Skor, skoinlägg och löparskador

Vilka faktorer kopplat till skor och skoinlägg påverkar risken att drabbas av löparskador?

Från föreläsning av Professor Benno M Nigg under IOC World Conference Prevention of Injury and Illnes in Sport, Monaco 2014. Sammanfattning av 40 års forskning.

Löparskornas utseende och funktion har sedan mitten av förra seklet förändrats mycket och skofabrikörerna har under åren visat upp vitt skilda skomodeller som på olika sätt försöker stödja eller korrigera fot och löpsteg för förbättrad komfort och minskad skaderisk. Har risken att drabbas av löparskada förändrats? Vet vi vilka faktorer kopplat till skor och inlägg som påverkar risken att få löparskador?

Skoutvecklingen

Stabiliserande element

Stabiliserande element presenterades först av Adidas med hälstöd 1950 talet och sedan med olika densiteter i mittsulan på 80-talet.

 

 

 

 

 

 

 

 

Stötdämpande material

Stötdämpande material kom på 70-talet och det idag så vanliga sul-materialet EVA började användas första gången i amerikanska Brooks Villanova.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Idag finns även nya märken framtagna enbart för att ge optimal stötdämpning som Joyaskor och Hoka One One

 

 

 

 

 

 

 

Rotation och vridstyvhet

På 80-talet började man arbeta med rotationen i sulan. Idén syntes först på skon Etonic Allegra 1981, vilken hade tvådelad sula och adidas första produkt  ZX 8000 kom några år senare med TORSION© SYSTEM. Både tvådelade sulor och sulor med olika rotationsteknologier finns i dagens skor.

 

 

 

 

 

“Barfotaskor”

“Barfotaskor” där strävan är att foten skall gå som barfota men inne i skon, det vill säga att skon på något sätt skall efterhärma ett optimalt barfotaunderlag, har varit en trend det senaste seklet och påbörjades redan på 50-talet med Tigers Tiger Marathon där stortån hade ett “eget fack”. Adidas Feet Your Wear hade  en *form* som efterliknade fotens, MBT-skorna skulle efterlikna *känslan* av att gå barfota i sand eller mjukt underlag, Nike free skulle efterlikna fotens *rörelse* genom att inte styra eller påverka den och dagens Joyaskor är så mjuka att det skall *kännas som att gå barfota på mjuk, kuperad terräng trots gående på hårda underlag*.

 

 

 

 

 

Minimalistiska skor

Senaste åren har även minimalistiska skor där sulan är så tunn att den snarare ligger som ett extra lager skinn än som ett dämpande lager blivit populära och används vid så kallad “barfotalöpning”. Eftersom sulan saknar stötdämpning springer löparen mer på framfoten eller mellanfoten och dämpningen sker istället genom svikten i foten samt kraftlagring i hälsenan “på andra sidan foten”.
Här är några av föregångarna; adidas Adizero Feather, New Balance Minimus och Mizuno Wave Universe samt Vibram FiveFingers, vilken ursprungligen togs fram för seglare så att de skulle få bra fäste på däck utan att förlora känslan av att jobba barfota men som sedan började marknadsföras som ett alternativ även vid löpning.

 

 

 

 

 

Hur har då skoutvecklingen påverkat frekvensen av löparskador?

Enligt de studier som granskat skadefrekvensen sedan 1970-talet fram till nu är konklusionen att skadefrekvensen inte påverkats. Det vill säga, trots att utbudet av löparskor med avancerade konstruktioner och olika funktioner och stora möjligheter att försöka välja en modell utifrån sina egna unika preferenser kraftigt ökat de senaste 20-30 åren så har skaderisken inte förändrats. Att det verkligen är så, att ingen koppling finns mellan skor och skaderisk, kan dock inte säkert sägas enligt Professor Benno M Nigg då löpare idag troligen ser annorlunda ut än den genomsnittliga löparen på 70 och 80-talet.

 

 

 

 

 

 

 

 

Skor och risk för löparskador

Så man kan utifrån att jämföra studier som studerar skadefrekvensen genom åren inte säkert säga att skornas konfiguration inte har betydelse. När man istället tittar på studier som studerat särskilda skomodellers koppling till skaderisk finns enstaka som visar att skaderisken sjunker. Exempelvis har man i två studier på basketspelare sett att skaderisken sjönk beroende på skoval. De basketbollspelare som använde just “adidas FEET YOU WEAR” modell, vilken hade en speciell form som efterliknade fotens utseende hade lägre risk jämfört med andra basketskor samt att en basketsko med mer dämpning reducerade skaderisken jämfört med mindre dämpad sko.
När det gäller löpning och löparskor finns få relevanta studier och sammanfattningen är att kopplingen mellan skoval och löparskada ännu är ganska oklar.

Skoinlägg och risk för löparskador

Skaderisken för vissa löparskador som stressfraktur i lårbenet eller skenbenet (tibia) samt fotskador har setts kunna minska med skoinlägg. Varför inlägg verkar kunna minska på skaderisken är dock oklar, men man tror att det framför allt har med komfort att göra snarare än att inlägget lett till betydelsefulla biomekaniska förändringar (som t.ex. att styra foten mer i pronation eller supination).

Biomekaniska faktorer och risk för löparskada

Artiklarna som studerat belastningar som kompressionskrafter vid själva fotisättningen, interna krafter i fotleden och huruvida man pronerar eller supinerar eller inte har visat att dessa faktorer inte är lämpliga för att förutspå löparskador.
Studier som studerat skelettets rörelser vid användande av minimalistiska skor, vanliga skor och skor med inlägg är inte av den kvalitet att man kan dra säkra slutsatser. Studier som studerat huruvida pronationsmotverkanda skoinlägg verkligen leder till en förskjutning av belastningen har inte kunnat visa att så sker. Det vill säga personer som pronerar och har en belastning som är större på fotens insidan och får ett skoinlägg med medialt stöd (stöd för hålfoten och insidan foten) inte säkert får den effekten att belastningen flyttas mer mot mitten eller utsidan foten.
När det gäller muskelaktivering har man sett att olika skor kan leda till att olika muskler i ben och underben aktiveras olika mycket beroende på modell.

Komfort och risk för löparskador

Att med skoinlägg försöka påverka den upplevda komforten har visat sig kunna reducera risken för löparskador i fötterna med drygt 60 procent och löparskodor generellt (rygg, höft, knä, vrist och fot) med i snitt 53 procent. Upplevd komfort verkar därmed vara den viktigaste faktorn gällande risken att drabbas av löparskada. Skoinlägg som leder till ökad komfort kan alltså vara en faktor att ta hänsyn till för löpare.

Sammanfattning: skor och inlägg och löparskador

Sammanfattningsvis kan sägas att av de studier som gjorts de senaste 40 åren rörande skor och skoinlägg och dess koppling till risken att drabbas av löparskador är det svårt att plocka ut säkra faktorer kopplade till skaderisk annat än komforten. En bra komfort kan minska risken att drabbas av löparskador. Sannolikt finns det fler faktorer som tydligt påverkar risken att drabbas av löparskador men de är individspecifika och visar sig inte tydligt i de studier som är gjorda. Professor Benno M Nigg säger att fler stora och kvalitativa studier kring epidemiologi och biomekaniska faktorer behövs för att finna dessa och hans rekommendationer till löpare idag är att försöka ta hänsyn till flera individuella faktorer vid val av löparskor och inlägg och att framför allt använda ett komfort-filter vid detta val – det verkar vara viktigt att det känns skönt!

Individuella faktorer att ta hänsyn till:

• löparstil/löpteknik
• Hur man landar på foten
• Vilka krafter man utsätter fot och ben för
• Vilken typ av löpning man utför
• Funktionella faktorer

---

Benno M Nigg är professor i biomekanik och är verksam vid University of Calgary. Han har mer än 290 publikationer i vetenskapliga tidskrifter och är författare och/eller redaktör till tio böcker.