Kristallsjuka – godartad lägesyrsel
Kristallsjuka, kristallyrsel eller godartad lägesyrsel som den också vanligtvis benämns är den vanligaste yrseldiagosen. Den uppstår till störst del utan känd orsak (även kallat idiopatisk), men kan också uppstå till följd av ett trauma, som efter ett slag mot huvudet, tidigare funktionsnedsättning i anslutning till drabbade strukturer t.ex. Meniéres sjukdom, eller om man har genomgått en operation i innerörat.
Yrseln kommer då man förändrar huvudets position, antingen genom att vrida, fälla eller böja det upp eller ner. Huvudrörelser kan leda till kraftig yrsel, ostadighetskänsla, balansnedsättning och illamående. För att bekräfta diagnosen och för att utesluta andra sjukdomar så bör man söka vård hos en yrselutbildad fysioterapeut eller läkare.
Sjukdomstillståndet läker ut av sig själv men obehandlat kan besvär kvarstå i några månader. Behandlingen består i manöverbehandling som fysioterapeuten genomför och den har oftast mycket god effekt och kan omgående reducera eller eliminera symtom och besvär, varför detta rekommenderas.
Symptom
Symtomen vid kristallsjuka är karaktäristiska, men grad av påverkan kan variera. Det som kännetecknar denna typ av yrsel är att den framkallas när man förändrar huvudets position, exempelvis vid något av följande aktiviteter:
- då man vänder sig i sängen.
- då man sätter sig upp eller lägger sig ner.
- då man böjer sig framåt eller bakåt.
- När man vrider huvudet lite hastigt från en sida till en annan.
I stillhet kan man vara helt fri från symptom.
Ofta beskrivs yrseln som rotatorisk, men man har i studier kommit fram till att hur yrseln upplevs inte behöver spela den största rollen vid diagnossättning.
När och var skall jag söka hjälp?
Om du misstänker att du har kristallsjuka bör du söka vård hos en vårdgivare som är vidareutbildad i diagnostik och behandling av yrsel. Det är viktigt att fastställa diagnosen och utesluta andra sjukdomsttillstånd.
Diagnostik
Diagnosen Kristallsjuka kan inte ställas med hjälp av röntgen eller provtagning. Detta kan tvärtom försena diagnossättningen. Om man misstänker att man har Kristallyrsel, bör man alltså söka bedömning och behandling hos fysioterapeut/sjukgymnast eller eventuellt läkare, för just detta.
Efter en grundlig anamnes gällande yrselns karaktär, går man vidare till undersökningen. Den har som främsta mål att säkerställa att det verkligen rör sig om den aktuella diagnosen man misstänker samt vilken av båggångarna som tros vara drabbad (bakre, främre eller mellersta). Man kombinerar provokationstester med noggrann iakttagelse av ögonrörelser/ryckningar, så kallad nystagmus. I vilken riktning ögonrörelserna går talar för vilken båggång som är drabbad. Ofta tar man hjälp av ett hjälpmedel som kallas Frenzelglasögon. Tvärtemot vanliga glasögon har Frenzelglasögonen till uppgift att få patienten att se så suddigt som möjligt för att inte kunna fästa blicken. När ögat fokuserar spänns nämligen ögonmuskulaturen, vilket i detta fall kan förhindra/minska sannolikheten att nystagmus uppstår vid undersökning. Detta vill man förhindra med glasögonen. Samtidigt förstorar glasögonen patientens ögon så att eventuell nystagmus lättare kan urskiljas och avläsas av bedömaren.
Vad kan jag göra själv?
När yrseln uppstår (även om du känner igen symptomen sedan tidigare) rekommenderas du att först få en bedömning av fysioterapeut/sjukgymnast, eller eventuellt läkare, och eventuellt genomgå en manöverbehandling så snart som möjligt. Du kan inte göra någon skada genom att utföra den eventuella hemövning du fått som egenvård vid tidigare episod av Kristallyrsel. Det är dock alltid bra att få diagnosen bekräftad för att kunna genomföra den mest optimala behandlingen så snart som möjligt. Detta p.g.a. att det kan hända att kristallerna flyttar sig till andra båggångar, vilket kan innebära behov av förändrad behandling och övningar.
Behandling
Kristallyrsel kan i många fall läka ut av sig själv. Upp till ca 50% av alla insjuknade är symptomfria efter 3 månader, utan att ha genomgått någon behandling. Dock rekommenderas ändå manöverbehandling (se nedan) för att a) korta ner sjukdomstiden/ förkorta lidandet samt b) hjälpa de personer där tillståndet inte läker ut spontant.
Om du får diagnosen Kristallyrsel är det idag vanligaste förfarandet att man först får en manöverbehandling på mottagningen. Med denna manöver försöker man att få de s.k. kristallerna att ledas bort från den drabbade båggången. Sedan är det vanligt att man får med sig någon form av habitueringsövning/hemövning att utföra hemma för att försöka få en mer bestående effekt. Det är dock inte ovanligt att man behöver återkomma till behandlaren ca 1-2 veckor efter första tillfället för ytterligare en manöverbehandling, i vissa fall ytterligare 1-2 tillfällen.
Utebliven behandlingseffekt?
Om du inte upplever någon effekt av genomförd behandling kan det vara bra att utvärdera:
Behövs en ny manöverbehandling?
Har du utfört hemövningen fullt ut, både gällande teknik och rekommenderad dos?
Stämmer diagnosen?
Befinner sig problemen i en annan båggång?
Har problemen flyttat sig till en annan båggång?
Om du känner dig osäker, och du och din behandlare har avslutat kontakten, kan det vara en fördel att ta kontakt med hen för en ny bedömning/uppföljning.
Orsak
Vad som händer fysiologiskt är att saltkristaller (även kallade otoliter/otokonier) faller ut i någon av innerörats båggångar och ansamlas där. Vanligtvis befinner sig dessa kristaller i innerörats två hinnsäckar, men av olika anledningar kan de alltså komma att lossna. Orsaken till att yrsel då uppstår är att det skickas motsägande signaler om i vilket läge vår kropp befinner sig. Den aktuella båggången kan alltså meddela att man utför en kraftig rotation, samtidigt som exempelvis synen och andra organ ger motstridig information.
Det kan vara bra att veta att det oftast inte är själva rörelsen, som yrseln uppstod i, som är orsak till yrseln. Det råkar bara vara så att du började få symptom vid just det tillfället.
Den vanligaste åldern att drabbas av kristallyrsel i är ca 50-70år. Men diagnosen kan förekomma även i andra ålderskategorier. Diagnosen är mer ofta förekommande hos kvinnor än hos män. Risken för återkommande episoder varierar, men man har funnit denna högre hos framförallt personer med osteoporos samt personer med D-vitaminbrist (det sistnämnda gäller främst äldre).
-
Ont i huvudet
Besvärsområde
Ont i huvudet kan vi få av flera olika orsaker Det finns olika typer av huvudvärk och andra besvär som kan orsaka smärta eller obehag i huvudet. I denna artikel beskriver vi symtom och orsaker till olika åkommor som ger ont i huvudet.
-
Ont i käke, öra, hals
Besvärsområde
Ont i käke, öra, hals kan bero på olika saker Värk och smärta kring käke, öra och hals kan ha olika orsaker som t. ex. att disken i käkleden inte ligger på plats, att en nerv är påverkad eller att muskler kring käkleden är överbelastade. Smärtan kan stråla längs käkbenet, upp på samma sida av […]
-
Huvudvärk
Sjukdomstillstånd
Huvudvärk är ett samlingsnamn på all smärta som upplevs i huvud, ansikte och i vissa fall nacke. Det finns många typer av huvudvärk, till exempel huvudvärk av spänningstyp, migrän och den mindre vanliga Hortons huvudvärk. Vad som orsakar huvudvärk är inte helt klart men kan bero på till exempel spänd ansikts- eller nackmuskulatur, stress, synfel […]
-
Nackspärr (akut torticollis)
Sjukdomstillstånd
Nackspärr innebär att man plötsligt får stelhet och ont i nacken. Det blir svårt att vrida och luta huvudet, ofta mer åt ett håll, samt att nack- och halsmuskler blir krampaktiga och ömma. Nackspärr är ett tillstånd som drabbar många någon gång i livet och det är vanligt att ha återkommande nackspärrsepisoder. Det klassas inte […]
-
Whiplash
Sjukdomstillstånd
Whiplash, pisksnärtskada eller WAD (Whiplash Associated Disorder) är ett tillstånd som kan uppstå efter att en person fått en plötslig och kraftig stöt som leder till att huvudet kastas bakåt och sen hastigt framåt. Den vanligaste orsaken till Whiplash är bilolyckor, men det kan också orsakas av ett fall, en idrottsskada eller en annan typ […]
Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.
Tänk på att:
Tips på innehåll:
Så här används informationen du lämnar