Behandling vid hälsporre (plantar fasciit)

Behandling vid hälsporre (plantar fasciit) syftar till att minska smärtan, avlasta den överbelastade plantarfascian och påskynda läkningen. En internationell best practice-riktlinje rekommenderar stegvis behandling: först avlastning, stödjande inlägg och riktad träning - därefter tilläggsbehandling som stötvågsbehandling vid utdragna besvär, och först i sista hand injektion eller kirurgi.

Hälsporre kan orsaka stark smärta och kraftigt minskad aktivitetsförmåga vilket mer eller mindre påverkar vardagen för drabbade. Tillståndet läker i regel av sig självt men det kan ta flera månader och ibland år. Det finns dock bra sätt att avlasta den överbelastade vävnaden med hälkoppsinlägg, skoinlägg och tejpning samt metoder att stimulera läkning, i första hand riktad träning och stötvågsbehandling.

Träning och egenvård - grunden i behandlingen

Riktad stretching av plantarfascia och vadmuskulatur samt gradvis styrketräning för foten är grundpelaren genom hela förloppet och stöds av randomiserade studier. Egenvården bär en stor del av läkningen oavsett vilka tilläggsbehandlingar som används. Konkreta råd och upplägg finns i artikeln om egenvård vid hälsporre.

Hälkoppsinlägg vid hälsporre

Hälkoppsinlägg är ett individuellt gjutet specialinlägg som ger en särskilt bra avlastning av plantarfascians fäste mot och under hälbenet. Vid första ögonkastet ser inlägget egentligen inte klokt ut - det ser snarare hårt och otrevligt ut. Men tillverkningsförfarandet och dess egenskaper skapar motsatt upplevelse när det sitter under foten i skon. Dess djupa hälkopp med anpassning för din fot skapar ett gediget stöd för både häl, hälkudde och hålfot. Den hindrar hälkudden att plattas ut under belastning och ger därmed bättre dämpning mot kompressionskrafterna från underlaget, samtidigt som stödet i hålfoten motverkar att foten pronerar eller tappar hålfotens höjd under belastning. Vanligtvis upplevs en direkt minskad smärta vid stående i hälkopparna. I studier på barn med hälsmärta har den visat sig ge tjockare hälkudde, minskat maximalt tryck under hälen, minskad smärta under belastning samt snabbare utläkning. Stöd för hälen med hälkopp eller inlägg ingår i grundrekommendationen i best practice-riktlinjen.

Ortopediska skoinlägg (fotbäddar)

Individuellt tillverkade ortopediska skoinlägg kan ge mycket god avlastning av plantarfascian och dess fäste mot hälbenet samt omgående lindring av besvären. Avlastningen gör att du kan gå och stå med minskade besvär, en mer normal belastningsbild och ett normalare gångmönster. Ett styvt inlägg med djupt uppbyggd häl ger förutom stöd för hålfoten även en uppsamling av hälkudden vilket ökar dämpningen för hälen. En översikt av alternativen - från enkla standardinlägg till individuellt utprovade - finns i guiden inlägg vid hälsporre.

Tejpning av häl och hålfot

Att med hjälp av tejp avlasta plantarfascian under några veckor är en behandlingsmetod som fungerar bra som tillfällig avlastning - en metaanalys av low-dye-tejpning visar kortsiktig symtomlindring. Tejpen läggs så att stödet för hälkudden och fotvalvet ökar och ofta upplevs en direkt minskad belastningssmärta. Tejpningen görs om varje vecka, ofta fem veckor i följd. En del blir bra av denna behandling medan andra behöver ytterligare åtgärder som skoinlägg eller stötvågsbehandling. En del reagerar på tejpens klister - vid hudirritation som kliar eller rodnar bör behandlingen avbrytas.

Stötvågsbehandling (ESWT) vid hälsporre

Stötvågsbehandling är en apparatbehandling där tryckvågor bearbetar den skadade vävnaden och stimulerar läkningsprocessen. Bland tilläggsbehandlingarna har stötvåg det starkaste forskningsstödet vid plantar fasciit: metaanalyser av randomiserade studier visar smärtlindrande effekt, och metoden har även utvärderats i en svensk HTA-rapport från SBU:s regionala nätverk. Många blir bra eller mycket bättre på 3-5 behandlingar, särskilt i kombination med avlastning via inlägg och fortsatt träning. Behandlingen kan göra ont att få - generellt gäller att ju mer irriterad plantarfascian är, desto mer känns under själva behandlingen - men den upplevs så gott som alltid som klart uthärdlig, ofta som ”gott-ont”.

Laserbehandling vid hälsporre

Laserbehandling (LLLT) har undersökts som kompletterande behandling vid plantar fasciit. Metaanalyser rapporterar möjlig smärtlindring, men evidensläget är mer begränsat och heterogent än för stötvågsbehandling och träning. Laserbehandling är därför alltid ett komplement till grundbehandlingen, aldrig en ersättning. Mer om metoden finns i artikeln om laserbehandling.

Medicin - smärtstillande och antiinflammatorisk (NSAID) vid hälsporre

Smärtnedsättande medicin som paracetamol lindrar smärtan men påskyndar inte läkningen. Inflammationshämmande medicin (NSAID) lindrar smärta och dämpar inflammation och kan provas under kortare perioder, men har bieffekter som ökad risk för magbesvär och ska användas med försiktighet. Besvären kan återkomma när tablettkuren avslutas. Vid frågor om läkemedel, samtidig medicinering eller längre tids användning - rådgör med läkare eller farmaceut.

Injektionsbehandling

En eller två kortisoninjektioner i fascians fäste kan ge god smärtlindring på kort sikt - en systematisk översikt visar att effekten främst är kortsiktig, och en randomiserad studie fann ingen säker långsiktig tilläggsnytta jämfört med råd, hälkopp och träning. Injektion övervägs därför först när avlastning, träning och stötvågsbehandling inte gett tillräcklig effekt. Behandlingen utförs av läkare eller fysioterapeut med injektionskompetens. Placeringen är viktig: preparatet ska hamna i fästet och inte i hälkudden, eftersom kortison kan skada fettvävnaden där. Efter injektionen bör senvävnaden belastas försiktigt i 1-2 veckor för att minska risken för ruptur av plantarfascian, och behandlingen bör följas upp med återbesök.

Kirurgisk behandling

I sällsynta fall, vid långvariga besvär där vävnaden inte svarat på övriga behandlingsmetoder, kan operation övervägas. Skadad vävnad tas då bort eller så görs en avlossning av plantarfascian från dess fäste, med målet att den följande nyläkningen ska ge ett bättre resultat. Operation övervägs först när annan behandling inte fungerat och sällan vid besvär kortare än ett år. För den stora majoriteten räcker konservativ behandling.

Boka tid till vårdgivare som arbetar med hälsporre

Vanliga frågor

Hur behandlas hälsporre?

Behandlingen är stegvis: först avlastning med hälkopp eller skoinlägg, riktad träning och egenvård - därefter stötvågsbehandling vid utdragna besvär, och först i sista hand injektion eller i sällsynta fall kirurgi. Egenvård och övningar är grundpelaren genom hela förloppet.

Hur många stötvågsbehandlingar behövs vid hälsporre?

Vanligen krävs 3-5 stötvågsbehandlingar för bra resultat. Behandlingen kan upplevas som ”gott-ont” - en uthärdlig värk under själva sessionen. Ju mer irriterad plantarfascian är, desto mer kan kännas under behandlingen. Många blir bra eller mycket bättre, särskilt i kombination med avlastning och övningar.

Hjälper tejpning vid hälsporre?

Tejpning ger ökat stöd till hälkudden och hålfoten och kan ge direkt minskad belastningssmärta - forskningsstödet visar kortsiktig symtomlindring. Vanlig behandlingstid är fem veckor i följd med omtejpning varje vecka. Vid hudirritation av tejpens klister bör behandlingen avbrytas.

Hur fungerar hälkoppsinlägg vid hälsporre?

Hälkoppsinlägget är ett individuellt gjutet specialinlägg som avlastar plantarfascians fäste mot hälbenet. Effekten kan vara direkt minskad smärta vid stående. Studier på barn med hälsmärta visar tjockare hälkudde, minskat maximalt tryck under hälen samt snabbare utläkning. Inlägget tillverkas oftast individuellt på mottagning.

När övervägs operation vid hälsporre?

Kirurgisk behandling används sällsynt och endast vid långvariga besvär som inte svarat på övriga metoder, oftast inte vid besvär kortare än ett år. För den stora majoriteten räcker konservativ behandling.

Är kortisoninjektion en bra behandling vid hälsporre?

Kortisoninjektion kan ge snabb smärtlindring men effekten är främst kortsiktig, och den övervägs först när inlägg, träning och stötvågsbehandling inte hjälpt. Belastningen bör begränsas i 1-2 veckor efteråt på grund av risken för ruptur av plantarfascian. Injektionen utförs av läkare eller fysioterapeut med injektionskompetens.

Referenser

Vetenskapliga primärkällor (peer-reviewade):

• Handläggning av plantar hälsmärta - best practice-riktlinje baserad på systematisk översikt (2021). PMID 33785535, DOI 10.1136/bjsports-2019-101970.
• Styrke- och stretchträning vid plantar fasciit (randomiserad kontrollerad studie, 2019). PMID 31918529, DOI 10.5535/arm.2019.43.6.662.
• Stötvågsbehandling vid senbesvär inklusive plantar fasciit (systematisk översikt + metaanalys, 2023). PMID 37662911, DOI 10.3389/fimmu.2023.1193835.
• Energinivåer vid fokuserad och radial stötvågsbehandling vid plantar fasciit (metaanalys, 2019). PMID 31546912, DOI 10.3390/jcm8091497.
• Low-dye-tejpning vid plantar fasciit (systematisk översikt + metaanalys, 2026). PMID 41731793, DOI 10.1097/md.0000000000046770.
• Kortisoninjektion vid plantar hälsmärta (systematisk översikt + metaanalys, 2019). PMID 31421688, DOI 10.1186/s12891-019-2749-z.
• Kortisoninjektion plus träning eller enbart träning som tillägg till råd och hälkopp (randomiserad kontrollerad studie, 2023). PMID 37414460, DOI 10.1136/bjsports-2023-106948.
• Lågnivålaser vid tendinopati i nedre extremitet och plantar fasciit (systematisk översikt + metaanalys av RCT, 2022). PMID 36171024, DOI 10.1136/bmjopen-2021-059479.

Myndighetskälla: SBU, regional HTA-rapport: Effekt av stötvågsbehandling vid hälsenetendinopati och hälsporre (2021), sbu.se.

Informationen är allmän och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Ställningstagande till injektionsbehandling och annan behandling görs av behandlande läkare eller fysioterapeut. Sök bedömning hos en legitimerad vårdgivare med kunskap om fotbesvär, till exempel en fysioterapeut eller naprapat.