Ischias
Ischias är egentligen ett symtom och ingen diagnos. Innebörden är smärta som strålar från skinkan ner längs benet inom ischiasnervens utbredningsområde. Dock används termen ofta mer ospecifikt när det gäller rygg- och bensmärtor generellt. Orsaken till ischias kan variera. Dock bedöms så mycket som 85-90% vara associerat med skada på en av ländryggens diskar, vilken ger tryck på en av ischiasnervens nervrötter. Hur vanligt det är med ischias varierar mellan olika studier. Detta beror just på att definitionen av ischias skiljer sig. Allt från att 3,7% till 43% upplever ischias någon gång under livet. Prognosen är generellt god och de flesta förbättras inom 2-4 veckor.

Smärta ner i ben
Ischias är smärta i något av de områden i benet som försörjs av ischiasnerven. Smärtan kommer från någon form av skada eller påverkan på någon av de nervrötter som bilder ischiasnerven eller direkt mot denna.
Kompetensmatchad vård för ischias
Du kan få vår hjälp via video eller genom att boka en tid för ett fysiskt besök till någon av våra mottagningar.
Symtom
Symtomen vid ischias är framför allt smärta som strålar eller löper ner i ena eller båda benen. Smärtan stannar vanligtvis ovanför knät men kan fortsätta ner i underben och fot. Var i benet smärtan placerar sig beror på vilken del av ischiasnerven som är klämd, skadad eller på annat sätt påverkad samt hur stor kraftig påverkan är. En klämd ischiasnerv kan även ge upphov till olika symtom beroende på var och hur hårt trycket är. Dessa symtom är smärta, nedsatt känsel, nedsatt reflex samt nedsatt kraft eller styrka. Det är därför vanligt att den med ischias upplever en försämrad kontroll i benet
- Smärta från rygg eller säte som strålar nedåt i benet. Smärtan kan vara skarp, molande, ilande, skärande eller huggande.
- Oftast påverkas endast ena benet.
- Det kan smyga sig på långsamt eller uppstå plötsligt
- Ofta förläggs smärtorna på baksidan eller utsidan av benet.
- Domningar, pirrningar och muskelsvaghet kan förekomma.
- Ofta ökar smärtorna ner i benet vid framåtböjning och sittande.
- Vid besvär i båda benen är det vanligare att smärtorna framkallas vid gång eller stående.
- Ökad rygg- och ischiassmärta vid hosta och nysningar indikerar att en disk i ländryggen är orsak till besvären.
När och var ska man söka vård?
Vid ischias symtom är det bra att boka tid hos en vårdgivare som är vidareutbildad inom klinisk diagnostik och ortopedisk medicin. Detta kan du göra direkt vid plötslig uppkomst av smärtan eller om de inte börjat gå över efter ett par dagar. Om besvären har kommit smygande och om de successivt ökar eller om de inte har gett med sig inom ett par veckor är det också bra att boka en tid för bedömning och behandling.
För diagnos och behandling vid ischias
Genom oss kan du söka vårdgivare som arbetar med ischias
Vid dessa symtom skall du söka akut
Om du i samband med din ischias har ytterligare symtom, som t ex att du inte känner när du är kissnödig eller får svårt att hålla dig, samt får domningar eller nedsatt känsel i underlivet eller ändtarmen, bör du söka vård direkt på en akutmottagning. Detta då det kan innebära en större skada på nerverna som kontrollerar dessa funktioner och kan kräva en akut operation. Du bör även söka vård akut om du har ont i ryggen och varit med om ett trauma, har feber och känner dig allmänt sjuk, samt om du har smärta från bröstkorg eller mage.
Så här ställs diagnosen
Eftersom ischias är ett symtom och inte en diagnos så kan diagnostiseringen variera. En vårdgivare som är vidareutbildad inom klinisk diagnostik och ortopedisk medicin kan göra en träffsäker klinisk bedömning. Ofta behövs ingen ytterligare utredning utöver detta.
Ett vanligt sätt att diagnostisera om ischiasnerven är påverkad är genom att det påverkade benet lyfts passivt med bibehållet rakt knä. Om smärta från benet uppstår mellan 30-70° böjning i höftleden så är det troligt att smärtan beror på disktryck på en av ländryggens nervrötter. Ett positivt fynd bör alltid jämföras med andra sidan. Vårdgivaren undersöker även reflex, känsel och styrka och tillsammans med patientberättelsen ger detta den viktigaste diagnostiska informationen. Den ytterligare information som röntgen och MR tillför kan både förvilla, bekräfta och värdera diagnosen varför den inte rekommenderas som primärt tillägg i denna.
Vid misstanke om nervrotspåverkan med vissa typer av förutsättningar så kan vidare utredning bli aktuellt. Detta beror på vilken diagnosmisstanke det handlar om men också på symtomens art. Vidare utredning genom bilddiagnostisk undersökning är främst aktuellt vid:
- Intensiv stark smärta med begränsad effekt av smärtlindring med värktabletter.
- Markant nedsättning på nervens fortledningsförmåga.
- Då symtomen uppstått efter ett trauma.
- Vid nedsatt känsel eller domningar till underlivet eller ändtarmen samt om du inte känner när du är kissnödig eller får svårt att hålla dig.
- Misstanke om allvarligare sjukdom.
- Långvariga besvär av nervrotssmärta som ej förbättras efter 6-8 veckors rehabilitering.
MR, MRI, DT, CT och EMG
En magnetkameraundersökning (MR) av ländryggen är för det mesta förstahandsvalet vid vidare remittering. Om detta av medicinska eller praktiska skäl inte är genomförbart kan datortomografi (DT) också användas. En vanlig röntgenundersökning kan ej ge någon bild av om det föreligger tryck på nervroten. Däremot kan diskhöjden ses, vilket är ett indirekt tecken till att besvären orsakas av en disk i ländryggen. Dessutom kan allvarligare sjukdomar upptäckas. Vid sällsynta fall av ischias, med misstanke om nervpåverkan kan en elektromyografi (EMG) och/eller neurografi utföras. Då undersöks nervens ledningsförmåga samt kopplingen och aktiveringsförmågan i innerverad muskulatur. Dessa undersökningar kan vara till hjälp vid misstanke om yttre påverkan på ischiasnerven där orsaken ej kommer ifrån ryggraden.
Vad kan jag göra själv?
Det viktigaste är det du kan göra själv – egenvården. Att röra på sig och vara aktiv brukar påskynda läkningen och vissa positioner och övningar minskar risken för förvärrande tillstånd och ökar chansen till snabbare läkning.
Smärthanteringsmodell – belastningsstrategi
Det kan vara svårt att veta vad som är bra att göra och vad man bör undvika. Generellt kan man därför hålla sig till smärthanteringsmodellen. Utifrån den kan du göra det som fungerar – om du håller dig till riktlinjerna och inte försämras.
Det får göra ont på en nivå av upp till max fem på en skala till tio (max 5/10) och denna besvärsökning skall klinga av inom 24 timmar efter aktiviteten. Du får heller inte bli successivt sämre och belastningskänsligare.
Akut fas
I det akuta stadiet är det viktigt att undvika att sitta ihopsjunken samt att minska på alla dagens framåtböjningar. Försök att ha en snäll belastning på diskarna i ryggen genom att sitta, stå, gå och röra dig med bevarande av din naturliga svank. Svank är bra och inte farligt. När du har en hållning som innebär en naturlig kurvatur av din ryggrad så belastas ryggens alla vävnader som disk, kotor, leder, ligament, muskler och nerver snällt. Om du samtidigt rör dig i en god hållning ökar cirkulationen och den dynamiska belastningen av vävnaderna påverkar smärta och läkning positivt.
Om symtomen ökar av aktivitet eller viss position så minska eller undvik denna tillfälligt.
- Försök att röra på dig som vanligt. Var aktiv!
- Undvik statisk belastning i framåtböjt läge samt tunga lyft så gott det går. Även vridningar av ryggen under belastning bör undvikas.
- Minska på dagens alla framåtböjningar av ryggen.
- Om ischiassmärtan ökar i sittande position så kan en kudde under svanken ofta lindra.
Subakut – läkande fas
Om symtomen ökar av aktivitet eller viss position så minska eller undvik denna tillfälligt.
- Försök att röra på dig som vanligt. Var aktiv!
- Undvik statisk belastning i framåtböjt läge samt tunga lyft så gott det går. Även vridningar av ryggen under belastning bör undvikas.
- Minska på dagens alla framåtböjningar av ryggen.
- Om ischiassmärtan ökar i sittande position så kan en kudde under svanken ofta lindra.
- ”Mata på” med övningar som reducerar/minskar dina symtom och besvär.
Förebyggande och underhållande egenvård
Det är vanligt med återfall av ryggbesvär såsom ischias. Det beror på att hela disken inte är blodförsörjd, varför läkningen inte blir total i den efter en skada. En viss känslighet kan därav kvarstå. Dock är diskarna så stabila och tåliga att du som utgångspunkt skall leva och röra dig fritt och ohämmat. MEN om du vet med dig att du skall göra arbetsmoment som innebär extra mycket framåtböjning eller många tunga lyft så kan du i samband med detta tänka dig lite för och göra vissa belastningskompenserande övningar.
För att tåla mycket belastning och mer riskbenägen sådan är styrka i rygg, bål, höfter och lår bra. Att regelbundet, under hela livet, träna styrka för dessa kroppsdelar rekommenderar vi.
Behandling
Behandling vid ischias baseras på orsaken till symtomen eller om det inte går, mot att lindra symtomen. Behandlingen består generellt av en kombination av manuell terapi och träning då inga tecken på allvarlig sjukdom finns med i undersökning och sjukdomshistoria. Mycket sällan kan operation vara nödvändigt.
Två mycket viktiga komponenter som ska ingå i behandlingen är
- information kring skada och förhållningssätt samt
- uppmuntran till fysisk aktivitet.
Vilken information som ges och vilken aktivitet som ska utföras för bästa effekt är individ och skadespecifik, men det finns generella råd att följa.
Eftersom disken i 85-90% av fallen är orsaken till ischiasbesvären är det viktigt att patienten får lära sig anatomi och biomekanik kring kotor och diskar = kotsegment och de innerverade vävnader som ligger i anslutning till kotsegmenten och som påverkas av en buktande disk. Disken i sig är en passiv vävnad som inte kan tränas upp. Den och diskbuktningen påverkas av hur kotan ovanför och under trycker på disken samt hur omkringliggande vävnad bistår i belastning och stöd.
Generella råd:
- Ta hjälp av vårdgivare specialiserade på ryggrelaterade sjukdomstillstånd
- Förstå kotsegment, smärtuppkomst och biomekanik
- Hållning och positionering för att säkerställa en sund belastning av kotsegment och diskar
- Rörelser för att påverka diskbuktningen och kringliggande drabbade vävnader
- Försöka ta dagliga promenader
- Försök fortsätta att arbeta
Vanliga behandlingsmetoder som används är:
- Mekanisk diagnostik och terapi (McKenzie-metoden)
- Träning av bålkontroll
- Mobilisering och manipulation
- Mjukdelsbehandling
- Akupunktur
- Injektionsbehandling
- Hjälpmedel och ryggstöd vid ischias
Vad är ischias?
Ischias är smärta i ben på grund av påverkan direk på ischiasnerven eller på de nervrötter som bildar den. Orsaken till denna påverka kan vara olika.
Orsaker till Ischias
Den vanligaste orsaken till ischias är diskrelaterade besvär från ländryggen, vilket ger tryck på en av ischiasnervens nervrötter. Den vanligaste orsaken till ryggrelaterad ischias är ett tryck på nerven av en skadad disk (85-90%).
Ischiasnerven kan dock påverkas av tryck eller skada längre bort från ryggraden närmare benet, och kan även påverkas av andra sjukdomar som ger nervpåverkan genom nedsatt blodcirkulation alternativt infektion.
Prognos
De allra flesta brukar återhämta sig från symtomet spontant då orsaken är diskrelaterat. Tiden som detta tar kan dock variera från 2 veckor till betydligt längre. Övriga orsaker till ischias är sällsynta och prognosen varierar beroende på orsak.
Diskprotrusion, diskbuktning och diskbråck
Eftersom majoriteten av ischiasbesvären beror på en skadad disk skall fokuset ligga i att först utreda detta samt utesluta allvarliga sjukdomar, vilket sker genom muskuloskeletal klinisk undersökning hos en ryggspecialiserade vårdgivare, exempelvis fysioterapeuter, läkare, naprapater och kiropraktorer som förutom sin grundutbildning fördjupat sig inom ortopedisk medicin: OMI, MDT eller OMT eller liknande muskuloskeletal medicinsk vidareutildning.
Piriformissyndrom
Ischiasnerven passerar piriformismuskeln som kan komma att trycka på nerven. Dock är det något oklart om muskeln i sig är huvudorsaken till ischiassmärtan eller om det kommer sekundärt på grund av diskrelaterade besvär från ländryggen.
Piriformismuskeln kan bli spänd och smärtpåverkad som följd av en indirekt påverkan på ischiasnerven genom kompression av nervroten i ländryggen. Klarlagt är dock att muskeln ofta blir påverkad vid ischiassmärtor då förstoring av muskeln har påvisats vid undersökning med magnetkamera (MR) hos patienter med ischias.
Höftledsartros
Artros är en sjukdom som drabbat framför allt ledens broskytor. Detta ger försämrad rörlighet i höftleden samt nedsatt stötdämpande förmåga. De vanligaste symtomen vid artros i höftleden är stelhet och belastningssmärta. Smärtan kan förutom i ljumsken, förläggas över baksidan och utsidan av sätet samt stråla ned längs låret ner mot knät. Då ofta på framsidan. Detta kan då vara mycket likt tryck mot ischiasnerven. En vårdgivare som är utbildad inom klinisk diagnostik och ortopedisk medicin kan dock bedöma detta.
Yttre skada på ischiasnerven
Vid fraktur, sträckning av baksida lår eller annan orsak till blödning längs och omkring ischiasnervens passage kan ge symtom som vid ischias.
Herpes Zoster
Herpes Zoster är en virusinfektion som både vid den primära infektionen samt vid en genital infektion kan ge nervsmärtor ner i benen.
Anatomi och biomekanik
Ischiasnerven är kroppens tjockaste nerv och är en förgrening från flera olika nivåer av ryggmärgens förlängning (cauda equina), längst ner i ryggen. Det går ut en förgrening på vardera sida i nivå L4-S3. Basen på förgreningen kallas för nervrot och går sedan ut igenom en båge som utgörs av två av ryggradens kotbågar. Det är oftast vid denna nervrot och denna passage som ischiasnerven blir skadad. Ischiasnerven kan bli skadad överallt längs dess bana. Vid en skada på nerven så kan smärtan förläggas överallt längs hela nervens bana. Nerven sprider sig främst ut längs lårets baksida men delas nedanför knät upp i tibialis, peroneus och suralis och innerverar då hela underbenet och foten. Nervens utåtgående signaler kontrollerar och aktiverar muskulatur samt styr olika reflexsvar. Nervens inåtgående signaler registrerar beröring, smärta, värme, kyla, och vibration samt även ledernas position och rörelse samt muskelaktivering. Den förmedlar också utåtgående reflexsvar.
Differentialdiagnoser
- Artros i höftleden
- Slemsäcksinflammation i höften
- Femuroacetabulärt impingement (FAI)
- Sträckning baksida lår (Hamstringsruptur)
- Gynekologiska besvär eller besvär i samband med graviditet
- Nedsatt blodcirkulation (t.ex. Claudicatio Intermittens)
Övningar vid ischias
Övningar och egenvård är det man kan göra själv då man råkat ut för ischias. Vid många besvär och inte minst vid ischias är egenvården en stor och viktigt del i behandlingen. Detta kan påskynda läkningen och minska lidandet under tiden för läkning. De är även bra verktyg att ta till för att minska risken för återfall och bör initieras då varningstecken/tidiga symtom som molvärk och stelhet uppkommer.
Det är viktigt att till en början minska smärta genom kroppsposition och snälla rörelser och att fortsätta hålla sig aktiv trots smärtan. Det innebär inte att man ska forcera genom smärtan, men inte heller att den nödvändigtvis måste undvikas. Smärta eller stelhet som blir successivt värre är tecken på försämring. Nedan följer några enkla tips som kan vara bra att tänka på i det första skedet av ett ryggskott.
- Håll dig så aktiv du kan. Ta gärna promenader och försök att klara av att arbeta om det är möjligt.
- Vid svår ryggsmärta så bör den position där ryggsmärtan är som minst intas, såvida den inte leder till endast tillfällig lindring men successiv försämring.
- Undvik i den mån det är möjligt aktiviteter som markant eller successivt ökar ryggsmärtan.
- Ofta är värktabletter nödvändigt för att hålla ryggsmärtan på en acceptabel nivå.
- Rörelser i motsatt riktning som den rörelse som förvärrar ryggsmärtan kan med fördel utföras (t ex kan bakåtböjningar av ryggen provas om framåtböjning samt att sitta ihopsjunken förvärrar).
- Testa att ha en kudde bakom ryggen, som stödjer nedre delen av svanken när du sitter.
Övningar vid ischias
Vilka övningar som är bra att göra skiljer sig ofta från individ till individ. Det beror på att orsaken till ryggsmärtan varierar. Vi har tagit fram några övningar som man kan börja med och även skrivit ner när dessa övningar kan vara lämpliga. Om övningarna förvärrar symtomen så är det mycket viktigt att sluta och söka vård hos terapeut med vana av att behandla ryggskott.
Övning att göra vid akuta och starka besvär
Avlastande position
Att lägga upp benen på något kan vara ett effektivt sätt att avlasta ryggen och kan användas i det akuta skedet då smärtan är som värst.
Övningar mot smärta vid framåtböjning, lyft och sittande och ischias
Ryggextension i magliggande
Ligg på mage och pressa upp överkroppen med armarna. Håll kvar i 1-2 sekunder och återgå till magliggande. Upprepa 10 gånger, gärna en gång i timmen första dygnet vid ett akut ryggskott och därefter 10 stycken varannan timma.
Sidofällning av knäna
Ligg på rygg med böjda knän och fötterna i golvet. Vrid benen från sida till sida så långt det går. Det får kännas under rörelsen, men skall inte successivt försämra besvären. Upprepa 10 gånger åt vardera sida. Kan utföras 2-3 gånger per dag.
Övningar vid smärtande gång, promenader och långvarigt stående
Då smärtan kommer mer i upprest position och vid aktivitet som ställer krav på uthållighet i bålen kan övningar för aktivering av de djupa magmusklerna vara viktigt. Denna träning startas ofta på en låg nivå som höjs allt eftersom kontakten med musklerna blir bättre.
Inledande träning – av bukmuskulaturen
Ligg på rygg med böjda knän och fötterna i golvet. Håll ner svanken mot underlaget med så låg kraft som möjligt. Ett tips för att hitta de djupa magmusklerna i denna övningen är att försöka dra in naveln mot ryggen. Håll positionen i 10 sekunder och upprepa 10 gånger.
Det är viktigt att inte spänna de ytliga magmusklerna, ”sex-packet”, utan istället försöka slappna av i dessa och använda den djupa magmuskeln. Försök även att bibehålla en lugn andning under övningen. Övningen kan även göras svårare genom att rulla ihop en handduk och lägga längs ryggraden. Detta medför en liten instabilitet och man måste parera med bålen. Håll skulderbladen från att nudda marken.
Aktivering av bukmuskulaturen med benrörelser
Ligg på rygg med böjda knän och fötterna i golvet. Håll nere svanken mot underlaget precis som i den inledande övningen. Bibehåll denna position samtidigt som du släpar ena benet upp och ner längs underlaget.
Aktivering av bukmuskulaturen med kombinationsrörelse
Ytterligare en progression är att utföra kombinationsrörelser av armar och ben samtidigt som en anspänning i bålens muskulatur bibehålls. Släpp ner ena armen och lyft motsatt ben en aning från marken utan att tappa kontrollen över magmuskulaturen. Återigen är det viktigt att inte koppla på de ytliga, raka magmusklerna.
Övningar för kontroll behöver hela tiden korrigeras och göras svårare för att utmana den motoriska kontrollen. Ofta påbörjas träningen i ryggliggande som i övningarna ovan, men progredieras därefter till fyrfota och slutligen i stående.
Referenser
Barratt, P. A., Brookes, N. & Newson, A. (2017). Conservative treatments for greater trochanteric pain syndrome: a systematic review. Br J Sports Med.
Byström, M. G., Rasmussen-Barr, E. & Grooten, W. J. (2013). Motor control exercises reduces pain and disability in chronic and recurrent low back pain: a meta-analysis. Spine.
Cook, C. E., Taylor, J., Wright, A. et al. (2014). Risk factors for first time incidence sciatica: a systematic review. Physiother Res Int.
Fernandez, M., Hartvigsen, J., Ferreira, M. L., et al. (2015). Advice to Stay Active or Structured Exercise in the Management of Sciatica: A Systematic Review and Meta-analysis. Spine.
Han, S. K., Kim, Y. S., Kim, T. H., et al. (2017). Surgical Treatment of Piriformis Syndrome. Clin Orthop Surg.
Hernando, M. F., Cerezal, L., Pérez-Carro, L., et al. (2015). Deep gluteal syndrome: anatomy, imaging, and management of sciatic nerve entrapments in the subgluteal space. Skeletal Radiol.
Ji, M., Wang, X., Chen, M. et al. (2015). The Efficacy of Acupuncture for the Treatment of Sciatica: A Systematic Review and Meta-Analysis. Evid Based Complement Alternat Med.
Kao, S. C. & Lin, C. S. (2017). Caudal Epidural Block: An Updated Review of Anatomy and Techniques. Biomed Res Int.
Lehtola, V., Luomajoki, H., Leinonen, V., et al. (2016). Sub-classification based specific movement control exercises are superior to general exercise in sub-acute low back pain when both are combined with manual therapy: A randomized controlled trial. BMC Musculoskelet Disord.
Leung, F. T., Mendis, M. D., Stanton, W. R., et al. (2015). The relationship between the piriformis muscle, low back pain, lower limb injuries and motor control training among elite football players. J Sci Med Sport.
Lewis, R. A., Williams, N. H., Sutton, A. J. et al. Comparative clinical effectiveness of management strategies for sciatica: systematic review and network meta-analyses. Spine J.
Michaelson, P., Holmberg, D., Aasa, B., et al. (2016). High load lifting exercise and low load motor control exercises as interventions for patients with mechanical low back pain: A randomized controlled trial with 24-month follow-up. J Rehabil Med.
Petersen, T., Larsen, K., Nordsteen, J. et al (2011). The McKenzie method compared with manipulation when used adjunctive to information and advice in low back pain patients presenting with centralization or peripheralization: a randomized controlled trial. Spine
Reid, D. (2016). The management of greater trochanteric pain syndrome: A systematic literature review. J Orthop.
Rocha, I. D., Cristante, A. F., Marcon, R. M., et al. (2014). Controlled medial branch anesthetic block in the diagnosis of chronic lumbar facet joint pain: the value of a three-month follow-up. Clinics (Sao Paulo).
Ropper, A. H. & Zafonte, R. D. (2015). Sciatica. N Engl J Med.
Steffens, D., Hancock, M. J., Pereira, L. S. et al. (2016). Do MRI findings identify patients with low back pain or sciatica who respond better to particular interventions? A systematic review.
Ui-Cheol, J., Cheol-Yong, K., Young-Han, P., et al. (2016). The effects of self-mobilization techniques for the sciatic nerves on physical functions and health of low back pain patients with lower limb radiating pain. J Phys Ther Sci.
Vassalou, E. E., Katonis, P. & Karantanas, A. H. (2017). Piriformis muscle syndrome: A cross-sectional imaging study in 116 patients and evaluation of therapeutic outcome.
Ryggstöd och ryggskydd vid ischias
Ett ryggstöd eller ryggskydd, kompressionsstickat och med eller utan skenor ger stöd för buk och bål och kan lindra symtom och göra det lättare att klara vardag och arbete under tillfrisknandet. Ryggstöd och hjälpmedel bör aldrig vara den enda behandlingen utan skall ses som ett komplement till egenvård och eventuell annan behandling. Nedan har vi tillsammans med Rehaboteket valt ut lämpliga ryggstöd vid ischias. Vi har valt att ha ett betalt samarbete med Rehaboteket då vi i dialog med dem kan rekommendera lämpliga skydd med önskad funktion samt att de som företag svarar upp mot våra krav på produktkvalitet, kompetens, kundservice samt snabb och trygg handel.
-
Lumback Stabil
1.299,00 krExtra stabilt ryggstöd med 4 skenor i ländryggen och bukplatta som tillsammans med elastisk microfiber och stabila kardborreband ger avlastning av en smärtande ländrygg. Höjd Fram 20...
-
Ryggskydd Stabil
799,00 krStabilt ryggstöd med skenor och extra stabiliserande bandsystem. Ryggstödet avlastar ländryggen effektiv vid smärta och problem. Höjd Fram 20cm Höjd Bak 26 cm.
Stabilitet: ++...
-
Ryggstöd Universal
599,00 krRyggstöd Universal ger stabilisering och avlastning av en smärtande rygg. Tillverkat av ett luftigt och kompressionsgivande material med god komfort.
Stabilitet: +++
Värme...
Övningar - akut
Vid det akuta skedet handlar det om att minska smärta och risk för ytterligare försämring samt skapa förutsättningar för läkning. Prova nedanstående övningar och undvik den eller de som du upplever successivt försämrar dig och fortsätt med den eller de som du upplever förbättrar.
Sidofällning av knän
Ligg på rygg med fötterna i golvet och knän riktad upp mot taket. Fäll båda knäna ner mot ena sidan samtidigt som båda axlarna ligger kvar mot golvet. Syftet är att rotera ländryggen.


Läs mer om Ischias
-
Behandling vid Ischias
Behandling vid Ischias Vilken behandling som är bäst lämpad vid ischias symtom är styrt av orsaken till besvären. Behandlingen kan även inriktas mot att lindra symtomen vid ischias och kan...
Vad roligt att du vill lämna omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård och vårdgivaren att erbjuda detta.
Tänk på att:
Tips på innehåll:
Så här används informationen du lämnar