Shop

Meny

Välj från lista

Skadekompassen > Sjukdomstillstånd > Karpaltunnelsyndrom: symtom & behandling – guide 2025

Karpaltunnelsyndrom: symtom & behandling – guide 2025

Karpaltunnelsyndrom är den vanligaste så kallade nervinklämningen i armar och händer. Karpaltunneln är den kanal som nerver och senor passerar genom i handleden. Ungefär 5 % av Europas befolkning lider av smärta och domningar eller stickande känsla i hand och fingrar på grund av karpaltunnelsyndrom. Symtomen förvärras ofta under natten och det är vanligt att man väcks av besvären. Tungt arbete med händer och då handleden placeras i kraftig böjning eller sträckning kan också provocera smärta och övriga symtom. Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män och risken att drabbas är större i medelåldern samt vid graviditet. Egenvård, avlastande ortoser och behandling lindrar smärta och påverkar läkningsprocessen så att du snabbare tillfrisknar.

Symtomen smärta och domning placerar sig i nervus medianus utbredningsområde, vilket är tumbas, tumme, pekfinger, långfinger och insidan av ringfingret.

Tillståndet behandlas i första hand med handledsortos,
egenvård, träning, laserbehandling, kortisoninjektion, men ibland kan operation behövas.

Vård för karpaltunnelsyndrom

Boka en tid för ett fysiskt besök till en vårdgivare för diagnostik och eventuell behandling. Gör egenvård, skaffa en avlastande handledsortos och du kan prova att självbehandla dig med laser eller TENS.

Symtom

  • Smärta i hand och fingrar, och ibland även upp i underarm och axel
  • Domningar och stickningar i tumme, pek- och långfinger
  • Smärta och domningar nattetid
  • Nedsatt greppstyrka i tummens och pekfingermuskulatur
  • Nedsatt finmotorik i handen (tumme, pekfinger och långfinger)
  • Ökade symtom vid fysisk aktivitet som inbegriper hand och underarm
  • Skavsår på fingertoppar (ovanligt symtom)

Den som har drabbats av karpaltunnelsyndrom beskriver ofta symtom som smärta och domningar eller stickningar i hand och fingrar. Smärtan sitter oftast i handen men kan även upplevas i underarm och i enstaka fall upp i axeln. Domningar upplevs främst i tumme, pekfinger och långfinger. Påverkan av ring- och lillfinger kopplas mycket sällan till karpaltunnelsyndrom. Nedsatt greppstyrka och styrka i tummens muskulatur samt nedsatt finmotorik i händer är vanligt förekommande. I svåra fall kan skavsår upptäckas på fingertopparna som en följd av nedsatt känsel. Det är mycket vanligt att tillståndet drabbar båda händerna.

Nattliga besvär med ökad smärta eller domningar är vanligt förekommande. Fysisk krävande aktiviteter som involverar händer och underarmar provocerar ofta symtomen.

Självtest för Karpaltunnelsyndrom


Person som utför Phalen’s självtest för karpaltunnel
Bild 1. Handryggarna pressas mot varandra i 30–60 sek.

Självtest för karpaltunnelsyndrom – Phalen-manövern

  1. Sitt eller stå bekvämt med avslappnade axlar.
  2. Böj handlederna nedåt så att handryggarna möts; fingrarna pekar nedåt.
  3. Pressa handryggarna lätt mot varandra och håll i 30–60 sekunder.
  4. Avbryt om domningar, stickningar eller smärta uppstår – notera tiden.
  5. Släpp långsamt, sträck ut handlederna och skaka loss händerna.

Ett positivt test (besvär inom en minut) är en signal att du ska boka tid hos en vårdgivare.


Person som utför Tinel’s självtest för karpaltunnel
Bild 1. Knacka lätt över karpaltunneln 6–8 gånger.

Självtest för karpaltunnelsyndrom – Tinel‑testet

  1. Sitt vid ett bord och vila underarmen med handflatan uppåt.
  2. Slappna av i handleden. Leta upp vecket där handflatan möter handleden – där ligger karpaltunneln.
  3. Forma ett lätt “knack‑grepp” med pek‑ eller långfingret på andra handen.
  4. Knacka 6–8 gånger med små, snabba slag direkt över karpaltunneln.
  5. Stanna direkt om du känner domningar, stickningar eller ”elektriska stötar” som strålar ut i tumme, pek‑ eller långfinger.

Ett positivt test (obehag inom ett par slag) är en tydlig signal att boka tid hos din vårdgivare för vidare bedömning.


Person som utför Durkan’s kompressionstest för karpaltunnel
Bild 1. Tryck tumme mot karpaltunneln i 30 sekunder.

Självtest för karpaltunnelsyndrom – Durkan’s kompressionstest

  1. Sitt vid ett bord och lägg underarmen med handflatan uppåt.
  2. Placera tummen från den andra handen mitt på handleden, precis nedanför handflatans fåra.
  3. Tryck nedåt med fast men inte hård kraft. Håll trycket i 30 sekunder.
  4. Känn efter om domningar, stickningar eller pirr sprider sig till tumme, pek‑ eller långfinger.
  5. Släpp trycket långsamt och skaka loss handen.

Ett positivt test (besvär inom 30 sekunder) är en tydlig signal att boka tid hos din vårdgivare för vidare bedömning.

När och var ska jag söka hjälp?

Börja med att läsa informationen på denna sida, göra självtester samt följa våra egenvårdsråd. Om besvären är återkommande eller inte blir bättre av vila från provocerande aktiviteter och rekommenderad egenvård kan du söka direkt till en fysioterapeut, arbetsterapeut eller läkare för bedömning och hjälp med lämplig behandling.

Så här ställs diagnosen

Vårdgivaren börjar med att lyssna på dig och testar handens känsel och styrka samt gör test för att framkalla symtomen. En enkel böj‑och‑håll‑test (Phalens test) kan räcka. Vid tydligare besvär mäter man nervens hastighet med ett elektriskt test (ENG) eller tittar på nerven med ultraljud. Det gör inte ont och tar bara några minuter.

Karpaltunnelsyndrom är ofta ofarligt men det är viktigt att söka vård då du drabbas av känselbortfall i någon kroppsdel då orsaken kan vara en annan.

Genom Skadekompassen kan du söka vård hos vårdgivare som arbetar med karpaltunnelsyndrom

Hitta vård

 

Vad kan jag göra själv (egenvård)?

  1. Bryt monotona rörelser – pausa var 30:e minut, skaka loss händerna.
  2. Sträck och stärk – töjningar, gummibandsövningar och greppbollar håller musklerna pigga.
  3. Hemlaserbehandling – du kan hyra hem en medicinsk laser för att se om det kan minska smärta samt understödja läkningsprocessen
  4. TENS – skaffa en TENS apparat för daglig smärtlindring som du enkelt utför själv hemma.
  5. Sov gott – försöka att placera handleden så att den ligger neutralt.
  6. Ät näringstätt – färgrika grönsaker, Omega‑3 och tillräckligt protein hjälper kroppen att laga vävnad.
  7. Rör på dig – promenader eller lugn konditionsträning får blodet att flöda och svullnaden att minska.
  8. Tänk positivt – stress förstärker smärta. Andnings‑ eller mindfulness‑övningar kan lugna nervsystemet. Ett positivt förhållningssätt kan öka chansen till snabbare och bättre resultat.

Din handlingsplan

  1. Läs denna artikel och förstå ditt tillstånd och möjligheter.
  2. Boka tid för en grundlig bedömning.
  3. Testa nattortos i minst fyra veckor och följ egenvården dagligen och eventuell parallell självbehandling med laser eller TENS.
  4. Utvärdera resultatet tillsammans med din vårdgivare. Kvarstår symtomen väljs nästa behandling.
  5. Följ upp var sjätte vecka tills du är stabil.
  6. Behåll rutinerna för sömn, kost, tankar och rörelse för långvarig handhälsa.

Tänk på

Du kan bli bra – och du kan göra mycket själv. Ju fler åtgärder du gör desto större chans att symtomen lindras, din vardag blir bättre och du kommer snabbare tillbaka till den funktion och det liv du vill ha. Tveka inte att söka vård om du känner dig orolig, inte blir successivt bättre eller om du blir sämre, så får du hjälp att komma vidare.

Behandling 

Vid debut av symtom samt vid lindrigare symtom rekommenderas konservativ behandling i form av handledsskydd (ortos), läkemedelsbehandling, laserbehandling, kortisoninjektion samt information och regim. Vid långvariga symtom eller då konservativ behandling inte fungerar används istället en enkel operativ åtgärd. I regel används konservativ behandling i fyra veckor, vid utebliven förbättring rekommenderas operation.

Behandling När passar den? Vad vinner du?
Nattortos (skena som håller handleden rak) Första steget vid milda till måttliga besvär Billig, enkel, ofta snabb lindring på natten
Laser (LLLT / HILT) När skena inte räcker eller som tillägg Minskar smärta och stickningar på 4–6 veckor
TENS (små strömpulser via plattor på huden) Kortvarig smärta, nattliga pirrningar Du styr själv hemma, låg engångskostnad
Kortison‑injektion Kraftiga symtom eller när du väntar på operation Bryter inflammationen snabbt, effekt i veckor–månader
Dextros‑hydrodissektion (injektion med sockerlösning) När nerven sitter fast i omgivande vävnad Lovande resultat utan kirurgi
Operation (öppen, endoskopisk eller nål‑styrd) Om domningar, svaghet eller nattvärk kvarstår > 3 mån trots annan behandling 80–90 % blir varaktigt bättre, återgång till lätt jobb efter 2–3 veckor

Viktigt: Du och vårdgivaren planerar steg för steg och byter inte upp till nästa nivå förrän det behövs.

Handledsstöd vid karpaltunnelsyndrom

Handledsstöd vid karpaltunnelsyndrom är den vanligaste konservativa behandlingsåtgärden. Det innebär att den drabbade bär ett handledsstöd som håller handleden i neutralposition. Skyddet bärs främst nattetid då handen ofta utsätts för extrema positioner under sömnen, men kan även bäras dagtid och med fördel i arbeten som involverar belastninga av handleden och rörelser av handen. Handledsskydd och ortoser kan beställas i vår medicinska butik Fyseum.se där vi valt ut funktionella och sköna skydd som lämpar sig vid karpaltunnelsyndrom. Handledssortoser kan även provas ut tillsammans med fysioterapeut eller arbetsterapeut på en rehabmottagning.

Kortison injektion, anti-inflammatorisk medicin, ultraljud och jontofores

Kortisoninjektion i karpaltunneln kan användas för att lindra symtom. Det kan även användas som en diagnostisk hjälp inför operation.

Anti-inflammatoriska mediciner kan även det användas i det akuta skedet av karpaltunnelsyndrom. I vissa fall ordineras kortisontabletter men det är relativt ovanligt. Läkemedel som Ipren eller Voltaren kan lindra symtomen.

Vårdgivare som behandlar med kortisoninjektion

Medicinsk laser (Low-level laser therapy)

Medicinsk laser – LLLT (low-level laser therapy) är en behandlingsmetod där infrarött ljus används för att stimulera kroppens egna läkeprocesser. Precis som solljus får kroppen att producera D-vitamin verkar infrarött ljus på cellerna i kroppen. Det infraröda ljuset syftar bland annat till att stimulera blodcirkulation samt smärtlindra det behandlade området. LLLT används främst på individer med lindriga till måttliga symtom och har bevisad god effekt i flera mindre studier.

Boka tid för laserbehandling vid karpaltunnelsyndrom 

Rehabilitering vid Karpaltunnelsyndrom

I kombination med annan konservativ behandling kan fysioterapeut, arbetsterapeut, naprapat eller kiropraktor informera om rehabiliteringsåtgärder vi karpaltunnelsyndrom.

Operation

Operation reserveras ofta för individer med kraftiga symtom vid karpaltunnelsyndrom. Ingreppet är litet och utförs ofta i öppenvården under lokalbedövning. Operation är den behandlingsmetod för karpaltunnelsyndrom som har bäst effekt. Ingreppet syftar till att öppna karpaltunneln och öka utrymmet för nerven. Komplikationer efter operation av karpaltunnelsyndrom är ovanligt, det finns dock risk för ett kvarstående besvärligt ärr och smärta vid basen av handflatan.

 

Laserbehandling

Laserbehandling som du kan göra själv hemma kan snabbt minska smärta och leda till en ökad belastnings- och aktivitetsförmåga och vara ett bra komplement till övrig vård under den akuta och subakuta fasen. Eftersom behandlingen förbättrar delar av vårt läkningssystem kan den förstärka effekten av den medicinska träning du gör.

Effekter av laser LLLT

Laserbehandling leder till en rad olika reaktioner vilka är viktiga delar för läkning. Laser leder till ökad ATP-produktion, förbättrad cellfunktion och ökad proteinsyntes. LLLT har också visat sig ha positiva effekter på minskning av inflammation, ökad kollagensyntes och angiogenes.

En ökad kollagensyntes leder till en bättre omstrukturering av fibrer i en sena och angiogenes är processen där nya blodkärl bildas från redan existerande blodkärl. Detta är en viktig del av kroppens läkningsprocess, eftersom nya blodkärl hjälper till att förse skadade vävnader med syre och näringsämnen, vilket underlättar läkning och återuppbyggnad. Vidare ses förbättrad transport av viktiga ämnen genom cellmembran liksom att ökad nivå av ATP i cellen uppnås. ATP är den energi som driver cellarbetet.

Det går därför inte att säga hur din vävnad kommer reagera på laserbehandling, men det är en ofarlig behandlingsmetod som du enkelt kan utföra själv med kända goda generella effekter.

Enkel och effektiv hembehandling

Vi har tagit fram en tjänst där du kan hyra hem en laser och enkelt behandla dig dagligen med våra medföljande instruktioner. Vi rekommenderar att du hyr den under 4 veckor och behandlar enligt våra instruktioner. Vi rekommenderar primärt hemlaser 635 då den är något starkare och når tillräckligt djupt för denna diagnos, men välj hemlaser 904 om du har en grov, lite tjockare handled.

✅   Omgående leverans till ditt paketombud

✅   Du får retursedel för returnering

✅   Enkla instruktioner för behandling

Hyr hemlaser 635
Hyr hemlaser 904

Vad är karpaltunnelsyndrom och varför drabbas man?

Karpaltunnelsyndrom är i de allra flesta fall idiopatisk, vilket innebär att det kan uppstå utan en tydlig orsak. Det innebär dock inte att symtomen är utan förklaring. Symtomen som beskrivs vid karpaltunnelsyndrom beror på ett tryck på eller irritation av medianusnerven vid dess inträde i handen.

Medianusnerven passerar genom det anatomiska hålrum som kallas karpaltunneln som sitter vid basen av handflatan mot underarmen. Hålrummet utgörs av handens skelett och en bindvävshinna, flexor retinaclet. Genom karpaltunneln passerar även muskelsenor som styr fingerrörelser. En förträngning av detta hålrum leder till att nerven kan påverkas och orsaka symtomen för karpaltunnelsyndrom. När nerven kläms kan smärta, domning, stickningar och styrkenedsättning i de vävnader som försörjs av nerven uppstå. De vanligaste orsakerna till en förträning av karpaltunneln är pålagringar av vävnad på flexor retinaclet eller på de senor som passerar där, orsaken till denna pålagring är dock inte fastställd.

Vilka drabbas?

  • Många små handrörelser under dagen
  • Hårt grepp med böjd handled
  • Graviditet eller klimakterium
  • Ledsjukdom, diabetes eller sköldkörtelbesvär

Ofta samverkar flera faktorer, därför behöver du vara förstå ditt besvär, vad som påverkar det och både få rätt behandling och göra smart egenvård.

Karpaltunnelsyndrom är en mycket vanlig åkomma. Studier har rapporterat att så många som 5 % av Europas befolkning lider av karpaltunnelsyndrom och mellan 7-19 % för hela världen. Kvinnor lider tre gånger större risk att drabbas än män. Ålder är också en bidragande faktor till ökad risk, där kvinnor i större utsträckning drabbas mellan 45-54 år medan risken för män fortsätter att öka livet ut. Barn drabbas mycket sällan av karpaltunnelsyndrom.

Övervikt ökar kraftigt risken för karpaltunnelsyndrom. Ytterligare har sjukdomar som diabetes mellitus, hypotyreos och akromegali kopplats till ökad risk för syndromet. Gravida kvinnor löper också större risk.

Arbete och specifika arbetsuppgifter är vida omdiskuterade riskfaktorer för karpaltunnelsyndrom. Studier visar att individer som arbetar mycket med händerna i utsatta positioner och som kräver mycket greppande lider ökad risk. Även arbete med vibrerande redskap såsom borrmaskiner och skruvdragare under lång tid ökar risk för karpaltunnelsyndrom.

Prognos

Karpaltunnelsyndrom är sällan progressivt och förvärras därför sällan med tid. Vid lindrigare besvär kan konservativ behandling med rehabilitering och/eller kortisoninjektion leda till god lindring av symtom. Vid utebliven förbättring av symtomen efter fyra veckors konservativ behandling rekommenderas utredning om operativ åtgärd.

Differentialdiagnoser

Nackbesvär och flera så kallade systemiska sjukdomar kan ge upphov till liknande symtom eller utlösande faktorer till karpaltunnelsyndrom. Vårdgivaren bör ha nedanstående i åtanke vid diagnostisering av karpaltunnelsyndrom.

  • Cervikal radiculopati
  • Diabetes mellitus
  • Hypotyreos
  • Artros
  • Autoimmuna sjukdomar
  • Vibrationsskador
  • Andra perifera nervskador eller sjukdomar
  • Raynauds fenomen
  • Ulnaris entrapment

FAQ - vanliga frågor och svar

Vanliga frågor om karpaltunnelsyndrom

1. Vad är karpaltunnelsyndrom?

Karpaltunnelsyndrom uppstår när medianusnerven kommer i kläm i den trånga karpaltunneln i handleden, vilket ger domningar, stickningar eller smärta i tumme, pek‑, lång‑ och halva ringfingret.

2. Vilka symtom brukar man få?

De vanligaste symtomen är domningar, stickningar (ofta nattetid), svaghet i tumgreppet och ibland värk som strålar upp mot underarmen. Vid långvariga besvär kan tummens muskulatur förtvina.

3. Vad orsakar tillståndet?

Trycket i karpaltunneln kan öka av svullnad efter skada, repetitivt handarbete, graviditet, hormonförändringar eller sjukdomar som diabetes, ledgångsreumatism och hypotyreos. Ofta hittar man dock ingen tydlig enskild orsak.

4. Vem drabbas oftast?

Tillståndet är vanligast i medelåldern och förekommer ungefär tre gånger så ofta hos kvinnor som hos män.

5. Hur ställs diagnosen?

Läkaren kombinerar en klinisk undersökning (t.ex. Tinels och Phalens test) med eventuell nervledningsundersökning (ENG/EMG) för att bekräfta trycket på medianusnerven.

6. Vilka egenvårdsåtgärder kan jag prova först?

Handledsskena på natten, ergonomiska justeringar av arbetsplats/verktyg, undvik långvarigt monotont handarbete eller vibrationer samt dagliga stretch‑ och glidövningar för senor och nerv.

7. När är kortisoninjektion aktuellt?

Vid måttliga besvär som inte lugnar sig med egenvård kan en lokal kortisoninjektion minska svullnaden runt nerven och ge tillfällig eller ibland permanent symtomlindring.

8. När behövs operation?

Operation rekommenderas vid uttalad domning, nedsatt fingerfunktion eller när andra behandlingar inte hjälper.

9. Hur går en operation till och hur lång är återhämtningen?

Ingreppet sker vanligen i lokalbedövning och tar 10–20 minuter. Du kan röra fingrarna direkt efteråt. Sjukskrivningens längd varierar (1–6 veckor) beroende på arbetsbelastning.

10. Vilka risker eller biverkningar finns vid operation?

Komplikationer är ovanliga men kan inkludera sårproblem, ärrkänsel, stelhet eller kvarstående domningar om nerven varit skadad länge.

11. Kan karpaltunnelsyndrom komma tillbaka?

De flesta blir besvärsfria efter en lyckad operation, men återfall förekommer (cirka 5–10 %). God ergonomi och undvikande av långvarig överbelastning minskar risken.

12. Hur kan jag förebygga karpaltunnelsyndrom?

Variera belastningen, ta pauser, använd ergonomiska hjälpmedel och undvik långvariga hand‑ och handledsvibrationer. Behandla underliggande sjukdomar som diabetes eller hypotyreos.

13. När ska jag söka vård?

Sök läkare om du har domningar som stör sömnen, tilltagande svaghet i handen eller om smärtan inte lindras av egenvård. Tidig behandling minskar risken för bestående nervskada.



Faktablad för vårdgivare

Bakgrund

Karpaltunnelsyndrom (CTS) är den vanligaste entrapment‑neuropatin i övre extremiteten och
drabbar cirka 5 % av den vuxna befolkningen, med klar kvinnlig övervikt och en incidenspuckel i åldern 50–60 år.[1]
För vårdgivare är tidig, strukturerad handläggning avgörande för att minska sjukskrivning, kvalitetsbristkostnader och operationsköer.

Patofysiologi och riskprofil

Medianusnerven komprimeras i karpaltunneln när det intrakanala trycket stiger till följd av synovial hypertrofi, graviditet/klimakterium, diabetes, reumatoid artrit eller repetitivt kraftgrepp i ofördelaktig handledsposition. Ergonomiska och metabola faktorer samverkar, vilket motiverar en multiprofessionell prevention.

Symtombild och kliniskt förlopp

  • Sensorik: Parestesier dig I–III, framför allt nattetid.
  • Motorik: Nedsatt opposition – risk för thenar­atrofi vid lång duration.
  • Funktion: Greppsvaghet och ”fumlighet” som påverkar produktiviteten.

Diagnostisk värdekedja

Delsteg Nyckelverktyg Kommentar
Klinisk screening Phalen, Tinel, Durkan Hög NPV, låg specificitet
Bild & neurofys Ultraljud >10 mm², ENG/EMG Objektiviserar nervpåverkan
Differentiering Cervikal radikulopati, pronator‑teres Korrekt resursallokering

Behandlingsstrategier och ROI‑perspektiv

Interventionsnivå Åtgärd Evidens & affärsnytta
Konservativ Nattortos (neutral vinkel) Låg kostnad, hög compliance – förstahandsval.
Kortisoninjektion Snabb lindring; recidivrisk – köp tid inför beslut om kirurgi.
Dextros‑hydrodissektion (ultraljudsledd) Prospektiv RCT 2023–24 med signifikant smärtreduktion.
Laserbehandling (LLLT / HILT) Systematiska översikter 2023–25 visar förbättrad funktion,
blandad evidens för smärta; bäst effekt vid mild–moderat CTS.
Låg invasivitet, kan integreras i primärvårds‑rehab.[2][3]
TENS (Transkutan Elektrisk Nervstimulering) Ger korttidsanalgesi och kan minska nattliga symtom.
Effekt jämförbar med nattskena enligt RCT,
begränsad långtidsdata; låg engångskostnad,
patientstyrd behandling.[4][5]
Kirurgisk Öppen karpaltunnel­klyvning ”Gold standard”; 80–90 % varaktig förbättring.
Endoskopisk release Snabbare återgång men högre COGS; teknikkurva.
Ultraljuds‑guidad percutan release (CTR‑US) Minskad downtime, färre sårkomplikationer; kräver WALANT‑kompetens.

Prognos och uppföljning

Efter kirurgi återgår 4 av 5 patienter till full handfunktion inom 4–6 veckor.
Uppföljning bör inkludera

  1. Gripstyrka (Jamar) vs baslinje
  2. QuickDASH eller Boston CTS‑index
  3. Återgång‑till‑arbete (FDR) och produktions‑KPI

Prevention & arbetsmiljö

  • Ergonomisk redesign enligt ISO 11228‑3
  • Rotation av repetitiva moment (lean‑cells)
  • Sensor‑baserad biofeedback för handledsposition
  • Hälsofrämjande program: mikropauser, utbildning, styrketräning

Slutsats

En evidensbaserad, tvärprofessionell strategi med tydlig upptrappning
från konservativa till kirurgiska åtgärder maximerar patientnytta,
minimerar produktionsbortfall och stärker organisationens hållbarhet.

Referenser

  1. Padua L et al. Lancet Neurol 2022; Prevalence 1–5 %.[1]
  2. Lauxen AC et al. Lasers Med Sci 2025; Systematisk översikt LLLT.[2]
  3. Kim J et al. Physiotherapy 2025; HILT‑metaanalys.[3]
  4. Patel P et al. J Pain Res 2025; TENS‑översikt.[4]
  5. Koca I et al. Rheumatol Int 2014; RCT TENS vs skena.[5]

Referenser

Middleton, S. D. & Anakwe, R. E. (2014). Carpal tunnel syndrome. British Medical Journal.

Elwakil, T. F., Elazzazi, A. & Shokeir, H. (2007). Treatment of carpal tunnel syndrome by low-level laser versus open carpal tunnel release. Laser in Medical Science.

Tal-Akabi, A. & Rushton, A. (2000) An investigation to compare the effectiveness of carpal bone mobilisation and neurodynamic mobilisation as methods of treatment for carpal tunnel syndrome. Manual Therapy.

Newinton, L., Harris, C. & Walker-Bone, K. (2015) Carpal tunnel syndrome and work. Best Practice & Research Clinical Rheumatology.

Dakowicz, A., Kuryliszyn-Moskal, A., Kosztyła – Hojna, B. et al. (2011) Comparison of the long – term effectiveness of physiotherapy programs with low – level laser therapy and pulsed magnetic field in patients with carpal tunnel syndrome. Advances in Medical Science.

Padua L et al. Lancet Neurol 2022; Prevalence 1–5 %.

Lauxen AC et al. Lasers Med Sci 2025; Systematisk översikt LLLT.

Kim J et al. Physiotherapy 2025; HILT‑metaanalys.

Patel P et al. J Pain Res 2025; TENS‑översikt.

Koca I et al. Rheumatol Int 2014; RCT TENS vs skena.

Handledsskydd vid karpaltunnelsyndrom

Rekommendationen är att använda handledsskydd för att minska belastningen på medianus nerven samt att söka fysioterapeut eller arbetsterapeut för ergonomisk genomgång. Ibland kan kortisonijektionsbehandlig eller operation vara nödvändigt.

Nedan har vi tillsammans med Rehaboteket valt ut lämpliga handledsskydd och handledsstöd vid karpaltunnelsyndrom. Vi har valt att ha ett betalt samarbete med dem då de har ett brett sortiment av kvalitativa skydd och ortoser ur vilket vi kan rekommendera lämpliga sådana samt att de som företag svarar upp mot våra krav på produktkvalitet, kompetens, kundservice samt snabb och trygg handel.

Hitta vård

Relaterade vårdgivare

Relaterat till karpaltunnelsyndrom

  • Ont i armen

    Besvärsområde

    Flera olika skador både i nacke och axel kan ge smärta och värk som placerar sig i armen. Även lokala skador i armen kan förstås leda till att det gör ont i armen.

Hitta vård

Relaterade vårdgivare

Forum
Vård online
Hitta vårdgivare
Webshop

Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.

Tänk på att:

Tips på innehåll:

Så här används informationen du lämnar