Ischias
Ischias är egentligen ett symtom och ingen diagnos. Innebörden är smärta som strålar från skinkan ner längs benet inom ischiasnervens utbredningsområde. Dock används termen ofta mer ospecifikt när det gäller rygg- och bensmärtor generellt. Orsaken till ischias kan variera. Dock bedöms så mycket som 85-90% vara associerat med skada på en av ländryggens diskar, vilken ger tryck på en av ischiasnervens nervrötter. Hur vanligt det är med ischias varierar mellan olika studier. Detta beror just på att definitionen av ischias skiljer sig. Allt från att 3,7% till 43% upplever ischias någon gång under livet. Prognosen är generellt god och de flesta förbättras inom 2-4 veckor.
Smärta ner i ben
Ischias är smärta i något av de områden i benet som försörjs av ischiasnerven. Smärtan kommer från någon form av skada eller påverkan på någon av de nervrötter som bilder ischiasnerven eller direkt mot denna.
Kompetensmatchad vård för ischias
Du kan få vår hjälp via video eller genom att boka en tid för ett fysiskt besök till någon av våra mottagningar.
Symtom
Symtomen vid ischias är framför allt smärta som strålar eller löper ner i ena eller båda benen. Smärtan stannar vanligtvis ovanför knät men kan fortsätta ner i underben och fot. Var i benet smärtan placerar sig beror på vilken del av ischiasnerven som är klämd, skadad eller på annat sätt påverkad samt hur stor kraftig påverkan är. En klämd ischiasnerv kan även ge upphov till olika symtom beroende på var och hur hårt trycket är. Dessa symtom är smärta, nedsatt känsel, nedsatt reflex samt nedsatt kraft eller styrka. Det är därför vanligt att den med ischias upplever en försämrad kontroll i benet
- Smärta från rygg eller säte som strålar nedåt i benet. Smärtan kan vara skarp, molande, ilande, skärande eller huggande.
- Oftast påverkas endast ena benet.
- Det kan smyga sig på långsamt eller uppstå plötsligt
- Ofta förläggs smärtorna på baksidan eller utsidan av benet.
- Domningar, pirrningar och muskelsvaghet kan förekomma.
- Ofta ökar smärtorna ner i benet vid framåtböjning och sittande.
- Vid besvär i båda benen är det vanligare att smärtorna framkallas vid gång eller stående.
- Ökad rygg- och ischiassmärta vid hosta och nysningar indikerar att en disk i ländryggen är orsak till besvären.
När och var ska man söka vård?
Vid ischias symtom är det bra att boka tid hos en vårdgivare som är vidareutbildad inom klinisk diagnostik och ortopedisk medicin. Detta kan du göra direkt vid plötslig uppkomst av smärtan eller om de inte börjat gå över efter ett par dagar. Om besvären har kommit smygande och om de successivt ökar eller om de inte har gett med sig inom ett par veckor är det också bra att boka en tid för bedömning och behandling.
För diagnos och behandling vid ischias
Genom oss kan du söka vårdgivare som arbetar med ischias
Vid dessa symtom skall du söka akut
Om du i samband med din ischias har ytterligare symtom, som t ex att du inte känner när du är kissnödig eller får svårt att hålla dig, samt får domningar eller nedsatt känsel i underlivet eller ändtarmen, bör du söka vård direkt på en akutmottagning. Detta då det kan innebära en större skada på nerverna som kontrollerar dessa funktioner och kan kräva en akut operation. Du bör även söka vård akut om du har ont i ryggen och varit med om ett trauma, har feber och känner dig allmänt sjuk, samt om du har smärta från bröstkorg eller mage.
Så här ställs diagnosen
Eftersom ischias är ett symtom och inte en diagnos så kan diagnostiseringen variera. En vårdgivare som är vidareutbildad inom klinisk diagnostik och ortopedisk medicin kan göra en träffsäker klinisk bedömning. Ofta behövs ingen ytterligare utredning utöver detta.
Ett vanligt sätt att diagnostisera om ischiasnerven är påverkad är genom att det påverkade benet lyfts passivt med bibehållet rakt knä. Om smärta från benet uppstår mellan 30-70° böjning i höftleden så är det troligt att smärtan beror på disktryck på en av ländryggens nervrötter. Ett positivt fynd bör alltid jämföras med andra sidan. Vårdgivaren undersöker även reflex, känsel och styrka och tillsammans med patientberättelsen ger detta den viktigaste diagnostiska informationen. Den ytterligare information som röntgen och MR tillför kan både förvilla, bekräfta och värdera diagnosen varför den inte rekommenderas som primärt tillägg i denna.
Vid misstanke om nervrotspåverkan med vissa typer av förutsättningar så kan vidare utredning bli aktuellt. Detta beror på vilken diagnosmisstanke det handlar om men också på symtomens art. Vidare utredning genom bilddiagnostisk undersökning är främst aktuellt vid:
- Intensiv stark smärta med begränsad effekt av smärtlindring med värktabletter.
- Markant nedsättning på nervens fortledningsförmåga.
- Då symtomen uppstått efter ett trauma.
- Vid nedsatt känsel eller domningar till underlivet eller ändtarmen samt om du inte känner när du är kissnödig eller får svårt att hålla dig.
- Misstanke om allvarligare sjukdom.
- Långvariga besvär av nervrotssmärta som ej förbättras efter 6-8 veckors rehabilitering.
MR, MRI, DT, CT och EMG
En magnetkameraundersökning (MR) av ländryggen är för det mesta förstahandsvalet vid vidare remittering. Om detta av medicinska eller praktiska skäl inte är genomförbart kan datortomografi (DT) också användas. En vanlig röntgenundersökning kan ej ge någon bild av om det föreligger tryck på nervroten. Däremot kan diskhöjden ses, vilket är ett indirekt tecken till att besvären orsakas av en disk i ländryggen. Dessutom kan allvarligare sjukdomar upptäckas. Vid sällsynta fall av ischias, med misstanke om nervpåverkan kan en elektromyografi (EMG) och/eller neurografi utföras. Då undersöks nervens ledningsförmåga samt kopplingen och aktiveringsförmågan i innerverad muskulatur. Dessa undersökningar kan vara till hjälp vid misstanke om yttre påverkan på ischiasnerven där orsaken ej kommer ifrån ryggraden.
Vad kan jag göra själv?
Övningar och egenvård är det man kan göra själv då man råkat ut för ischias. Vid många besvär och inte minst vid ischias är egenvården en stor och viktigt del i behandlingen. Detta kan påskynda läkningen och minska lidandet under tiden för läkning. De är även bra verktyg att ta till för att minska risken för återfall och bör initieras då varningstecken/tidiga symtom som molvärk och stelhet uppkommer.
Smärthanteringsmodell – belastningsstrategi
Det kan vara svårt att veta vad som är bra att göra och vad man bör undvika. Generellt kan man därför hålla sig till smärthanteringsmodellen. Utifrån den kan du göra det som fungerar – om du håller dig till riktlinjerna och inte försämras.
Det får göra ont på en nivå av upp till max fem på en skala till tio (max 5/10) och denna besvärsökning skall klinga av inom 24 timmar efter aktiviteten. Du får heller inte bli successivt sämre och belastningskänsligare.
Akut fas
Det är viktigt att till en början minska smärta genom kroppsposition och snälla rörelser och att fortsätta hålla sig aktiv trots smärtan. Det innebär inte att man ska forcera genom smärtan, men inte heller att den nödvändigtvis måste undvikas. Smärta eller stelhet som blir successivt värre är tecken på försämring. Nedan följer några enkla tips som kan vara bra att tänka på i det första skedet av ett ryggskott.
- Håll dig så aktiv du kan. Ta gärna promenader och försök att klara av att arbeta om det är möjligt.
- Vid svår ryggsmärta så bör den position där ryggsmärtan är som minst intas, såvida den inte leder till endast tillfällig lindring men successiv försämring.
- Undvik i den mån det är möjligt aktiviteter som markant eller successivt ökar ryggsmärtan.
- Ofta är värktabletter nödvändigt för att hålla ryggsmärtan på en acceptabel nivå.
- Rörelser i motsatt riktning som den rörelse som förvärrar ryggsmärtan kan med fördel utföras (t ex kan bakåtböjningar av ryggen provas om framåtböjning samt att sitta ihopsjunken förvärrar).
- Testa att ha en kudde bakom ryggen, som stödjer nedre delen av svanken när du sitter.
Subakut – läkande fas
Om symtomen ökar av aktivitet eller viss position så minska eller undvik denna tillfälligt.
- Försök att röra på dig som vanligt. Var aktiv!
- Undvik statisk belastning i framåtböjt läge samt tunga lyft så gott det går. Även vridningar av ryggen under belastning bör undvikas.
- Minska på dagens alla framåtböjningar av ryggen.
- Om ischiassmärtan ökar i sittande position så kan en kudde under svanken ofta lindra.
- ”Mata på” med övningar som reducerar/minskar dina symtom och besvär.
Förebyggande och underhållande egenvård
Det är vanligt med återfall av ryggbesvär såsom ischias. Det beror på att hela disken inte är blodförsörjd, varför läkningen inte blir total i den efter en skada. En viss känslighet kan därav kvarstå. Dock är diskarna så stabila och tåliga att du som utgångspunkt skall leva och röra dig fritt och ohämmat. MEN om du vet med dig att du skall göra arbetsmoment som innebär extra mycket framåtböjning eller många tunga lyft så kan du i samband med detta tänka dig lite för och göra vissa belastningskompenserande övningar.
För att tåla mycket belastning och mer riskbenägen sådan är styrka i rygg, bål, höfter och lår bra. Att regelbundet, under hela livet, träna styrka för dessa kroppsdelar rekommenderar vi.
Behandling
Behandling vid ischias baseras på orsaken till symtomen eller om det inte går, mot att lindra symtomen. Behandlingen består generellt av en kombination av manuell terapi och träning då inga tecken på allvarlig sjukdom finns med i undersökning och sjukdomshistoria. Mycket sällan kan operation vara nödvändigt.
Två mycket viktiga komponenter som ska ingå i behandlingen är
- information kring skada och förhållningssätt samt
- uppmuntran till fysisk aktivitet.
Vilken information som ges och vilken aktivitet som ska utföras för bästa effekt är individ och skadespecifik, men det finns generella råd att följa.
Eftersom disken i 85-90% av fallen är orsaken till ischiasbesvären är det viktigt att patienten får lära sig anatomi och biomekanik kring kotor och diskar = kotsegment och de innerverade vävnader som ligger i anslutning till kotsegmenten och som påverkas av en buktande disk. Disken i sig är en passiv vävnad som inte kan tränas upp. Den och diskbuktningen påverkas av hur kotan ovanför och under trycker på disken samt hur omkringliggande vävnad bistår i belastning och stöd.
Generella råd:
- Ta hjälp av vårdgivare specialiserade på ryggrelaterade sjukdomstillstånd
- Förstå kotsegment, smärtuppkomst och biomekanik
- Hållning och positionering för att säkerställa en sund belastning av kotsegment och diskar
- Rörelser för att påverka diskbuktningen och kringliggande drabbade vävnader
- Försöka ta dagliga promenader
- Försök fortsätta att arbeta
Vanliga behandlingsmetoder som används är:
- Mekanisk diagnostik och terapi (McKenzie-metoden)
- Träning av bålkontroll
- Mobilisering och manipulation
- Mjukdelsbehandling
- Akupunktur
- Injektionsbehandling
- Hjälpmedel och ryggstöd vid ischias
Vad är ischias?
Ischias är smärta i ben på grund av påverkan direk på ischiasnerven eller på de nervrötter som bildar den. Orsaken till denna påverka kan vara olika.
Orsaker till Ischias
Den vanligaste orsaken till ischias är diskrelaterade besvär från ländryggen, vilket ger tryck på en av ischiasnervens nervrötter. Den vanligaste orsaken till ryggrelaterad ischias är ett tryck på nerven av en skadad disk (85-90%).
Ischiasnerven kan dock påverkas av tryck eller skada längre bort från ryggraden närmare benet, och kan även påverkas av andra sjukdomar som ger nervpåverkan genom nedsatt blodcirkulation alternativt infektion.
Prognos
De allra flesta brukar återhämta sig från symtomet spontant då orsaken är diskrelaterat. Tiden som detta tar kan dock variera från 2 veckor till betydligt längre. Övriga orsaker till ischias är sällsynta och prognosen varierar beroende på orsak.
Diskprotrusion, diskbuktning och diskbråck
Eftersom majoriteten av ischiasbesvären beror på en skadad disk skall fokuset ligga i att först utreda detta samt utesluta allvarliga sjukdomar, vilket sker genom muskuloskeletal klinisk undersökning hos en ryggspecialiserade vårdgivare, exempelvis fysioterapeuter, läkare, naprapater och kiropraktorer som förutom sin grundutbildning fördjupat sig inom ortopedisk medicin: OMI, MDT eller OMT eller liknande muskuloskeletal medicinsk vidareutildning.
Piriformissyndrom
Ischiasnerven passerar piriformismuskeln som kan komma att trycka på nerven. Dock är det något oklart om muskeln i sig är huvudorsaken till ischiassmärtan eller om det kommer sekundärt på grund av diskrelaterade besvär från ländryggen.
Piriformismuskeln kan bli spänd och smärtpåverkad som följd av en indirekt påverkan på ischiasnerven genom kompression av nervroten i ländryggen. Klarlagt är dock att muskeln ofta blir påverkad vid ischiassmärtor då förstoring av muskeln har påvisats vid undersökning med magnetkamera (MR) hos patienter med ischias.
Höftledsartros
Artros är en sjukdom som drabbat framför allt ledens broskytor. Detta ger försämrad rörlighet i höftleden samt nedsatt stötdämpande förmåga. De vanligaste symtomen vid artros i höftleden är stelhet och belastningssmärta. Smärtan kan förutom i ljumsken, förläggas över baksidan och utsidan av sätet samt stråla ned längs låret ner mot knät. Då ofta på framsidan. Detta kan då vara mycket likt tryck mot ischiasnerven. En vårdgivare som är utbildad inom klinisk diagnostik och ortopedisk medicin kan dock bedöma detta.
Yttre skada på ischiasnerven
Vid fraktur, sträckning av baksida lår eller annan orsak till blödning längs och omkring ischiasnervens passage kan ge symtom som vid ischias.
Herpes Zoster
Herpes Zoster är en virusinfektion som både vid den primära infektionen samt vid en genital infektion kan ge nervsmärtor ner i benen.
Anatomi och biomekanik
Ischiasnerven är kroppens tjockaste nerv och är en förgrening från flera olika nivåer av ryggmärgens förlängning (cauda equina), längst ner i ryggen. Det går ut en förgrening på vardera sida i nivå L4-S3. Basen på förgreningen kallas för nervrot och går sedan ut igenom en båge som utgörs av två av ryggradens kotbågar. Det är oftast vid denna nervrot och denna passage som ischiasnerven blir skadad. Ischiasnerven kan bli skadad överallt längs dess bana. Vid en skada på nerven så kan smärtan förläggas överallt längs hela nervens bana. Nerven sprider sig främst ut längs lårets baksida men delas nedanför knät upp i tibialis, peroneus och suralis och innerverar då hela underbenet och foten. Nervens utåtgående signaler kontrollerar och aktiverar muskulatur samt styr olika reflexsvar. Nervens inåtgående signaler registrerar beröring, smärta, värme, kyla, och vibration samt även ledernas position och rörelse samt muskelaktivering. Den förmedlar också utåtgående reflexsvar.
Differentialdiagnoser
- Artros i höftleden
- Slemsäcksinflammation i höften
- Femuroacetabulärt impingement (FAI)
- Sträckning baksida lår (Hamstringsruptur)
- Gynekologiska besvär eller besvär i samband med graviditet
- Nedsatt blodcirkulation (t.ex. Claudicatio Intermittens)
Referenser
Barratt, P. A., Brookes, N. & Newson, A. (2017). Conservative treatments for greater trochanteric pain syndrome: a systematic review. Br J Sports Med.
Byström, M. G., Rasmussen-Barr, E. & Grooten, W. J. (2013). Motor control exercises reduces pain and disability in chronic and recurrent low back pain: a meta-analysis. Spine.
Cook, C. E., Taylor, J., Wright, A. et al. (2014). Risk factors for first time incidence sciatica: a systematic review. Physiother Res Int.
Fernandez, M., Hartvigsen, J., Ferreira, M. L., et al. (2015). Advice to Stay Active or Structured Exercise in the Management of Sciatica: A Systematic Review and Meta-analysis. Spine.
Han, S. K., Kim, Y. S., Kim, T. H., et al. (2017). Surgical Treatment of Piriformis Syndrome. Clin Orthop Surg.
Hernando, M. F., Cerezal, L., Pérez-Carro, L., et al. (2015). Deep gluteal syndrome: anatomy, imaging, and management of sciatic nerve entrapments in the subgluteal space. Skeletal Radiol.
Ji, M., Wang, X., Chen, M. et al. (2015). The Efficacy of Acupuncture for the Treatment of Sciatica: A Systematic Review and Meta-Analysis. Evid Based Complement Alternat Med.
Kao, S. C. & Lin, C. S. (2017). Caudal Epidural Block: An Updated Review of Anatomy and Techniques. Biomed Res Int.
Lehtola, V., Luomajoki, H., Leinonen, V., et al. (2016). Sub-classification based specific movement control exercises are superior to general exercise in sub-acute low back pain when both are combined with manual therapy: A randomized controlled trial. BMC Musculoskelet Disord.
Leung, F. T., Mendis, M. D., Stanton, W. R., et al. (2015). The relationship between the piriformis muscle, low back pain, lower limb injuries and motor control training among elite football players. J Sci Med Sport.
Lewis, R. A., Williams, N. H., Sutton, A. J. et al. Comparative clinical effectiveness of management strategies for sciatica: systematic review and network meta-analyses. Spine J.
Michaelson, P., Holmberg, D., Aasa, B., et al. (2016). High load lifting exercise and low load motor control exercises as interventions for patients with mechanical low back pain: A randomized controlled trial with 24-month follow-up. J Rehabil Med.
Petersen, T., Larsen, K., Nordsteen, J. et al (2011). The McKenzie method compared with manipulation when used adjunctive to information and advice in low back pain patients presenting with centralization or peripheralization: a randomized controlled trial. Spine
Reid, D. (2016). The management of greater trochanteric pain syndrome: A systematic literature review. J Orthop.
Rocha, I. D., Cristante, A. F., Marcon, R. M., et al. (2014). Controlled medial branch anesthetic block in the diagnosis of chronic lumbar facet joint pain: the value of a three-month follow-up. Clinics (Sao Paulo).
Ropper, A. H. & Zafonte, R. D. (2015). Sciatica. N Engl J Med.
Steffens, D., Hancock, M. J., Pereira, L. S. et al. (2016). Do MRI findings identify patients with low back pain or sciatica who respond better to particular interventions? A systematic review.
Ui-Cheol, J., Cheol-Yong, K., Young-Han, P., et al. (2016). The effects of self-mobilization techniques for the sciatic nerves on physical functions and health of low back pain patients with lower limb radiating pain. J Phys Ther Sci.
Vassalou, E. E., Katonis, P. & Karantanas, A. H. (2017). Piriformis muscle syndrome: A cross-sectional imaging study in 116 patients and evaluation of therapeutic outcome.
Övningar vid ischias - akut
I det akuta skedet handlar det om att minska smärta och risk för ytterligare försämring samt skapa förutsättningar för läkning. Prova nedanstående övningar och undvik den eller de som du upplever successivt försämrar dig och fortsätt med den eller de som du upplever förbättrar.
Sidofällning av knän
Ligg på rygg med fötterna i golvet och knän riktad upp mot taket. Fäll båda knäna ner mot ena sidan samtidigt som båda axlarna ligger kvar mot golvet. Syftet är att rotera ländryggen.
Extension / bakåtböjning av ländrygg
Ligg på mage. Sätt händerna under axlarna, som om du skulle göra en armhävning. Försöka att vara helt avslappnad (som förlamad) nedanför bröstryggen och ner och pressa överkropp och huvud upp enbart med armarnas hjälp. Gå så högt upp (gör så stor bakåtböjning) som du kan. Du ska inte undvika smärtan, men inte heller pressa elakt genom den utan "smaka" lite på den och sänk sedan ned igen. Målsättningen är att efter upprepade extensioner eller träningstillfällen (bakåtböjningar) så minskar symtomen och rörligheten ökar. Om symtomen ökar eller drar sig längre ner i benet (och längre bort från centrum av ryggen) så minskar du intensiteten eller väntar med att göra övningen till dess den ger positivt resultat.
Viloposition vid ryggont
Lägg dig på rygg, med fötter och underben uppe på en stol, psoas-kudde eller liknande. Ta djupa andetag och slappna av i muskulaturen så att kroppen sjunker ner mot underlaget.
Övningar vid ischias - subakut/läkande
Vissa övningar i denna fas skiljer sig inte så mycket från det akuta skedet, däremot kan antal repetitioner och rekommenderad kraft variera.
Extension / bakåtböjning av ländrygg
Lägg dig på mage och sätt händerna i axelhöjd. Ligg avslappnad i ben och rumpa, ta ett djupt inandetag samtidigt som du sträcker i armarna så att överkroppen lyfts upp. Gå så långt du kan inom smärtgräns, håll kvar i det läget samtidigt som du andas ut. Vänd sedan tillbaka ner igen. Smärta lokalt vid ryggraden är okej under tiden du gör övningen, så länge du upplever en förbättring efteråt. Om smärtan ökar eller du upplever smärta ut mot skinka/ben/fot avbryter du direkt.
Rygglyft
Lägg dig på mage med händer bredvid huvudet. Knip ihop med skinkor och skulderblad, och lyft sedan kroppen och armarna en liten bit från underlaget. Blicken hålls ner i golvet under hela övningen. Kom sedan sakta ner igen. Upprepa
Höftlyft
Ligg på rygg med böjda ben. Pressa hälarna lätt ner i marken så att du känner att rumpans muskler spänns, och lyft sedan upp rumpan så att den hamnar i en rak linje mellan knän och axlar. Sänk sedan långsamt neråt igen.
Övningar vid ischias - underhållande/förebyggande
I den underhållande/förebyggande fasen är smärtan ej så påtaglig, och här går övningarna mer ut på att stärka rygg- och bålmuskulaturen.
Crunches
Ligg med ländryggen på en pilatesboll. Aktivera bålen genom att pressa ner svanken mot bollen, samtidigt som du kommer upp lite med överkroppen. Håll kvar någon sekund och sänk sedan sakta ner igen.
Knäböj med hantel
Stå axelbrett isär mellan fötterna. Försök att ha vikten mer på hälarna när du böjer i knä och höft. Gå så djupt du kan/orkar. Knäna skall peka i samma riktning som fötterna under hela rörelsen. Överkroppen hålls upprätt under hela övningen så att ingen extra rörelse sker i ländryggen
Bålkontroll i ryggliggande
Ligg på rygg med böjda ben, gärna med en ihoprullad handduk längs ryggraden för ökad instabilitet. Håll armarna rakt upp mot taket så att skulderbladen ej tillför extra stöd mot marken. Pressa ner svanken mot underlaget med så låg kraft som möjligt. Ett tips för att hitta de djupa magmusklerna i denna övningen är att försöka dra in naveln mot ryggen. Lägg sedan till kombinationsrörelser av armar och ben samtidigt som en anspänningen i bålens muskulatur bibehålls. Släpp ner ena armen och lyft motsatt ben en aning från marken utan att tappa kontrollen över magmuskulaturen. Det är viktigt att inte spänna de ytliga magmusklerna, "sex-packet", utan istället försöka slappna av i dessa och använda den djupa magmuskeln. Försök även att bibehålla en lugn andning under övningen.
Ryggstöd och ryggskydd vid ischias
Ett ryggstöd eller ryggskydd, kompressionsstickat och med eller utan skenor ger stöd för buk och bål och kan lindra symtom och göra det lättare att klara vardag och arbete under tillfrisknandet. Ryggstöd och hjälpmedel bör aldrig vara den enda behandlingen utan skall ses som ett komplement till egenvård och eventuell annan behandling. Nedan har vi tillsammans med Rehaboteket valt ut lämpliga ryggstöd vid ischias. Vi har valt att ha ett betalt samarbete med Rehaboteket då vi i dialog med dem kan rekommendera lämpliga skydd med önskad funktion samt att de som företag svarar upp mot våra krav på produktkvalitet, kompetens, kundservice samt snabb och trygg handel.
-
Lumback Stabil
1.299,00 krLäs merExtra stabilt ryggstöd med 4 skenor i ländryggen och bukplatta som tillsammans med elastisk microfiber och stabila kardborreband ger avlastning av en smärtande ländrygg. Höjd Fram 20...
-
Ryggskydd Stabil
799,00 krLäs merStabilt ryggstöd med skenor och extra stabiliserande bandsystem. Ryggstödet avlastar ländryggen effektiv vid smärta och problem. Höjd Fram 20cm Höjd Bak 26 cm.
Stabilitet: ++...
-
Ryggstöd Universal
599,00 krLäs merRyggstöd Universal ger stabilisering och avlastning av en smärtande rygg. Tillverkat av ett luftigt och kompressionsgivande material med god komfort.
Stabilitet: +++
Värme...
Ytterligare information relaterat till ischias
-
Ryggskott (Akut Lumbago)
Sjukdomstillstånd
Ryggskott, även kallad akut lumbago, är plötsligt uppkommen smärta och stelhet från ryggen. Hållning, egenvård och behandling minskar smärta och påskyndar läkning. Felaktigt beteende kan förvärra tillståndet och leda till diskbråck och ischias.
-
Behandling vid Ryggskott (akut lumbago)
Sjukdomstillstånd
Det är viktigt att behandlingen är inriktad mot de bakomliggande orsakerna till ryggskottet. Behandlingen innebär ofta en kombination av flera olika åtgärder för bästa möjliga resultat. Vi informerar om flera olika typer av behandlingsmetoder som används för att minska smärta och påskynda läkningsprocessen. Dessa behandlingsmetoder bör ordineras och utföras av utbildade terapeuter efter det att en klinisk undersökning har genomförts för att finna orsaken till smärtan.
-
Övningar och egenvård vid ryggskott, ischias och diskbråck
Sjukdomstillstånd
Övningar och egenvård vid ryggskott. Egenvården minskar smärta och snabbar på tillfrisknandet samt minskar risken för återkommande ryggbesvär. Upprepade rörelser enligt McKenzie kan vara mycket effektivt och kan snabbt minska smärta och stelhet. Bålkontrollsträning och styrketräning tränas för att få bra funktion.
-
Ont i ryggen
Besvärsområde
Ont i ryggen beror oftast på att en vävnad i eller omkring kring kotpelaren skadats. Ryggen är mycket rikt och komplext innerverad och när vissa vävnader får tryck på sig eller blir inflammerade så leder det till smärta och reflektoriska muskelpåslag för att låsa och skydda tillståndet så att det inte förvärras. Vanligtvis är det disken mellan kotorna och relaterade vävnader och nerver som orsakar smärta och symtom, varför åtgärder som adresserar disken brukar ha bäst effekt på både kort och lång sikt. Det finns även sjukdomstillstånd som kan ge ryggsmärta och ryggsmärtor skall därför undersökas hos specialiserade vårdgivare som vidareutbildade fysioterapeuter, naprapater, kiropraktorer eller läkare.
-
Ont i ryggen – fysioterapeut Göteborg
Vårdgivare
Ont i ryggen – fysioterapeut Göteborg Ryggsmärta är någonting som drabbar nästan alla människor någon gång i livet. Smärtan kan vara lokaliserad till endast ryggen, men också stråla ner mot höft/skinka samt ben och fot. Ryggpatienter träffar jag nästan dagligen då det är så vanligt förekommande. Ryggbesvär är intressant att jobba med, då det kan […]
-
Ont i ryggen, fysioterapeut Lund
Vårdgivare
Har du ont i ryggen kan du vända dig till våra ryggspecialiserade fysioterapeuter i Lund för diagnos och behandling Smärta i ryggen kan bero på skada eller överbelastning av de olika vävnaderna i ryggen men kan också orsakas av vissa sjukdomar. Ryggen har många leder och lednära strukturer och dessa kan innehålla många nerver vilka […]
Läs mer om Ischias
-
Träningsprogram med övningar att göra hemma vid ischias
Det finns några riktigt bra övningar för ischias som ganska omgående kan göra dig bättre både vid akuta tillstånd samt för att läka skadan. Det finns även lämpliga övningar för...
-
Behandling vid Ischias
Behandling vid Ischias Vilken behandling som är bäst lämpad vid ischias symtom är styrt av orsaken till besvären. Behandlingen kan även inriktas mot att lindra symtomen vid ischias och kan...
Vad roligt att du vill lämna omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård och vårdgivaren att erbjuda detta.
Tänk på att:
Tips på innehåll:
Så här används informationen du lämnar