Metatarsalgi
Metatarsalgi eller framfotssmärta är ett mycket vanligt besvär i foten, och kan ha flera olika orsaker. Vid metatarsalgi är smärtan lokaliserad på undersidan av framfoten, vanligast strax innan tå 2, 3 och ibland 4. Smärtan känns framförallt av vid belastning så som långvarigt stående, gående eller löpning. En bidragande orsak är ofta att biomekaniken i foten har förändrats, vilket leder till att trycket på mellanfotsbenens främre del ökar och detta retar kringliggande strukturer och genererar smärta. Kvinnor drabbas något oftare än män, och det är en vanlig åkomma hos äldre.
Metatarsalgi är smärta i och under framfot
Orsaken är överbelastning i någon av vävnaderna i fot och framfot vilket kan bero på svaghet i fot, nedsjunkna fotvalv eller gång på hårt underlag och/eller i trånga, hårda skor.
Behandling med olika typer av inlägg och fotbäddar vilket avlastar de olika fotvalven är alltid förstahandsalternativet vid metatarsalgi. Syftet är att minska belastningen mot mellanfotsbenens främre del. Fotträning för att stärka upp de muskler som optimerar fotens styrka, svikt och kraftupptagande strukturer är också betydelsefullt.
Kompetensmatchad vård för metatarsalgi
Du kan få vår hjälp via video eller genom att boka en tid för ett fysiskt besök till någon av våra mottagningar.
Symtom
- Belastningssmärta i den främre trampdynan
- Känsla av att gå direkt på benet
- Känsla av att ha en sten under framfoten
- Barfotagång kan göra extra ont
- Lindring vid avlastning/sittande
- Lindring av skor med mjuk sula
Besvären framkommer ofta vid belastning, framförallt vid gång i den fasen strax före foten är på väg att lämna marken, det vill säga då hälen lyfter från marken och tyngden förläggs mer i framfoten. Smärtan kan även provoceras av att stå still på foten.
Smärtan kan både kännas skarp eller mer molande. Vissa patienter beskriver att de har en känsla av att de går direkt på benet, eller att det känns som att de har en liten sten som ligger under den främre delen av trampdynan. Viss svullnad kan ibland noteras i trampdynan.
Det är inte ovanligt att besvären känns värre i slutet av dagen då man stått och gått mycket. Gång utan skor kan ibland uppfattas som extra smärtsamt. Att avlasta foten genom att sätta sig ner brukar minska smärtan vid metatarsalgi.
Om det dessutom förekommer strålande smärta ut i tårna eller domningar i framfot och tår kan det även vara en nerv som klämts åt och blivit irriterad, detta kallas Mortons neurom.
När och var ska jag söka hjälp?
För diagnos och behandling
Om du har besvär med smärtor på undersidan av framfoten, och du har testat egna sko-modifieringar men ändå inte lyckats lindra besvären rekommenderas kontakt med en vårdgivare som arbetar med metatarsalgi och fotskador. De kan hjälpa dig med undersökning och bedömning, samt med att justera belastningsmönstret vilket kan lindra din smärta. Skulle ortopediska skoinlägg bedömas lindra dina besvär kan du få råd kring detta, samt hjälp att gjuta individuellt anpassade inlägg som passar din fot perfekt.
Så här ställs diagnosen
Diagnosen ställs efter en sjukdomshistoria där besvärsbild analyseras och en grundlig ortopedmedicinsk undersökning genomförts genom att stressa och testa de olika strukturerna för att lokalisera den irriterade vävnaden, samt kontrollera fotens och tårnas rörlighet och belastningsmönster. Mycket ofta är en tydlig tryckömhet under mellanfotsbenen kopplat till metatarsalgi.
Slätröntgen görs ibland, men endast i de fall då misstanke om stressfraktur finns. I dessa fall brukar smärta även kunna kännas på ovansidan av framfoten. Ultraljudsundersökning eller MR är mycket ovanligt vid metatarsalgi.
Vad kan jag göra själv?
Akut
I ”akutläge”, dvs när foten är som mest uppretad så kan kortvarig anpassning av belastning/aktivitet hjälpa för att få ner smärtan. Lättarecirkulationsövningar kan hjälpa till att smärtlindra samt få igång en läkningsprocess.
Vid metatarsalgi och framfotssmärta är det viktigt att vara noga i sitt val av skor. Att använda skor som är tillräckligt breda och mjuka är en viktig del i att minska på smärtan. Högklackade skor skjuter fram tyngdpunkten vilket gör att ytterligare belastning hamnar i främre delen av mellanfotsbenen och detta kan generera ytterligare smärta. Även skor som är för platta och tunna kan ha negativ påverkan på framfotssmärta. Skor med en så kallad rullsula kan ge smärtlindring vid metatarsalgi, då sulan underlättar den delen av gångrörelsen som oftast är mest smärtsam. Värme och/eller kyla kan hjälpa till att tillfälligt minska smärtan.
Subakut
Då metatarsalgi oftast känns som mest i belastat läge kan lösa pelotter eller skoinlägg med inbyggda pelotter hjälpa till att avlasta framfoten vilket smärtlindrar. Får du inte tillräcklig lindring med hjälp av dessa pre-fabricerade hjälpmedel rekommenderas kontakt med fysioterapeut eller ortopedtekniker som tillverkar ett par avgjutna skoinlägg efter just din fot.
Som nämnt ovan ger även vissa typer av skor bättre avlastning än andra. Träning av fotens inre stabiliserande muskler kan lindra smärta samt stärka foten vilket ökar tåligheten och förbättrar biomekaniken. Se övningar längre ner.
Behandling
- Träning av muskulatur samt gångmönster
- Pelott
- Ortopediska skoinlägg
- Kortisoninjektion
- Operation
Avlastning och rehabilitering är alltid förstahandsalternativet vid metatarsalgi. En viktig del i behandlingen är att förstå och korrigera den felaktiga belastningen och biomekaniken i framfoten. Byte av skor kan vara en bidragande orsak till förbättrad biomekanik i foten.
Avlastning av de ömma punkterna lindrar ofta smärtan, detta kan göras genom exempelvis att använda en pelott. Att lägga pelotter under framfoten är en enkel, effektiv och billig behandlingsmetod som avlastar genom att ge ett stöd för mellanfotsbenen vilket fördelar trycket jämnare. Ibland kan det vara lite svårt att få till rätt position eller hitta rätt storlek på pelotterna, då kan specialiserade vårdgivare hjälpa dig med detta. Vid större besvär räcker det dock inte alltid med endast en pelott, utan då behövs pelotten kompletteras med ett individuellt anpassat skoinlägg (hålfotsinlägg).
Vad är metatarsalgi?
Metatarsalgi kan delas in i tre grupper;
Primär:
- Nedsatt kontroll/instabilitet på första strålen eller förändrad ställning på mellanfotsbenen
- Ökad utbuktning på mellanfotsbenets yttre del (som följd av artrit, tumör, medfödda förändrignar)
- Ogynnsam längd på mellanfotsbenen
Sekundär:
- Metaboliska sjukdomar, ex gikt
- Systematiska sjukdomar, ex reumatisk artrit
- Artrit i metatarsal-phalang-lederna
- Trauma
- Neurologiska besvär, ex tarsaltunnelsyndrom
- Köhler/Freibergs sjukdom
Iatrogen (orsakad av andra):
- Som en efterföljd av misslyckade operationer, ex hallux valgus och steloperation stortå
Varför får man metatarsalgi?
En vanlig orsak till metatarsalgi är att den främre delen av mellanfotsbenen belastas mer än vanligt. Detta kan exempelvis bero på att det främre transversella fotvalvet har kollapsat. Detta kan leda till ökat tryck i främre delen av foten, och det kan generera smärta framförallt strax innan tå 2-4. Smärtan uppstår som följd av att de kringliggande vävnaderna överansträngs av det nya belastningsmönstret.
Även medfödda förändringar i fotens anatomi kan vara orsak till smärtan. Exempel på detta kan vara att mellanfotsbenen har en ogynnsam längd, vilket gör att de inte kan röra sig optimalt i förhållande till varandra.
De främre trampdynorna som utgör en stötdämpare under mellanfotsbenen kan även vara uttunnade. Det leder till en ökad stress mot benen vilket i sin tur kan orsaka smärta efter upprepad belastning.
Anatomi/Biomekanik
Fotens biomekanik är komplex på grund av dess många strukturer och rörelsen dem emellan. Vid metatarsalgi är det viktigt att förstå några generella principer.
Våra fotvalv har som uppgift att vara stötdämpare samt viktfördelare. Det fotvalv som det pratas om till vardags är ofta det valv som går från hälen mot stortån (det mediala longitudinella valvet).
I framfoten hittar vi ett tvärgående valv, som går från stortåns grundled till lilltåns grundled (det främre transversella valvet). Detta valv hålls upp och stabiliseras av ligament och ledkapslar. Om detta valvet av olika anledningar kollapsar och sjunker ihop kan det leda till att biomekaniken i foten förändras då framfoten breddas. Trycket på de yttersta delarna av mellanfotsbenen (framförallt 2-4) ökar, och ger en upprepad belastning på liten yta, vilket till slut kan framkalla smärta.
Den så kallade “första strålen” (det första mellanfotsbenet och det innersta cuneiforme-benet) är en viktig struktur för att fotens struktur och funktion ska kunna kontrolleras. Mycket av fotens biomekanik justeras efter den första strålens rörelser och stabilitet.
Under gångens olika faser belastas framfoten olika mycket. Från det att vi börjar lägga tyngden mer framåt i foten tills det att vi lyfter tårna från marken är trycket på mellanfotsbenens yttre del hög, och det är oftast i dessa faser som smärta vid metatarsalgi är som mest påtaglig.
Vilka får Metatarsalgi
Kvinnor drabbas av metatarsalgi i större utsträckning än män. Långdistanslöpare och personer som tränar mycket med spikskor har en ökad risk att få besvär i framfoten.
Äldre personer har en större risk att drabbas av metatarsalgi. Forskning har visat att ca 20% av alla personer över 65 år haft något besvär med fötterna som inte varit orsakat av ett trauma, och av dessa så sitter 60% av besvären i framfoten.
Om man har besvär med hallux valgus eller stelhet i stortån, har hammartår eller låga fotvalv så har man en ökad risk för att utveckla metatarsalgi
Hur kan metatarsalgi undvikas?
För att minimera risken för att drabbas av metatarsalgi är det viktigt att välja skor som upplevs sköna och inte är för snäva, odämpade eller platta. Det kan även vara bra att träna fötterna, speciellt för de som har en ökad risk för att drabbas. Träning syftar till att stärka upp och fördela belastningen i fötterna.
Diffrentialdiagnoser
- Artrit i tåleden
- Stressfraktur
Referenser
Foumenteze JP, Simpson H. (2017) Hyaluronic acid filler injections under the metatarsal heads provide a significant and long-lasting improvement in metatarsalgia from wearing high-heeled shoes. Dermatologic surgery.
Männikkö K, Sahlman J. (2017) The effect of metatarsal padding on pain and functional ability in metatarsalgia. Scandinavian Journal of Surgery.
González-Sánchez M, Velasco-Ramos E. (2016) Relationship between patient-reported outcome measures (PROM) and three measures of foot–ankle alignment in patients with metatarsal head pain: a cross-sectional study. Journal of Foot and Ankle Research.
Chang BC. (2013) Plantar pressure analysis of accommodative insole in older people with metatarsalgia. Gait and Posture.
Schuh R, Seegmueller J. (2014) Comparison of plantar-pressure distribution and clinical impact of anatomically shaped sandals, off-the-shelf sandals and normal walking shoes in patients with central metatarsalgia. International Orthopaedics.
Poon C, Love B. (1997) Efficacy of foot orthotics for metatarsalgia. The Foot.
Hodge MC, Bach TM. (1999) Orthotic management of plantar pressure and pain in rheumatoid arthritis. Clin Biomech.
Bus SA, Ulbrecht JS. (2004) Pressure relief and load redistribution by custom-made insoles in diabetic patients with neuropathy and foot deformity.
Clin Biomech.
Jackson L, Binning J. (2004) Plantar pressures in rheumatoid arthritis using prefabricated metatarsal padding. J Am Podiatr Med Assoc.
Tam G. Effects of LLLT for pain and disorders in orthopaedics and traumatology comparative study using ir diode laser 904nm and 8080nm, 160 cases.
Espinosa N, Maceira E. ( 2008) Current Concept Review: Metatarsalgia. Foot and Ankle International.
Owings TM, Deng J. (2008) Custom therapeutic insoles based on both foot shape and plantar pressure measurement provide enhanced pressure relief. Diabetes Care.
Persson B, Wingstrand H. (2005) Ortopedisk grundbok.
Pelott, pelottsula och skoinlägg vid metatarsalgia
Pelotter och skoinlägg avlastar och omfördelar belastningen i foten och ger vanligtvis en omgående förbättring av olika sjukdomstillstånd i framfoten som vid metatarsalgia. Ortopediska skoinlägg med pelott ger individanpassad och optimal avlastning och smärtlindring, men förformade och storleksanpassade kan i många fall vara tillräckligt och lämpligt att börja med. Nedan har vi tillsammans med Rehaboteket valt ut lämpliga pelotter och skoinlägg vid metatarsalgia. Vi har valt att ha ett betalt samarbete med Rehaboteket då vi i dialog med dem kan rekommendera lämpliga pelotter, inlägg och hjälpmedel med önskad funktion samt att de som företag svarar upp mot våra krav på produktkvalitet, kompetens, kundservice samt snabb och trygg handel.
-
Pelott – främre pelott
179,00 krLäs merPelott för stöd av framfot och trampdyna. med lyftande funktion för att minska trycket över nervinklämningen i framfoten. Pelotten klistras in i skor eller på en flyttbar sula med p...
-
Rea!
Pelottsula för framfotsproblem
239,00 kr199,00 krLäs merPelottsula med pelott för stöd av främre fotvalvet, trampdyna, stortå och tår. Sulan är tillverkad av mjuk PU, kan flyttas mellan olika skor och tar minimalt med plats.
... -
Skoinlägg Comfort
799,00 krLäs merOrtopediska inlägg med pelott skapar ett komplett stöd för häl, mellan- och framfot. Pelottens lyftande funktion förstärks av mellanfotsstödet i sulan.
...
Ytterligare information relaterat till metatarsalgi
-
Mortons neurom
Sjukdomstillstånd
Mortons neurom, syndrom eller sjukdom kallas den skada som drabbar en nerv i framfoten och som då genererar en smärta i främre delen av foten och ut mot tårna. Det kan utöver smärta även förekomma nedsatt känsel i tårna. Vanligast är att smärtan placeras mellan tå nummer tre och fyra, men ibland kan det även […]
-
Hallux Valgus
Sjukdomstillstånd
Hallux valgus kallas den ofta smärtande snedställning av stortån där tån pekar/vinklas ut mot övriga tår. Ofta är stotåleden förtjockad och den kan periodvis vara svullen och öm. Behandlingen riktas primärt mot avlastning av hjälpmedel samt genom att träna upp muskler som minskar belastningen mot leden och insidan av foten. Om detta inte hjälper gör ofta en operation det. Det är viktigt att efter en operation träna rörlighet, styrka, balans, koordination så att bästa möjliga funktion återfås så att att du kan vara så fysiskt aktiv som möjligt.
-
Ont i foten
Besvärsområde
Ont i foten kan orsakas av lokala skador i muskel, sena eller led men även av nervinklämmning längre upp i kroppen eller av sjukdom. Vanliga orsaker till fotsmärta är artros, hallux valgus, hälsporre, hälkuddesyndrom, metatarsalgi och Morton neurom.
-
Stressfraktur i foten – Marschfraktur
Sjukdomstillstånd
Stressfraktur uppstår vanligen som följd av överbelastning. Vid upprepad, hög belastning kan det uppstå små sprickor i skelettet vilka kan försämras om ingen avlastning från aktiviteter som provocerar smärtan sker. Stressfrakturer behandlas vanligen med vila och avlastning men utan gips eller rigid ortos. När aktivitet kan utföras utan någon smärta kan successivt ökad belastning påbörjas. Ofta rekommenderas skoinlägg för avlastning och ibland erbjuds laserbehandling eller stötvågsbehandling för att stimulera läkningen. Vanligen drabbas fotens metatarsalben, vilka är de långa rörliknande ben som går från mellanfoten ut till tårna. Stressfrakturer förekommer i störst utsträckning i det andra metatarsalbenet. Individer som ökar sin träningsintensitet snabbt eller ändrar träningsunderlag lider en högre risk.
-
Skor, skoinlägg och löparskador
Sjukdomstillstånd
Vilka faktorer kopplat till skor och skoinlägg påverkar risken att drabbas av löparskador? Från föreläsning av Professor Benno M Nigg under IOC World Conference Prevention of Injury and Illnes in Sport, Monaco 2014. Sammanfattning av 40 års forskning. Löparskornas utseende och funktion har sedan mitten av förra seklet förändrats mycket och skofabrikörerna har under åren visat […]
-
Sandra Mangsbo, fysioterapeut, Göteborg
Vårdgivare
Fysioterapeut (sjukgymnast) i Göteborg Jag är leg. fysioterapeut, med examen i ortopedisk medicin (OMI) och med bakgrund inom primärvårdsrehabilitering och idrottsmedicin. Jag arbetar med klinisk diagnostik, behandling och rehabilitering på Ortomed Göteborg och jag är fokuserad på att ta reda på vilken diagnos/skada du har och orsaken till detta sjukdomstillstånd. Tillsammans diskuterar vi sedan fram det lämpligaste sättet […]
-
Rickard Järrebring – fysioterapeut, Göteborg
Vårdgivare
Sjukgymnast / fysioterapeut Rickard Järrebring i Göteborg Jag är sjukgymnast (fysioterapeut), med avancerad examen i ortopedisk medicin (OMI) samt examen i ultraljudsdiagnostik och arbetar på Ortomed Göteborg. Jag har lång erfarenhet av diagnostik, behandling och rehabilitering av muskuloskeletal smärta och idrottsskador från primärvården samt specialkunskap om löpanalys, löpteknik och träningsplanering då jag tävlat på elitnivå i […]
-
Mikael Boije af Gennäs – Fysioterapeut, Stockholm
Vårdgivare
Fysioterapeut i Stockholm – Mikael Boije af Gennäs Jag är föräldraledig från Januari 2021 till och med Augusti 2021. För kontakt med Ortomed Stockholm kontakta fysioterapeut Henrik Nilsson. Henrik är tillgänglig för tidsbokning från och med 25/1 2021. — Mikael Boije af Gennäs, leg fysioterapeut hos Ortomed Stockholm, med fördjupat intresse för ortopedisk medicin, det vill […]
-
Markus Staaf, Fysioterapeut, Göteborg.
Vårdgivare
Fysioterapeut i Göteborg – Markus Staaf Markus Staaf, leg fysioterapeut hos Ortomed Göteborg, fördjupad kompetens inom ortopedisk medicin, ortopedteknik och idrottsskador, med vidareutbildningar inom OMT, OMI, idrottsskaderehabilitering och smärtfysiologi. Markus är föräldraledig i juni och är tillbaks i början av juli. Besök kan under perioden bokas till övriga kollegor på Ortomed. Markus är en av […]
-
Daniel Öhlin, fysioterapeut, Göteborg
Vårdgivare
Fysioterapeut / sjukgymnast Daniel Öhlin i Göteborg. Söker du en duktig fysioterapeut i Göteborg kan jag varmt rekommendera mina kollegor Sandra, Markus och Rickard. Jag har de närmsta veckorna låg tillgänglighet på tider. Klicka på ”Nybesök – undersökning och diagnostik” eller den gröna knappen WEBTIDBOK här ovan för att boka första lediga tid till någon […]
Vad roligt att du vill lämna omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård och vårdgivaren att erbjuda detta.
Tänk på att:
Tips på innehåll:
Så här används informationen du lämnar