Hälsporre (plantar fasciit)
Hälsporre, eller plantar fasciit som det egentligen heter, är en av de absolut vanligaste skadorna i foten. Skadan drabbar det senstråk som löper under hälen fram till framfoten och tårna. Skadan uppstår som en följdreaktion på överbelastning av senstråket. Drabbade besväras av smärta mot hälens undre- och ofta inre (mediala) aspekt men smärta kan också förekomma i senstråket mot hålfot och framfot. Tillståndet kan vara långvarigt men smärta och läkningstid kan minska betydligt med avlastning och behandling.
Vanligen är smärtan som värst på morgonen då man kliver upp ur sängen alternativt efter att ha varit i vila en stund och därefter belastar foten. Detta fenomen kallas för igångsättningssmärta och är vanligt förekommande vid senskador. Det är också vanligt att smärtan avtar efter en stund i aktivitet, efter “uppvärmning”, för att sen komma tillbaka igen. Smärtgraden varierar och är för vissa relativt liten men för andra kan den vara hög och kraftigt begränsande i vardagsaktiviteter. Ofta varierar även graden av symtom från dag till dag.
Behandling bygger på prognosen vid hälsporre. Det kan vara en tröst för den som lider av hälsporre att veta att hälsporre för en stor majoritet läker av sig själv. Detta gör att det är mycket ovanligt att drastiska åtgärder som operation eller injektionsbehandling är nödvändigt. Ofta tar det dock mycket lång tid för skadan att läka ut och i många fall kan besvären kvarstå i upp till ett år och för en minoritet även kvarstående belastningskänslighet under flera år. Behandling och avlastning kan i betydande grad lindra och korta besvärsperioden.

Hälsporre (plantar fasciit). Smärtans placering under hälen och ut i plantar fascian.
- Här är det vanligast att smärtan förläggs.
- Här är den näst vanligaste smärtlokalisationen
- Även här kan smärtan förlägga sig vid plantar fascialgi
Kompetensmatchad vård för hälsporre
Du kan få vår hjälp via video eller genom att boka en tid för ett fysiskt besök till någon av våra mottagningar.
Symtom
Symtom vid plantarfasciit (hälsporre) infattar vanligen smärta under hälens underdel (1) samt mot dess insida (2) är mest vanligt. Även smärta och stelhetskänsla förekommer i senans mittportion i hålfoten (3). Belastning mot foten provocerar smärta, det gör sällan ont när man sitter eller ligger. Smärtan är dock värre på morgonen vid de första stegen när man kliver ur sängen, eller efter att man har suttit ett tag under dagen och sedan reser på sig.
Graden av smärta varierar från individ till individ och kan även variera från dag till dag. Vissa upplever att smärtan påverkar dem vid varje steg medan andra tycker att smärtan släpper efter en liten stund när man har gått på foten.
Vanligen drabbas endast ena foten men det kan förekomma i båda fötterna samtidigt.

Vanliga tecken på hälsporre
- Smärta på hälens undre och inre del (1 och 2 i bilden ovan)
- Ökad smärta vid morgonstegen och startstegen
- Ökad smärta vid belastning av foten som kan avta något efter uppvärmning
- Ökad smärta vid längre belastning och kan ligga kvar efter belastning.
- Varierande symtom från dag till dag, vissa dagar bättre och andra sämre
När och var ska jag söka hjälp?
För diagnostik och behandling
Använd vårt register över vårdgivare som arbetar med hälsporre
Så här ställs diagnosen
Diagnos genom sjukdomshistoria och klinisk undersökning och utan röntgen eller labtester. En sjukdomshistoria som stämmer överens med symtomen vid hälsporre i kombination med tryckömhet mot plantarfascians infästning under hälen räcker.
Vid tvivel kring diagnosen kan även tekniskundersökning med Ultraljud eller MRT användas. Vid dessa röntgenundersökningar studeras plantarfascians tjocklek, ofta i jämförelse med den friska foten om möjligt.
Namnet hälsporre kommer från den skelettpålagring som ibland ses vid röntgenundersökning av foten. Denna benpålagring sitter då i hälbenets främre kant. Det är dock viktigt att veta att det är mycket ovanligt att denna pålagring orsakar smärtan utan att det aktuella besväret beror en skada i senan.
Om man lider av symtom som vid hälsporre och smärtan inte har avtagit på två till tre veckor trots vila från provocerande aktivitet bör man söka vård hos en fysioterapeut eller läkare. Det kan vara av värde att tidigt få hjälp med aktivitetsmodifiering och avlastning för att påskynda läkningen.
Vill du ha direkt hjälp genom telefon- eller videosamtal av någon av våra hälsporrespecialister så boka det via vård online.
Vad kan jag göra själv?
Akut
I det tidiga skedet av hälsporre bör belastningen mot plantarfascian minskas, till exempel genom att vila från löpning och längre promenader. Detta så att senstråket får chans till återhämtning så att läkningsprocessen blir optimal. Du kan prova att gå med lite kortare steg så att hälisättningen blir lite mindre entusiastisk eller dramatisk samt använda väldämpade skor och att undvika hårda skor samt att gå barfota. En toffla inomhus kan ofta leda till minskad smärta. En avlastande tejpning av häl och hålfot kan också hjälpa till att lindra smärtan. Direkt avlastning brukar också fås av styva hälkoppsinlägg formade efter din häl och hålfot.
Subakut
Om besvären inte gått genom belastningsanpassning och egenvård inom 3-4 veckor bör du vara noggrann med belastning och övningar samt söka hjälp hos en specialiserad vårdgivare för handledning i detta och eventuell behandling.
Om smärtan kvarstår i mer än 3 månader är det viktigt med mer intensiv egenvård. Då rekommenderas töjning och samtidig belastning. Detta åstadkoms genom att utföra tåhävning med en ihoprullad handduk eller liknande under tårna och successivt ökad belastning.
För mer ingående rekommendationer om egenvård: Bra övningar och stretching vid hälsporre
Skor
Använd skor eller sandaler som är uppbyggda och ger stöd i hålfoten samt har en skålad form för hälen. Joya-skor är en extremt dämpad sko, vilken brukar uppskattas av patienter med tryckkänsliga hälar. Löparskor, skor med rundad sula eller så kallade ”foppa-tofflor” brukar också upplevas som lindrande vid hälsporre. Undvik att gå barfota inomhus utan använd uppbyggda skor eller tofflor, gärna där hälen är lite skålformad.
Här har vi valt ut skor som ger bra avlastning vid hälsporre. Vi rekommenderar de vi anser vara bäst utifrån olika märken och ändamål. Exempel på märken och ändamål: Joya, Skechers, Hoka, Saucony, Sievi, Arbesko för promenad, inomhusbruk, vardags, city, kontor, löpning samt arbetsskor och skyddsskor.
Behandling
Behandling vid hälsporre bör, som alla skador, riktas mot individens symtom och behov samt i vilket skede eller fas skadan är i. I ett akut skede bör fokus läggas på avlastning samt rehabiliteringsträning för att minska smärta och bibehålla så bra gång- och belastningsförmåga som möjligt. Vid ilskna hälsporrar kan laserbehandling provas i det akuta läget för att minska smärtan. I ett senare skede progredieras rehabiliteringsträning till att belasta senan i syfte att stärka upp och och öka senans stresstålighet. Vid envisa symtom kan ytterligare modaliteter så som stötvågsbehandling, laserbehandling och EPTE kombineras med rehabiliteringsträningen.
I enstaka fall då rehabiliteringsträning och annan behandlingen inte ger resultat och då den naturliga utläkningen inte ger resultat kan injektionsbehandling (kortisoninjektion) eller operation vara nödvändigt.
- Hälkoppsinlägg är ett specialinlägg med en djup och styv hälkopp som ger avlastning av hälkudde, hälben och plantarfascia
- Ortopediska skoinlägg är en mycket vanlig behandling och kan snabbt ge minskade besvär.
- Specialskor med extra dämpning i sulan.
- Tejpning av häl och hålfot kan effektivt lindra besvären genom att det stödjer och avlastar hålfot och häl
- Stötvågsbehandling är en relativt ny och effektiv behandling som syftar till att minska smärtan och stimulera läkning i vävnaden
- Laserbehandling
- EPTE är nålbehandling (akupunktur) med likström som kan stimulera läkningsprocessen
- Injektionsbehandling – kortisoninjektion
- Operation
Läs mer om behandlingsmetoderna vid hälsporre
Snabblänkar för behandling vid hälsporre
Hälkoppsinlägg – det bästa inlägget vid hälsporre
Ortopediska skoinlägg vid hälsporre
Stötvågsbehandling vid hälsporre
Inlägg, skydd och ortoser
Olika former av inlägg och ortoser som ger stöd för hälkudden och hålfoten kan minska belastning och smärta från plantar fascian och således skapa bättre förutsättningar för tillfrisknande samt göra tillvaron mer dräglig under det att belastningsmodifierad livsstil, läkningsstimulerande träning och eventuell behandling genomförs.
Det som kan ge bäst avlastning och smärtlindring är att kombinera avlastande produkter som exempelvis hälsporrestrumpa, ett avlastande inlägg eller hälkopp och väldämpade skor, då de avlastar på olika sätt.
Hälsporrestrumpan håller ihop mjukdelsvävnad och stimulerar nervreceptorer i huden som kan minska smärtsignalen, styva hälkoppsinlägg ökar den interna stötdämpningen (sammanhållen och hårdare hälkudde) samtidigt som de ökar den externa dämpningen (skydd mot stöten från underlaget) och mjuka skor ökar den externa stötupptagningen genom att sulan komprimeras och minskar stötkraften från underlaget.
Se tips på inlägg, skydd och ortoser nedan.
Skor, hälkopp, inlägg och skydd vid hälsporre
Vid hälsporre är det viktigt att avlasta plantarfascian och dess fäste under hälen från stötar och sträckning. En lyckad avlastning gör att smärtan omgående minskas vid gående och stående samt att man skapar bättre förutsättningar för ökad aktivitetsförmåga och snabbare tillfrisknande.
Nedan rekommenderar vi de inlägg, hälkoppsinlägg, skoinlägg, mjuka hälkoppar samt skor som vi anser vara särskilt bra vid hälsporre.
Tidigare drev vi en egen webbshop där vi hade valt ut hjälpmedel för olika sjukdomstillstånd men för att kunna rekommendera mer specifikt utifrån diagnos och ur ett bredare sortiment från fler leverantörer har vi istället valt att ha ett betalt samarbete med Rehaboteket och Stööks då de svarar upp mot våra krav på produkt- och funktionskvalitet, kompetens, kundservice, stort sortiment inom sin nisch och snabb och trygg handel.
Vad är hälsporre?
Det nästan alla menar när de säger att de ha hälsporre är en överbelastning av den plantara fascian vars jobb är att stödja upp fotvalvet. Denna senstruktur har sitt fäste under hälbenet, och det är oftast här som smärtan förlägger sig. Det är sällan det handlar om en ”äkta” hälsporre, det vill säga en benpålagring på själva hälbenet. Men det är vanligt att överansträngningen av den plantara fascian kallas just för hälsporre ändå.
Varför får man hälsporre?
Hälsporre uppstår ofta som en följd av överansträngning. Det kan till exempel uppstå i kombination med ökad träningsnivå, antingen om man börjar träna för snabbt eller om man ökar intensiteten i träningen. Även små förändringar kan orsaka överansträning, till exempel vid byte av skor, byte av underlag vid löpträning eller då man återgår till träning efter en tids uppehåll.
Hälsporre anses ofta vara en löparskada då många löpare drabbas men även gående och stående på hårda underlag kan orsaka skadan.
Vissa fottyper är kopplat till ökad risk för hälsporre. Både låga och höga fotvalv kan vara orsaker till att skadan. Ett samband med nedsatt rörlighet i ankelleden (framför allt i dorsalflexion) och hälsporre har också noterats. En begränsad rörlighet i ankelleden är till exempel vanligt efter svåra eller upprepade fotledsstukningar.
Vanliga orsaker
- Ökad träningsintensitet
- Mycket löpträning
- Mycket stående och gående på hårt underlag
- Höga fotvalv
- Låga fotvalv
- Nedsatt dorsalflexion i ankelleden
Anatomi och biomekanik
Senstråket som urspringer från fästet under hälen och löper ut via hålfoten mot framfot och tår kallas för plantarfascian. Denna sena har till uppgift att hålla uppe hålfoten och skapa det fotvalv vi ser i fotens mellersta del. Plantarfascian skiljer sig från andra senor i våra kroppar genom att den inte fäster i någon muskel utan istället löper från skelett till skelett. Denna struktur kallas då istället för en fascia, dock finns många likheter i dess struktur med en sena och många benämner den därför för ett senstråk.
Prognos
Prognosen vid hälsporre är mycket god. För en övervägande majoritet (80%) läker hälsporre ut av sig själv inom 1 år. Detta bör tas i åtanke vid val av behandling och resulterar i att operation och injektionsbehandling väldigt sällan rekommenderas på grund av riskerna detta medför.
Diffrentialdiagnoser
- Hälkuddesyndrom
- Tarsaltunnelsyndrom
- Stressfraktur
Övningar vid hälsporre
Vid akuta och subakuta besvär
Vid akuta besvär kan det vara lindrande att rulla en fryskyld pet-flaska under hålfoten och upp mot hälen eller sätta ner häl och fot i en fryskyld påse ärtor. Använd handduk mellan hud och frysvara så att inga frysskador i huden uppkommer!
1. Böj och sträck i tårna
Ligg eller sitt. Böj och sträck i tårna. Stora rörelser från ytterläge till ytterläge. 20-30 gånger åt varje håll. Upprepa två gånger. Gör övningen flera gånger om dagen.
2. Spreta med tårna
Ligg eller sitt. Spreta med tårna, slappna av och upprepa 20-30 gånger. Uppreta två gånger. Gör övningen flera gånger om dagen.
3. Vinkla foten inåt och utåt
Ligg eller sitt. Vinkla foten inåt (fotsulor mot varandra) och utåt (fotsulor ifrån varandra). Stora rörelser från ytterläge till ytterläge. 20-30 gånger åt varje håll. Upprepa två gånger. Gör övningen flera gånger om dagen.
4. Böj upp och trampa/sträck ut foten (ingen bild)
Ligg eller sitt. Böj upp och ner foten. Stora rörelser från ytterläge till ytterläge. 20-30 gånger åt varje håll. Upprepa två gånger. Gör övningen flera gånger om dagen.
5. Dra in handduk med tårna (ingen bild)
Sitt. Lägg en handduk på golvet. Sätt tårna på kanten av handduken och försök därefter att med tårna dra in hela handduken under hålfoten. Upprepa 5 gånger. Gör övningen 2 gånger om dagen.
6. Spänn upp plantarfascian
Spänn upp plantarfascian och vävnaderna under hålfoten så här. Sitt ner. Lyft upp den ”onda” foten på det andra knät. Fatta med handen tag om tårna och böj dessa uppåt så att plantarfascian spänns upp under hålfoten (Det brukar inte uppstå en ”stretchingkänsla” och leder inte till att plantarfascian förlängs, men känn med den andra handen att senstråket i hålfoten spänns upp). Håll plantarfascian uppsträckt i 10 sekunder och upprepa 10 gånger. Gör denna övning tre gånger per dag. Första gången innan de första stegen på morgonen, andra gången vid lunch och sista gången på kvällen. Denna övning har i en studie visat sig effektiv vid tidiga besvär (1-6 veckor) och många patienter upplever det lättare att ta startstegen efter detta.
7. Stretcha vaden (långa och korta vadmuskeln)
Stretcha långa vadmuskeln (rakt knä) två gånger 30 sekunder och korta vadmuskeln (böjt knä) två gånger 30 sekunder. Två gånger om dagen.
8. Träna fotvalvet – fotvalvsresningar
Sitt på en stol med båda fötterna i marken. Försök därefter att lyfta upp fotvalvet från underlaget. Försök att inte knipa med tårna och låt inte den främre trampdynan lyfta från marken. Arbeta med muskulaturen på fotens insida och vadmuskulaturen. Upprepa övningen 20 gånger. Övningen kan med fördel upprepas två till tre gånger per dag. I början kan denna övningen vara svår, börja därför på ett ben i taget och fokusera på lyfta fotvalvet.
Även denna övning bör göras svårare med tiden. Börja med övningen i sittande, ställ dig därefter upp och stå på båda benen och slutligen stå på ett ben och utför fotvlavsresningen. Det tar ofta 1-2 veckor att lära sig hur man gör.
9. Inåt och utåt vinkling med motstånd av ett träningsband
Sitt på en stol med hälen vilande i golvet. Vinkla ner foten mot underlaget. Fäst ett träningsband runt foten antingen med draget riktat inåt eller utåt. Därefter vinklar man foten bort från draget i bandet och tränar således muskulaturen i underbenet som stödjer hålfoten. Upprepa 10 till 15 gånger i tre set.
Tyngre övningar vid hälsporre
Kan göras om besvären från hälsporre inte gått över inom 3-4 veckor trots ovanstående övningar.
10. Tunga långsamma enbens-tåhävningar
Stå med framfoten på ett trappsteg eller tjock bok, så att hälen kan sänkas ner utanför kanten. Tårna skall vara uppböjda för att sträcka ut plantarfascian under rörelsen – ha därför en rullad handduk under tårna. Den skall vara så tjock att när du står som högst upp i tåhävningen skall tårna vara maximalt uppböjda.Tåhävningarna skall göras långsamt: Det skall ta 3 sekunder att gå upp. Stanna högst upp i två sekunder och sedan skall det ta 3 sekunder att sänka ner igen hälen igen. De skall göras så långsamt för att detta minskar risken för uppretad vävnad. Gör övningen varannan dag enligt följande:
Vecka 1-2: 12 stycken tåhävningar i 3 omgångar (på två ben)
Vecka 3-4 :10 stycken tåhävningar i 4 omgångar (på ett ben)
Vecka 5-6: 8 stycken tåhävningar i 5 omgångar. (med en yttre belastning, till exempel en ryggsäck på ryggen med vikter i)
Det är viktigt att successivt göra övningen svårare för att få ut bästa möjliga effekt. Det är annars troligt att man når en platå i effekten och inte kommer vidare. Det får kännas smärta under tåhävningen men inte mer ont än 5 på en 10 gradig smärtskala där 0 är ingen smärta och 10 är outhärdlig smärta. Framför allt får inte besvären bli successivt värre och smärtan ska avta till nästkommande dag. Fortsätt sedan med träningen 4 veckor efter att symtomen försvunnit.
Då du är frisk i foten men vill stärka fot och vrist kan du göra följande övningar
- Stå på ett ben. Luta överkroppen framåt och flytta tyngdpunkten fram över framfoten och tårna. Pressa därefter tillbaks dig till upprätt. Sträva efter att hålla balans och kontroll på foten utan att vingla och utan att foten och vristen viker inåt (pronerar). Gör 10st. Upprepa två gånger. Gör övningen två gånger om dagen.
- Stå jämfota. Ta ett steg fram med ena foten och sätt bara i framfoten. Ha samtidigt tårna lätt lyfta samt hälen lyft så att belastningen kommer endast på främre trampdynan. Pressa dig sedan omgående tillbaks till jämfota. Fokusera på att orka hålla en stabil fot utan att den pronerar (viker av inåt) under belastningen på framfoten och frånskjutet. Detta tränar förmågan att hålla foten stabil och undvika pronation. Ta 20 steg och upprepa 2 gånger (2×20 st).
- Sitt upp. Vinkla foten utåt (fotsulor ifrån varandra) och inåt (fotsulor mot varandra). Använd gummiband som motstånd. Stora rörelser från ytterläge till ytterläge. 10-15 gånger åt varje håll. Upprepa två gånger.
- Stå på båda fötterna i strumpor. ”Dra” dig fram med tårnas hjälp utan att lyfta fötterna. Jobba med alla tio tår samtidigt. 10 drag och upprepa tre gånger.
Tejpning vid hälsporre
Tejpning av häl och hålfot vid hälsporre
Vid tejpning av hälsporre och plantar fascialgi kan man antingen tejpa endast för att stödja hälkudden men ännu bättre avlastning ges om även hålfoten blir upptejpad. Detta stödjer fotvalvet och plantarfascian som löper där. Se instruktioner nedan.
Tejpning vid ont i hälen – video
Denna video visar tejpning av häl, hälkudde och hålfot och är en väl beprövad tejpteknik i vården för hälsporre och plantar fascialgi
Vilken tejp skall jag använda?
Det är som vanligt med produkter, dyrare är bättre. Den vi i idrottsmedicinen föredrar är Leukotape med 3.75 cm bredd. Den är lätt att riva av och har bra klister och sitter förvånansvärt bra i både värme, kyla och blöta. Ett prisvärt alternativ till denna är Strappal på 4 cm bredd. Man kan även prova övriga vita sporttejper i sportaffärer och apotek.
Hjälp med tejpning i vården
Genom oss kan du söka efter vårdgivare som är vana att tejpa hälar och fötter.
Alternativ till tejpning – hälkoppsinlägget
Om en längre tejpperiod verkar behövas är en styv hälkopp, det så kallade hälkoppsinlägget, istället att rekommendera. Återkommande tejpning är dyrt och det är svårt att hålla huden fräsch. Hälkoppsinlägget är ett specialinlägg framtaget för att ge ett stabilt och skönt stöd för hälkudde, hälben och hålfot och den ger en optimal avlastning och får plats i de flesta skor; både finskor, idrotts- och fotbollskor.
Referenser
Rathleff, M. S., Mølgaard, C. M., Fredberg, U., et al. (2015). High-load strength training improves outcome in patients with plantar fasciitis: A randomized controlled trial with 12-month follow-up. Scand J Med Sci Sports
Thomas, J. L., Christensen, J. C., Kravitz, S. R., et al. (2010). The Diagnosis and Treatment of Heel Pain: A Clinical Practice Guideline – Revision 2010. The Journal of foot & Ankel Surgery
McPoil, T. G., Martin, R. L., Cornwall, M. W., et al. (2008). Heel Pain – Plantar Fasciitis: A Clinical Practice Guideline. J Ortop Sports Phys Ther.
Hälkopp och inlägg vid hälsporre
Ett av de första åtgärderna vid hälsporre och plantar fasciit är avlastning. Detta då varje steg innebär en kompressions- och sträckbelastning av fäste och senstråk. Kan man reducera en del av de provocerande krafterna vid varje steg så innebär det en stor belastningsförändring sett över en hel dag. Att avlasta med hälkopp, hälkoppsinlägg och ortopediska skoinlägg rekommenderas därför som primär behandling vid hälsporre. Nedan rekommenderar vi den hälkopp och inlägg som ger absolut bäst avlastning - hälkoppsinlägg (vilka tillverkas på din fot på en av våra mottagningar) samt enklare prefabricerade hälkoppar och inlägg som du kan beställa hem och som många gånger kan vara tillräckligt för just dina besvär. Vi har valt att ha ett betalt samarbete med Rehaboteket då de har ett brett sortiment med funktionella produkter ur vilket vi kan rekommendera lämpliga skydd. De svarar även upp mot våra krav på kompetens, kundservice och snabb och trygg handel.
-
Hälkopp TaluFIT
299,00 krStötdämpande och stabiliserande hälkopp för problem med uttrampad hälkudde och smärta i häl hos barn och vuxen. Lindar vid hälsporre, Severs skad...
Hälkoppsinlägg 1 par, vuxen
Hälkoppsinlägg är det bästa inlägget vid hälsporre (plantar fasciit), hälkuddesyndrom och annan belastningsrelaterad hälsmärta. Inlägget tillverkas på mottagning.
...Hälskydd Cheetah Universal
399,00 krStötdämpande och stabiliserande hälkopp insydd i strumpa för att användas även utan skor för problem med uttrampad hälkudde och smärta i häl ho...
Skor och sandaler vid hälsporre
De skor vi rekommenderar vid hälsporre är antingen mjuka i sulan, framför allt under hälen och/eller har en rullsula eller styvare sula. En mjuk sula minskar stötkraften från underlaget upp i den ömma plantarfascian och en rullsula eller styv sula minskar dragkraften i samma vävnad. Joyas mjuka och något rundade sula behandlar båda aspekterna och brukar innebära betydande smärtlindring och ökad gångförmåga vid hälsporre och annan belastningsrelaterad hälsmärta. Sandaler med extra dämpning i sula och/eller med rullsula kan direkt leda till minskad smärta och ökad gångförmåga vid hälsporre. Joya tillverkar en av världens mjukast sandaler med väldigt skön komfort som kan hjälpa mycket vid smärta i häl och fot. Här rekommenderar vi några utvalda modeller. Vi har valt att ha ett betalt samarbete med Stööks, ett familjeföretag i tre generationer, som älskar skor och är intresserade och måna om sina kunder och svarar upp mot våra krav på produktkvalitet, kompetens, service, snabb och trygg handel.
Läs mer om Hälsporre (plantar fasciit)
-
Behandling vid hälsporre (plantar fasciit)
Behandling vid hälsporre (plantarfasciit) Behandling vid hälsporre (plantarfasciit) syftar till att påskynda läkning eller ge avlastning och mindre besvär under utläkningstiden. Hälsporre kan orsaka stark smärta och kraftigt minskad aktivtetsförmåga...
-
Egenvård vid hälsporre (plantar fasciit)
Vid hälsporre är en stor del av behandlingen rehabiliteringsträning. Det är därför viktigt att veta vad man själv kan göra för att påskynda läkningen och avlasta smärtan så att man...
Vad roligt att du vill lämna omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård och vårdgivaren att erbjuda detta.
Tänk på att:
Tips på innehåll:
Så här används informationen du lämnar