuskelns gemensamma sena och löper utefter underbents baksida där den slutligen fäster in i hälbenet. Senan består av senceller och dessa celler producerar ett mycket välordnat nätverk som omger dessa celler. Detta nätverk består bland annat av typ 1 collagen, vilket är en mycket stark vävnad. Bredvid kollagenet ligger mycket små mängder av så kallad grundsubstans, vilken består av protein- och sockerkedjor. Kollagenet ligger i små buntar omslutna av bindväv och i denna bindväv löper blodkärl och nerver. Vid belastning av senan skapas helt naturligt småskador på senan som läks genom att det först blir en inflammation, som behövs för att starta en korrekt reparation, och sen en uppbyggnad och slutligen en utmognad till normal senstruktur. Vid hälseneinflammation lyckas kroppen inte starta någon inflammation vilket leder till en felaktig läkning. Den går till så att sencellerna försvinner från vissa delar av senan medan de blir fler i antal på andra ställen. Man ser bland annat en ökning av grundsubstans, vilken dessutom, till skillnad från frisk sena, har en övervikt av proteinkedjor framför sockerkedjor. Denna ökning av grundsubstans leder dels till en minskning av typ 1 kollagen men även till en mer generell oordning av kollagenet och sönderslitning av senfasciklarna. Dessutom får vi mer kärlförsörjning i senan. Allt detta tillsammans bidrar till att senan blir klenare.
Du kan läsa mer om senskadors olika faser och vilken typ av egenvård och behandling som rekommenderas i dessa i vår artikel om senskador.
Prognos
Det finns studier som pekar på att vid icke kirurgisk behandling är mellan 50-100 procent skadefria efter 1 år och vid kirurgisk behandling blir ca 70-80 procent skadefria. Patienter som genomför sin hemträning bra har bättre förutsättningar att fortare bli frisk och det finns en känd svensk studie som visat att 80 procent blir bra efter ett träningsprogram innehållande frekvent eccentrisk och koncentrisk träning under 12 veckors tid.
Differentialdiagnoser
Några differentialdiagnoser till hälseneinflammation är bland annat;
- Ruptur av Akillessenan
- Tumörer i Akillessenan
- Tarsaltunnelsyndrom
- Refererad smärta associerad med ryggskada.
Referenser
- J. L. Cook, K. M. Khan, C. Purdam. Achilles tendinopathy, Manual Therapy.
- Håkan Alfredson, J. Cook. A treatment algorithm for managing Achilles tendinopathy: new treatment options, Br J Sports Med.
- Karin Grävare Silbernagel. Achilles Tendinopathy Evaluation and Treatment, Avhandling
- Thomas, J. L., Christensen, J. C., Kravitz, S. R., et al. The Diagnosis and Treatment of Heel Pain: A Clinical Practice Guideline–Revision 2010
- Steve Tumilty, MPhty,1 Joanne Munn, Ph.D., et al. Low Level Laser Treatment of Tendinopathy:A Systematic Review with Meta-analysis, Photomedicine and Laser SurgeryVolume 28, Number 1, 2010
- Surbhi Shriya , Rajendra K. Arya, et al. Effectiveness of Low-Level Laser Therapy Combined With Eccentric Exercise in Treating Midportion Achilles Tendinopathy: A Randomized Controlled Trial. Cureus 16(6): e62919. DOI 10.7759/cureus.62919
- Apostolos Stergioulas,* PT, PhD, et al. Effects of Low-Level Laser Therapy and Eccentric Exercises in the Treatment of Recreational Athletes With Chronic Achilles Tendinopathy. The American Journal of Sports Medicine Vol. 36, No. 5, 2008
- J M Bjordal, R A B Lopes-Martins, V V Iversen. A randomised, placebo controlled trial of low level laser therapy for activated Achilles tendinitis with microdialysis measurement of peritendinous prostaglandin E2 concentrations. Br J Sports Med 2006;40:76–80. doi: 10.1136/bjsm.2005.020842
Övningar - akut fas
Ett akut skede av hälseneinflammation är relativt ovanligt på grund av att symtomdebuten ofta är successiv. I de fall då smärtan uppkommer hastigt efter symtomfrihet väljer vi att kalla akut skede i denna kontext.
I akutskedet är det viktigt att avlasta genom anpassad belastning, men lättare fysisk aktivitet rekommenderas, tex cykling som är något skonsammare för hälsenan än promenader.
Cirkulationsträning flera gånger dagligen rekommenderas för minskad svullnad och smärta. Komplettera med hemlaserbehandling.
Sittande tåhävningar
Sitt bekvämt på en stol med fötterna i marken. Lägg över tyngden på framfoten och lyft upp hälarna så högt du kan. Bromsa långsamt neråt igen innan du upprepar
Tåhävning på två ben
Stå axelbrett isär mellan fötterna. Ta stöd om du önskar. Med raka knän, lyft hälarna så högt från golvet du kan. Fokusera på att hälarna skall åka rakt upp och inte vinklas inåt eller utåt, om du stått bakom och tittat.
Balans - stå på ett ben
Lägg över all tyngd i ena benet, och lyft upp det andra benet en bit framför dig i luften. Händerna korsas på bröstet. Försök stå kvar på detta sätt tills du blir trött i benet. Övningen kan göras lättare genom att hålla händerna ut åt sidan, och kan göras svårare genom att sluta ögonen. Känner du dig osäker på att utföra denna övningen rekommenderar vi att du står i ett hörn hemma, eventuellt med en stolsrygg framför dig. Då minskar du risken att ramla utan kan endast luta dig mot väggen eller ta tag i stolsryggen om du tappar balansen.
Övningar - subakut/läkande fas
Här ligger fokus på gradvis ökad belastning av senan, så att större tålighet utvecklas. Promenader, cykling eller liknande belastningsformer rekommenderas, men framför allt successivt stegrad tåhävningsregim.
Belastning inom smärtgräns är viktigt både till vardags och vid rehabträning, se bild på smärthanteringsmodell högre upp i artikeln. Viktigt att förstå att denna fasen är lång men absolut nödvändig för återhämtning/läkning.
Excentriska tåhävningar
Stå på två ben med höftbrett mellanrum. Lyft upp hälarna och pressa dig upp på tå så högt du kan. Stanna kvar i toppläget, och lyft upp det ej påverkade benet. Bromsa sedan långsamt ner med enbart det påverkade benet. Sätt sedan ner det andra benet igen och upprepa. Du ska alltså ha stöd av två ben på uppvägen, och ett ben på nedvägen. Behövs balansstöd kan du stå med händerna mot en vägg eller stolsrygg.
Tåhävning sumo
Ställ dig med fötterna så brett isär du kan, fötterna pekar ut åt sidan. Händerna hålls rakt framför kroppen som balanshjälp. Böj i höfter och knän så du kommer ner lite mer mot golvet. Bibehåll sedan denna position samtidigt som du lyfter hälarna från marken så högt du kan, och sedan sänker ner dem sakta igen. Upprepa.
Aktiv dorsalflexion
Stå lutad mot en vägg om du behöver stöd, annars fritt på golvet. Lägg tyngden bak mot hälen samtidigt som du lyfter den främre delen av foten så långt upp du kan. Sänk sedan ner igen och upprepa. Kan göras snabbare och snabbare.
Övningar - underhållande/förebyggande fas
För att undvika att drabbas av, eller återfå, hälseneinflammation ligger primärt fokus på att inte stegra träning för snabbt, eller att ha för kort återhämtning mellan passen.
Vilka krav som ställs på vad- och fotstyrka varierar från individ till individ. Det är viktigt att träna upp styrka som korrelerar med den belastning som vävnaden utsätts för. Det krävs mer kraft och tålighet vid löpning än vid promenader för att motverka smärta. Tunga, snabba och uthållighetskrävande tåhävningsövningar samt hopp är till exempel lämpligt för den som önskar löpträna.
Snabba tåhävningar
Stå på plant golv med höftbrett mellanrum och lätt balansstöd av en vägg eller stolsrygg. Ta dig snabbt upp på tå och gå direkt ner igen. Hälarna ska aldrig vidröra golvet utan du pumpar upp och ner konstant genom att jobba med vaderna konstant i så hög hastighet du kan inom smärtgräns.
Vristhopp
Stå på plan mark med höftbrett mellanrum mellan fötterna. Tryck ifrån med framfoten mot marken så att du hoppar upp i luften. Till skillnad mot snabba tåhävningar så ska du här lämna marken. Benen hålls raka under hela övningen så att endast vristerna är de som rör sig och jobbar. Hälarna vidrör aldrig marken.
Hopp med mjuk landning
Stå med fötterna höftbrett isär. Böj i knä och höfter och hoppa upp en bit från marken. Landa åter på två fötter med god kontroll av knäna så att de ej faller in mot mitten. Vid landningen ska det låta så lite som möjligt. Upprepa.
Hälkil och skydd vid hälseneinflammation
Skydd, hälkil och ortoser vid hälseneinflammation (akillestendinos). Ett skydd med komprimerande partier kan hindra svullnad, stimulera cirkulationen och vara smärtlindrande. En stötdämpande hälkil lyfter hälen och ”förkortar hälsenan”, vilket avlastar denna och sammantaget kan detta innebära mindre besvär och underlätta för aktivtetsförmågan. Skyddet Achillex har alla tre funktioner i samma produkt: kompression, stimulerande pelotter och hälkil.
Nedan rekommenderar vi skydd ur Rehabotekets breda sortiment. Vi har valt att ha ett betalt samarbete med dem då de svarar upp mot våra krav på sortiment, kvalitet, kompetens, kundsupport samt snabb och trygg handel.
-
Hälkil
199,00 krHälkil ger stötdämpning och avlastning av smärta i häl, hälsena och vadmuskel. Hälkilen är tillverkad av ett formstabilt stötdämpande material.
... -
Fotledsstöd SELF
329,00 krExtremt smidigt kompressionsgivande fotledsstöd för smärtlindring och lokal kompression för en aktivitet eller vila.
... -
Hälseneskydd vid hälseneinflammationer – Achillex
999,00 krEtt smidigt kombinationsskydd med kompression, pelotter och hälkil för att höja hälen och minska belastning, svullnad och smärta vid överbelastning av hälsenan.
...
Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.
Tänk på att:
Tips på innehåll:
Så här används informationen du lämnar