Hamstringsskada
En sträckning/bristning av baksida lår är en vanlig skada, i synnerhet inom idrottsvärlden.
Hamstringsskada uppstår oftast hastigt och upplevs som att det hugger till i baksidan av låret. Det vanligaste är att det sker i höghastighetslöpning/sprint. Det kan också uppstå i samband med en spark, till exempel ett skott/inlägg inom fotboll.
När detta inträffar brukar idrottaren direkt behöva kliva av och låret bör lindas hårt för att minska blödningen som uppstår. Därefter rekommenderas guidad träning av fysioterapeut innehållande styrketräning, löpning och en gradvis återgång i idrott/aktivitet. Återgång efter en hamstringsskada kan ta mellan 2-8 veckor beroende på skadegrad.

Vård vid Hamstringsskada
Du kan få hjälp via video eller genom att boka en tid för ett fysiskt besök till någon av våra mottagningar. Du kan även hyra en hemlaser för daglig behandling hemma.
Symtom vid Hamstringsskada
De vanligaste symtomen som uppstår vid en hamstringsskada är smärta vid töjning och spänning av muskeln. Det är oftast omöjligt att springa i högre hastighet kort efter skada, men att jogga i låg fart kan fungera.
Vid en större skada på muskeln kan det uppstå ett så kallat “hematom”. Det innebär en ytlig blödning/blånad i skadeområdet. Detta brukar gradvis avta inom de första dagarna/veckan.
När och var ska jag söka hjälp
För diagnos och behandling
Vid händelse av en akut skada på hamstrings där du under dagarna efter har svårt att gå samt om du inte längre kan utföra de aktiviteter du vill – är det rekommenderat att söka hjälp hos medicinskt kunnig personal. När du söker till fysioterapeut för en misstänkt hamstringsskada börjar man alltid med en sjukhistoria, anamnes och en undersökning. Därefter fastställer man diagnos och lägger upp en rehabiliteringsplan för att du ska kunna återgå till dina aktivitetsmål.
Använd vårt register över vårdgivare som arbetar med hamstringsskador.
Vid dessa symtom skall du söka akut
Om du inte alls kan belasta på benet och/eller lider av konstant, stark smärta som även håller i nattetid bör du söka akut.
Såhär ställs diagnosen
Vid besök hos fysioterapeut eller annan vårdpersonal för misstänkt hamstringskada undersöks skadan vilket ofta leder till att diagnos kan ställas. I vissa fall kan ultraljudsundersökning eller magnetröntgen behövas för att säkerställa diagnosen eller för att bedöma omfattning av skadan.
Hamstringsskador brukar därefter klassas in enligt följande grader:
Grad 1: Mild – Skada på enstaka fibrer i muskeln/senan. Lätt/ingen svullnad och smärta samt ingen/liten styrkenedsättning.
Grad 2: Måttlig – En partiell ruptur av muskel eller senvävnaden. Tydlig smärta och styrkenedsättning.
Grad 3: Stor – Kompletta rupturer av en eller flera muskler/senor i hamstrings muskelgrupp. Totalt kraftbortfall av en eller flera muskler i hamstrings. Oftast i kombination med ett stort hematom (blödning/blånad).
Vad kan jag göra själv?
Det är viktigt att fortsätta röra på sig!
Det du gör själv är avgörande för hur fort du blir frisk, belastningstålig och fysiskt aktiv igen. Vid en akut hamstringsskada bör du avstå från aktiviteter som t ex fotboll, löpning, stretching, hopp och explosiv träning. Du bör dock hålla dig i rörelse efter vad smärta tillåter. Bland de första rörelserna som brukar fungera är att i liggande position böja och sträcka det skadade benet. Lättare promenader och cykling brukar också fungera bra att utföra tidigt efter skadan.
För dig som är idrottare rekommenderas det att träna alternativ träning. Under en skadeperiod med hamstringsskada går det bra att träna bål och överkropp. Ofta fungerar det att bibehålla en tuff konditionsträning, som inte påverkar hamstrings. Assault Bike, battle ropes och vattenträning/simning är exempel på alternativa sätt att träna kondition.
Smärthantering vid hamstringsskada
Avvakta med aktiviteter som gör ont. Utför det som inte gör ont.
Vid hamstringsskada bör aktivitet och träning anpassas så att smärtan som mest får vara lätt. I det tidiga skedet efter skadan så är det viktigaste att vävnaden får läka. Detta stimuleras som bäst genom att belasta strukturen på en måttlig nivå, att belasta till smärtgräns.
Läkning genom träning, vad händer
Akut fas
Det som sker vid en skada på hamstrings är att fibrer av muskeln och/eller senan går sönder. Kroppen börjar direkt med att skapa en lokal inflammation för att transportera bort skadad vävnad. Denna initiala inflammation är en viktig del av läkningen men bidrar till att det gör mer ont i det tidiga skedet. Detta pågår i 1-7 dagar beroende på grad av skada.
Därefter produceras ny muskel/senvävnad och skadad vävnad läker. Den tidiga återuppbyggnaden av vävnaden är tjock och av sämre kvalitet. I denna fas är det därför viktigt att muskeln får viss belastning. Denna stimulans hjälper kroppen att bygga nya, mer kraftfulla muskelfibrer. Läkningsprocessen av fibrerna startar tidigt och pågår samtidigt som den inflammatoriska fasen. Det kan ofta börja redan inom ett dygn efter skadan.
Då uppbyggnad av nya muskel och senfibrer påbörjas tidigt efter skada är det viktigt med ett korrekt akut omhändertagande efter den så kallade “POLICE”-principen. POLICE står för “protection, optimal loading, ice, compression and elevation”. Detta är riktlinjer för att hantera en akut skada på bästa möjliga sätt och stimulera till snabb återhämtning, läs mer om akut omhändertagande här.
Kompression, högläge och is bör tillämpas så snabbt som möjligt efter skadan. Kompression med elastisk binda bör sitta åt hårt i ca 30 minuter för att sedan lindas lättare och användas ytterligare några timmar efter skadan. Under de första 30 minuterna är det lämpligt att också placera den skadade vävnaden i högläge och is om detta behövs för att minska smärta.
Protection innebär att muskeln inte ska utsättas för risk att skadas mer, dvs undvika för tuff belastning och överdriven sträckning av muskel och senfibrer. Optimal loading används eftersom det också är viktigt att belasta tidigt, detta för att stimulera läkningen. Belastningen ska dock vara kontrollerad och så smärtfri som möjligt.
Tidigare har det ofta använts antiinflammatoriska preparat vid muskelskador, som t ex ibuprofen, diklofenak och pronaxen. Detta har dock ifrågasatts mer de senaste åren. Preparaten leder minskad smärta, men det finns tecken på att de fördröjer läkning snarare än att påskynda den. Inflammation är en del av kroppens sätt att läka skadan och denna process verkar bli mindre effektiv vid användning av antiinflammatoriska läkemedel. På grund av detta rekommenderas inte längre dessa preparat vid akuta muskel/senskador.
Subakut fas
När gång, lätt jogging och att spänna muskeln mot lätt motstånd fungerar utan smärta – är det dags att gå vidare till nästa fas i rehabiliteringen. I detta skede har muskelns fibrer läkt, men kvaliteten på läkning är fortfarande inte som innan skadan. Vävnaden är nu tillräcklig tolerant för att gradvis öka belastning i specifik träning av hamstrings, men också löpning samt träning av närliggande muskler som framsida lår, vader och säte. Detta för att hamstrings ska bli lika stark och tolerant som innan skadan.
Träning av muskeln ska gradvis ökas tills det att styrkan är i nivå med frisk sida och full förmåga i löpning har uppnåtts innan det är dags för återgång till idrott.
Förebyggande och underhållande
Eftersom det är vanligt med återfall vid dessa skador är det viktigt att fortsätta träna sin baksida, även efter att det inte gör ont längre.
Om man är idrottsaktiv bör man se till att gradvis återgå till sin idrott. Det är också viktigt med förebyggande träning för att minska risken för hamstringsskador (se “hur kan man undvika hamstringsskador”).
Behandling vid Hamstringsskada
Behandling av en Hamstringsskada handlar om att hjälpa kroppen att läka skadan. Detta genom väl avvägd belastning och återhämtning. Att hitta rätt progression kan vara svårt, det finns vetenskapligt stöd för att prognosen är bättre för de som tar träffar Fysioterapeut tidigt i skadeförloppet. Det är därför en stark rekommendation att söka hjälp så att rehabiliteringen blir skräddarsydd för individen.
När smärtan har avtagit krävs fortsatt styrketräning och säkerställande att muskelstyrka är så liksidig som möjligt och att det är säkert att återgå till tidigare aktivitetsnivå. Innan återgång till idrott bör det säkerställas att den skadade sidan har åtminstone 90% av den friska sidans muskelkraft.
Tilläggsbehandlingar som t ex medicinsk laser, massage och akupunktur kan ha positiva effekter. Dessa behandlingseffekter har dock inte kunnat säkerställas på detta skadeområde inom forskningen.
Operation är ovanligt vid denna skada. Det är främst när det föreligger en total ruptur på en eller flera muskler där det kan vara aktuellt med bedömning hos ortoped och ställningstagande om operation för att sy ihop en skadad muskel/sena för att öka möjligheten till läkning.
Vad är Hamstringsskada?
En hamstringsskada är en skada på muskel/senvävnad i baksida lår.
Hamstringsmuskulaturen är den grupp av muskler som är lokaliserad på baksida lår. Denna muskelgrupp agerar över två leder; höften och knät. Dess funktion i dessa leder är att sträcka i höften och att böja knät.
Hamstrings består av tre muskler. På insidan av baksida lår finns musklerna Semitendinosus och Semimembranosus. På utsidan finns muskeln Biceps femoris, som i sin tur är delad i två delar, det långa och det korta huvudet.
Semitendinosus, semimembranosus och det långa huvudet på biceps femoris urspringer från sittbensknölen och fäster alla nedanför knät på underbenet. Det korta huvudet urspringer från lårbenet och delar infästning med biceps femoris långa huvud på underbenet. Likt alla muskler är strukturen uppbyggd med senvävnad invid ursprung och fäste. Senvävnaden övergår sedan i muskelvävnad, vilket är den delen av muskeln som vi kan spänna och slappna av (kontraktil vävnad). Skada i hamstrings kan uppstå i en eller flera av musklerna som ingår i gruppen och den kan uppstå på olika platser i vävnaden.
Varför får man Hamstringsskada?
Hamstringsskador brukar även delas in i stretchskada eller sprintskada. Stretchskada innebär att skadan uppstår när muskeln sträcks ut över både knä och höftled. Det vanligaste exemplet på detta är när en fotbollsspelare skjuter. I detta läge sträcks både höft och knä, vilket skapar en utsträckt position för hamstringsmuskulaturen. Sprintskada är den vanligaste typen. Denna uppkommer när individen svingar fram ena benet igen, strax innan foten ska sättas ned i marken. Detta uppkommer då hamstringsmuskulaturen arbetar excentriskt (håller emot) för att kontrollera benets rörelse framåt. När denna kraft blir för stor uppstår en hamstringsskada.
Detta kan ske i samband med ett tuffare pass än vad idrottaren var van vid eller att belastningen över tid har ökat för mycket och inte tillräcklig återhämtning tillåtits. Det kan också ske vid snabb/explosiv löpning med otillräcklig uppvärmning.
Prognos
Läkningstiden på en hamstringsskada kan variera mycket. Vanligtvis kan återgång till idrottsutövande ske mellan 2-8 veckor, med ett genomsnitt på 33 dagar. Vid en mer omfattande skada kan det ta ännu längre tid.
De kända faktorer som påverkar prognosen är:
- Skadetyp: stretchskada har sämre prognos än sprintskada
- Att idrottaren tävlar/tränar på amatörnivå ger sämre prognos än tävling på elitnivå
- Om det gått mer än en vecka tills första besök hos fysioterapeut ger sämre prognos
- Tydliga tecken på muskelskada, med en hastig uppkomst direkt följt av besvär har sämre prognos än en mer diffus besvärsdebut
- Stor nedsättning av muskelns töjbarhet efter skada ger sämre prognos
- Om individen kan gå smärtfritt inom det första dygnet ger det en bättre prognos
- Skada som involverar gemensamma senan vid sittbenet ger sämre prognos
- Skada som involverar biceps femoris ger sämre prognos
- Större grad av skada ger sämre prognos
Du kan läsa mer om prognos vid hamstringsskador här.
Hur kan man undvika hamstringsskador
I en studie på svenska elitfotbollsspelare (Askling, 2003) har man kunnat se att excentrisk träning förebygger hamstringsskador. Interventionsgruppen av spelare lade till extra excentrisk träning för baksida lår 1-2 gånger per vecka i 10 veckor, medan en kontrollgrupp tränade precis som vanligt. Man kunde se att spelarna som hade tränat excentriskt hade klart färre skador på baksida lår under den säsongen.
En vanligt använd excentrisk övning för detta är Nordic hamstring, även kallad “finnen”. Den har bevisad effekt för att förebygga skador i hamstrings. De flesta lag på högre nivå inom bollsport borde använda denna övning som förebyggande träning varje vecka, framförallt under sin försäsong.
Löpteknik inverkar på risken att skada sig. Hamstringsskador är vanligare hos individer med en framåtlutad överkropp vid löpning. Att träna på att sträcka höften och räta upp överkroppen i löpsteget kan minska risken för hamstringsskador.
Den största och tydligaste riskfaktorn för att få en skada på hamstrings är att individen tidigare råkat ut för en sådan. Det finns fler riskfaktorer, men dessa är inte lika klart bevisade:
Otillräcklig uppvärmning, för dåligt struktur på träning, muskelstramhet och/eller svaghet, obalans mellan styrkan i framsida och baksida lår samt icke tillräcklig eller för aggressiv rehabilitering.
Vissa faktorer är alltid viktiga när det kommer till idrottsskador:
Sömn – får du dina 8h timmar per natt?
Vila – Har du åtminstone två dagar i veckan där din kropp får vila helt från tuffare träning?
Kost – Har du ett tillräckligt stort kaloriintag för din träningsnivå? Har du en balanserad kost som gör att du får i dig alla viktiga näringsämnen?
Differentialdiagnoser
En Hamstringsskada är ofta ganska tydlig när den uppkommer. Framförallt när den har sin typiska debut med ett hastigt hugg i hamstrings vid en sprint eller ett skott. Följande diagnoser kan dock likna en hamstringsskada:
- Skada på adduktormuskulatur
- Proximal hamstringstendinopati
- Ischias
- Bakercysta
- Meniskskada
Referenser
Drezner JA. Practical management: hamstring muscle injuries. Clin J Sport Med 2003; 13:48
Heiderscheit BC, Sherry MA, Silder A, et al. Hamstring strain injuries: recommendations for diagnosis, rehabilitation, and injury prevention. J Orthop Sports Phys Ther 2010; 40:67
Askling C, Karlsson J, Thorstensson A. Hamstring injury occurrence in elite soccer players after preseason strength training with eccentric overload. Scand J Med Sci Sports 2003; 13:244.
Brooks JH, Fuller CW, Kemp SP, Reddin DB. Incidence, risk, and prevention of hamstring muscle injuries in professional rugby union. Am J Sports Med 2006; 34:1297
Croisier JL. Factors associated with recurrent hamstring injuries. Sports Med 2004; 34:681
Fournier-Farley, Camille & Lamontagne, Martin & Gendron, Patrick & Gagnon, Dany. Determinants of Return to Play After the Nonoperative Management of Hamstring Injuries in Athletes: A Systematic Review. Am J Sports Med. 2015; 44.
Danielsson, A., Horvath, A., Senorski, C. et al. The mechanism of hamstring injuries – a systematic review. BMC Musculoskelet Disord 2020; 21, 641.
Övningar vid Hamstringsskada - Akut
I det akuta stadiet av en hamstringsskada rekommenderas övningar som ökar cirkulation och som stimulerar till läkning. I detta skede ska muskeln avlastas från tuffare aktiviteter som skapar smärta och potentiellt kan störa den tidiga läkningen. Träning får kännas en del, men ska inte göra tydligt ont.
Släpcykling
Ligg på rygg med benen raka. Se till att underlaget är glatt så att foten kan glida lätt. Bibehåll kontakt med hälen i underlaget under hela övningen, och glid med hälen upp mot rumpan så långt du kan inom smärtgräns. Sträck sedan ut knät genom att glida ut med hälen igen. Upprepa.


Höftlyft
Böj båda knäna och sätt fötterna i golvet. Pressa ned hälarna och lyft höften från underlaget så högt upp så att höften blir rak. Sänk ned och upprepa.
I det tidiga skedet kan det vara svårt att komma hela vägen upp, då är det helt okej att lyfta höften lite lägre om det är vad smärta tillåter.


Övningar vid Hamstringsskada - Subakut
När gång, lätt jogging och att spänna muskeln mot lätt motstånd fungerar utan smärta – är det dags att gå vidare till nästa fas i rehabiliteringen.
Supine calf and hamstring stretch
Stretch för hamstringsmuskulaturen. Börja lätt. Lyft upp benet tills du upplever stretch i baksidan, håll kvar och andas, upprepa.
Skulle det uppkomma smärta bör du inte trycka på trots detta, utan gå ut lite kortare i rörelsen så att det inte gör ont att utföra rörelsen.


Knäböj på två ben - squats
Stå med fötterna lite mer än höftbrett isär. Skjut rumpan bakåt som om du skulle sätta dig på en stol. Böj i knä och höft tills höften är i höjd med knäna eller så långt ned som din rörlighet tillåter. Pressa dig upp till rak. Upprepa.


Höftlyft på ett ben
Böj in ena benet och sätt foten i underlaget. Tryck ned hälen och lyft upp hela höftpartiet så att höften blir rak. Sänk ned. Upprepa. Håll det fria benet rakt ut i lyften under tiden.


Utfallssteg
Stå med en fot fram och en fot bak. Den bakre foten har endast tårna i underlaget. Böj i höft och knä på båda benen så att du för ditt höftparti rakt ned mot golvet. Gå ned tills höften är i samma höjd som det främre knät. Pressa dig upp igen. Upprepa.
Ha merparten av belastningen på det främre benet i denna övning.


Övningar vid Hamstringsskada - Förebyggande
När du är tillbaka i din aktivitet efter en hamstringsskada är det viktigt att träna styrketräning för att förebygga återfall. Nordic hamstring är en vetenskapligt bevisad effektiv övning för att förebygga dessa skador hos fotbollsspelare. Andra typer av styrketräning för hamstrings är också positivt, t ex marklyft.
Marklyft
Stå med fötterna höftbrett isär. Lyft upp en skivstång och håll den nära kroppen med axelbrett avstånd mellan händerna. I början kan det vara bra att börja med en lättare stång eller enbart en pinne för att få in tekniken. Böj lätt i knäna och för din rumpa långt bakåt samtidigt som du sänker ner stången så långt du kan utan att du tappar kontrollen på ländryggen. Vänd sedan åter upp genom att räta på kroppen, skivstången hålls nära kroppen tills du åter står rakt upp. Upprepa.


Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.
Tänk på att:
Tips på innehåll:
Så här används informationen du lämnar