Skadekompassen > Sjukdomstillstånd > Metatarsalgi

Metatarsalgi

Metatarsalgi eller framfotssmärta är ett mycket vanligt besvär i foten, och kan ha flera olika orsaker. Vid metatarsalgi är smärtan lokaliserad på undersidan av framfoten, vanligast strax innan tå 2, 3 och ibland 4. Smärtan känns framförallt av vid belastning så som långvarigt stående, gående eller löpning. En bidragande orsak är ofta att biomekaniken i foten har förändrats, vilket leder till att trycket på mellanfotsbenens främre del ökar och detta retar kringliggande strukturer och genererar smärta. Kvinnor drabbas något oftare än män, och det är en vanlig åkomma hos äldre.

Metatarsalgi är smärta i och under framfot

Orsaken är överbelastning i någon av vävnaderna i fot och framfot vilket kan bero på svaghet i fot, nedsjunkna fotvalv eller gång på hårt underlag och/eller i trånga, hårda skor.

Behandling med olika typer av inlägg och fotbäddar vilket avlastar de olika fotvalven är alltid förstahandsalternativet vid metatarsalgi. Syftet är att minska belastningen mot mellanfotsbenens främre del. Fotträning för att stärka upp de muskler som optimerar fotens styrka, svikt och kraftupptagande strukturer är också betydelsefullt.

Kompetensmatchad vård för metatarsalgi

Du kan få vår hjälp via video eller genom att boka en tid för ett fysiskt besök till någon av våra mottagningar. Hjälpmedel som pelott, inlägg och bra skor kan ge direkt lindring.

Symtom

Belastningssmärta i den främre trampdynan
Känsla av att gå direkt på benet
Känsla av att ha en sten under framfoten
Barfotagång kan göra extra ont
Lindring vid avlastning/sittande
Lindring av skor med mjuk sula

Besvären framkommer ofta vid belastning, framförallt vid gång i den fasen strax före foten är på väg att lämna marken, det vill säga då hälen lyfter från marken och tyngden förläggs mer i framfoten. Smärtan kan även provoceras av att stå still på foten.

Smärtan kan både kännas skarp eller mer molande. Vissa patienter beskriver att de har en känsla av att de går direkt på benet, eller att det känns som att de har en liten sten som ligger under den främre delen av trampdynan. Viss svullnad kan ibland noteras i trampdynan.

Det är inte ovanligt att besvären känns värre i slutet av dagen då man stått och gått mycket. Gång utan skor kan ibland uppfattas som extra smärtsamt. Att avlasta foten genom att sätta sig ner brukar minska smärtan vid metatarsalgi.

Om det dessutom förekommer strålande smärta ut i tårna eller domningar i framfot och tår kan det även vara en nerv som klämts åt och blivit irriterad, detta kallas Mortons neurom.

När och var ska jag söka hjälp?

För diagnos och behandling

Om du har besvär med smärtor på undersidan av framfoten, och du har testat egna sko-modifieringar men ändå inte lyckats lindra besvären rekommenderas kontakt med en vårdgivare som arbetar med metatarsalgi och fotskador. De kan hjälpa dig med undersökning och bedömning, samt med att justera belastningsmönstret vilket kan lindra din smärta. Skulle ortopediska skoinlägg bedömas lindra dina besvär kan du få råd kring detta, samt hjälp att gjuta individuellt anpassade inlägg som passar din fot perfekt.

Hitta vård

Så här ställs diagnosen

Diagnosen ställs efter en sjukdomshistoria där besvärsbild analyseras och en grundlig ortopedmedicinsk undersökning genomförts genom att stressa och testa de olika strukturerna för att lokalisera den irriterade vävnaden, samt kontrollera fotens och tårnas rörlighet och belastningsmönster. Mycket ofta är en tydlig tryckömhet under mellanfotsbenen kopplat till metatarsalgi.

Slätröntgen görs ibland, men endast i de fall då misstanke om stressfraktur finns. I dessa fall brukar smärta även kunna kännas på ovansidan av framfoten. Ultraljudsundersökning eller MR är mycket ovanligt vid metatarsalgi.

Vad kan jag göra själv?

Akut

I “akutläge”, dvs när foten är som mest uppretad så kan kortvarig anpassning av belastning/aktivitet hjälpa för att få ner smärtan. Lättare cirkulationsövningar kan hjälpa till att smärtlindra samt få igång en läkningsprocess.

Vid metatarsalgi och framfotssmärta är det viktigt att vara noga i sitt val av skor. Att använda skor som är tillräckligt breda och mjuka är en viktig del i att minska på smärtan. Högklackade skor skjuter fram tyngdpunkten vilket gör att ytterligare belastning hamnar i främre delen av mellanfotsbenen och detta kan generera ytterligare smärta. Även skor som är för platta och tunna kan ha negativ påverkan på framfotssmärta. Skor med en så kallad rullsula kan ge smärtlindring vid metatarsalgi, då sulan underlättar den delen av gångrörelsen som oftast är mest smärtsam. Värme och/eller kyla kan hjälpa till att tillfälligt minska smärtan.

Subakut

Då metatarsalgi oftast känns som mest i belastat läge kan lösa pelotter eller skoinlägg med inbyggda pelotter hjälpa till att avlasta framfoten vilket smärtlindrar. Får du inte tillräcklig lindring med hjälp av pre-fabricerade hjälpmedel (se under rubrik “Pelott, pelottsula och skoinlägg vid metatarsalgia”) rekommenderas kontakt med fysioterapeut eller ortopedtekniker som tillverkar ett par avgjutna skoinlägg efter just din fot. Hitta din vårdgivare här.

Som nämnt ovan ger även vissa typer av skor bättre avlastning än andra. Träning av fotens inre stabiliserande muskler kan lindra smärta samt stärka foten vilket ökar tåligheten och förbättrar biomekaniken. Se övningar längre ner.

Behandling

Träning av muskulatur samt gångmönster
Pelott
Ortopediska skoinlägg
Kortisoninjektion
Operation

Avlastning och rehabilitering är alltid förstahandsalternativet vid metatarsalgi. En viktig del i behandlingen är att förstå och korrigera den felaktiga belastningen och biomekaniken i framfoten. Träning, ortopediska skoinlägg och byte av skor kan leda till en förbättrad biomekanik i foten.

Avlastning av de ömma punkterna lindrar ofta smärtan, detta kan göras genom exempelvis att använda en pelott. Att lägga pelotter under framfoten är en enkel, effektiv och billig behandlingsmetod som avlastar genom att ge ett stöd för mellanfotsbenen vilket fördelar trycket jämnare. Ibland kan det vara lite svårt att få till rätt position eller hitta rätt storlek på pelotterna, då kan specialiserade vårdgivare hjälpa dig med detta. Vid större besvär räcker det dock inte alltid med endast en pelott, utan då behövs pelotten kompletteras med ett individuellt anpassat skoinlägg (hålfotsinlägg).

Vad är metatarsalgi?

Metatarsalgi kan delas in i tre grupper;

Primär:

Nedsatt kontroll/instabilitet på första strålen (stortåbenet) eller förändrad ställning på mellanfotsbenen
Ökad utbuktning på mellanfotsbenets yttre del (som följd av artrit, tumör, medfödda förändringar)
Ogynnsam längd på mellanfotsbenen

Sekundär:

Metaboliska sjukdomar, ex gikt
Systematiska sjukdomar, ex reumatisk artrit
Artrit i metatarsal-phalangeal-lederna
Trauma
Neurologiska besvär, ex tarsaltunnelsyndrom
Köhler/Freibergs sjukdom

Iatrogen (orsakad av andra):

Som en efterföljd av misslyckade operationer, ex hallux valgus och steloperation stortå

Varför får man metatarsalgi?

En vanlig orsak till metatarsalgi är att den främre delen av mellanfotsbenen belastas mer än vanligt. Detta kan exempelvis bero på att det främre transversella fotvalvet har kollapsat. Detta kan leda till ökat tryck i främre delen av foten, och det kan generera smärta framförallt strax innan tå 2-4. Smärtan uppstår som följd av att de kringliggande vävnaderna överansträngs av det nya belastningsmönstret.

Även medfödda förändringar i fotens anatomi kan vara orsak till smärtan. Exempel på detta kan vara att mellanfotsbenen har en ogynnsam längd, vilket gör att de inte kan röra sig optimalt i förhållande till varandra.

De främre trampdynorna som utgör en stötdämpare under mellanfotsbenen kan även vara uttunnade. Det leder till en ökad stress mot benen vilket i sin tur kan orsaka smärta efter upprepad belastning.

Anatomi/Biomekanik

Fotens biomekanik är komplex på grund av dess många strukturer och rörelsen dem emellan. Vid metatarsalgi är det viktigt att förstå några generella principer.

Våra fotvalv har som uppgift att vara stötdämpare samt viktfördelare. Det fotvalv som det pratas om till vardags är ofta det valv som går från hälen mot stortån (det mediala longitudinella valvet).

Longitudinella och transversella fotvalvet

I framfoten hittar vi ett tvärgående valv, som går från stortåns grundled till lilltåns grundled (det främre transversella valvet). Detta valv hålls upp och stabiliseras av ligament och ledkapslar. Om detta valvet av olika anledningar kollapsar och sjunker ihop kan det leda till att biomekaniken i foten förändras då framfoten breddas. Trycket på de yttersta delarna av mellanfotsbenen (framförallt 2-4) ökar, och ger en upprepad belastning på liten yta, vilket till slut kan framkalla smärta.

Den så kallade “första strålen” (det första mellanfotsbenet och det innersta cuneiforme-benet) är en viktig struktur för att fotens struktur och funktion ska kunna kontrolleras. Mycket av fotens biomekanik justeras efter den första strålens rörelser och stabilitet.

Under gångens olika faser belastas framfoten olika mycket. Från det att vi börjar lägga tyngden mer framåt i foten tills det att vi lyfter tårna från marken är trycket på mellanfotsbenens yttre del hög, och det är oftast i dessa faser som smärta vid metatarsalgi är som mest påtaglig.

Vilka får Metatarsalgi

Kvinnor drabbas av metatarsalgi i större utsträckning än män. Långdistanslöpare och personer som tränar mycket med spikskor har en ökad risk att få besvär i framfoten.

Äldre personer har en större risk att drabbas av metatarsalgi. Forskning har visat att ca 20% av alla personer över 65 år haft något besvär med fötterna som inte varit orsakat av ett trauma, och av dessa så sitter 60% av besvären i framfoten.

Om man har besvär med hallux valgus eller stelhet i stortån, har hammartår eller låga fotvalv så har man en ökad risk för att utveckla metatarsalgi.

Hur kan metatarsalgi undvikas?

För att minimera risken för att drabbas av metatarsalgi är det viktigt att välja skor som upplevs sköna och inte är för snäva, odämpade eller platta. Det kan även vara bra att träna fötterna, speciellt för de som har en ökad risk för att drabbas. Träning syftar till att stärka upp och fördela belastningen i fötterna.

Diffrentialdiagnoser

Artrit i tåleden
Stressfraktur

Referenser

Foumenteze JP, Simpson H. (2017) Hyaluronic acid filler injections under the metatarsal heads provide a significant and long-lasting improvement in metatarsalgia from wearing high-heeled shoes. Dermatologic surgery.

Männikkö K, Sahlman J. (2017) The effect of metatarsal padding on pain and functional ability in metatarsalgia. Scandinavian Journal of Surgery.

González-Sánchez M, Velasco-Ramos E. (2016) Relationship between patient-reported outcome measures (PROM) and three measures of foot–ankle alignment in patients with metatarsal head pain: a cross-sectional study. Journal of Foot and Ankle Research.

Chang BC. (2013) Plantar pressure analysis of accommodative insole in older people with metatarsalgia. Gait and Posture.

Schuh R, Seegmueller J. (2014) Comparison of plantar-pressure distribution and clinical impact of anatomically shaped sandals, off-the-shelf sandals and normal walking shoes in patients with central metatarsalgia. International Orthopaedics.

Poon C, Love B. (1997) Efficacy of foot orthotics for metatarsalgia. The Foot.

Hodge MC, Bach TM. (1999) Orthotic management of plantar pressure and pain in rheumatoid arthritis. Clin Biomech.

Bus SA, Ulbrecht JS. (2004) Pressure relief and load redistribution by custom-made insoles in diabetic patients with neuropathy and foot deformity.

Clin Biomech.

Jackson L, Binning J. (2004) Plantar pressures in rheumatoid arthritis using prefabricated metatarsal padding. J Am Podiatr Med Assoc.

Tam G. Effects of LLLT for pain and disorders in orthopaedics and traumatology comparative study using ir diode laser 904nm and 8080nm, 160 cases.

Espinosa N, Maceira E. ( 2008) Current Concept Review: Metatarsalgia. Foot and Ankle International.

Owings TM, Deng J. (2008) Custom therapeutic insoles based on both foot shape and plantar pressure measurement provide enhanced pressure relief. Diabetes Care.

Persson B, Wingstrand H. (2005) Ortopedisk grundbok.

Övningar vid metatarsalgi - akut fas

Vid nyligen uppkommen smärta i framfoten ligger fokus på att smärtlindra genom lätta övningar som främjar blodcirkulationsökning och smärtlindring.
Övningarna ska göras flera gånger om dagen.

Spreta med tårna

Sitt eller ligg ner. Aktivera foten och gör så att avståndet mellan varje tå ökar. Håll kvar i det läget i några sekunder, och slappna sedan av. Upprepa. Ibland kan det underlätta att samtidigt spreta med fingrarna för att hjälpa hjärnan att förstå vilken rörelse det är som ska ske i foten.

Repetitioner (reps) 15

Omgångar (set) 2

Träningstillfällen 3-5 gånger om dagen

Eversion fot - vinkla foten utåt.

Sitt på golvet med benen raka, alternativ sitt på en stol med hälen i marken. Vinkla ut fotsulan utan att det sker någon rörelse i resten av benet. Föreställ dig att lilltån ska närma sig underbenets utsida. När du inte kommer längre vinklar du tillbaka igen och upprepar.

Repetitioner (reps) 20

Omgångar (set) 2

Träningstillfällen 3-5 gånger om dagen

Inversion

Sitt på golvet med benen raka, alternativ sitt på en stol med hälen i marken. Vinkla in fotsulan så att den förs inåt, utan att det sker någon rörelse i resten av benet. Tänk att hålfoten ska närma sig underbenets insida. När du inte kommer längre vinklar du tillbaka igen och upprepar.

Repetitioner (reps) 20

Omgångar (set) 2

Träningstillfällen 3-5 gånger om dagen

Övningar vid metatarsalgi - subakut fas

I denna fas är smärtan inte lika intensiv, och fokus ligger på att börja stärka och tålighetsträna foten. Övningarna kan kännas lite, men ska inte göra ont. Tänk max en 5a på en 0-10 skala.

Lyft av hålfoten

Sitt på en stol, med hela foten i marken. Börja med att notera hur du har belastningen under foten så att den är jämnt fördelad fram/bak och insida/utsida, tänk att undersidan av foten ska ha så stor understödsyta som möjligt – som att foten sjunkit ut över golvet och är avslappnad. Sedan är målet att “förkorta” foten, genom att du mjukt drar framfoten bak mot hälen. Tårna ligger avslappnade under hela övningen, det som ska jobba är hålfoten. Det är ingen stor rörelse som sker, så ta inte i för mycket för då är det lätt att det är tårnas “böjar”-muskler som tar över istället, utan känn efter att det tar på rätt ställe.

Repetitioner (reps) 5

Omgångar (set) 5

Träningstillfällen 2-3 gånger dagligen

Växelvis tåsträck

Sitt eller ligg ner så att foten är avlastad. Lyft upp stortån så högt du kan, samtidigt som resterande tår böjs så långt ner de kan. Håll kvar i ytterläget några sekunder, och böj sedan stortån neråt så långt det går samtidigt som resterande tår lyfts så högt upp det går. Håll kvar. Byt håll och upprepa.

Repetitioner (reps) 6

Omgångar (set) 4

Träningstillfällen 2 gånger dagligen

Tåböjning med handduk

Sitt på en stol med fötterna i golvet. Placera en lite tjockare handduk under halva foten. Målet är sedan att dra in handduken under foten genom att böja in tårna och aktivera hela undersidan av foten. Notera att det inte bara är tårna som är aktiva, utan försök jobba med hela framfoten. När du inte kan samla ihop mer utav handduken så ska du putta ut den igen genom att sträcka i tår och fot och släta ut handduken igen. Upprepa.

Repetitioner (reps) 5

Omgångar (set) 5

Träningstillfällen 2 gånger om dagen

Övningar vid metatarsalgi - underhållande/förebyggande fas

Övningar som stärker hålfoten bidrar indirekt med att avlasta framfoten. Dessa görs då smärtan ej känns av så mycket eller har försvunnit helt.

Tåhävning på två ben

Stå axelbrett isär mellan fötterna. Ta stöd om du önskar. Med raka knän, lyft hälarna så högt från golvet du kan. Fokusera på att hälarna skall åka rakt upp och inte vinklas inåt eller utåt, om du stått bakom och tittat.

Tåhävning med stöd 1 - övning för styrka i vad och hälsenan, startposition

Tåhävning med stöd 2 - övning för styrka i vad och hälsena, slutposition

Repetitioner (reps) 15

Omgångar (set) 3

Träningstillfällen 1 gång om dagen

Inversion med gummiband

Sitt på golvet med benen raka, alternativ sitt på en stol med hälen i marken. Fäst ett gummiband på insidan av foten, och sen i en fast punkt på utsidan av dig – exempelvis ett bordsben eller liknande. Vinkla in fotsulan så att den förs inåt och gummibandet spänns, utan att det sker någon rörelse i resten av benet. Tänk att hålfoten ska närma sig underbenets insida. När du inte kommer längre håller du kvar i ytterläget i några sekunder, och vinkla sen tillbaka igen och upprepar.

Repetitioner (reps) 12

Omgångar (set) 3

Träningstillfällen 1 gång om dagen

Eversion med gummiband

Sitt på en stol med hälen i marken, alternativ på golvet med raka ben. Fäst gummibandet på utsidan av foten, samt i en fast punkt på motsatt sida, exempelvis ett bordsben eller runt den andra foten. Vinkla ut fotsulan så att gummibandet spänns utan att det sker någon rörelse i resten av benet. Föreställ dig att lilltån ska närma sig underbenets utsida. När du inte kommer längre håller du kvar i någon sekund innan du vinklar tillbaka igen och upprepar.

Repetitioner (reps) 12

Omgångar (set) 3

Träningstillfällen 1 gång om dagen

Pelott, pelottsula och skoinlägg vid metatarsalgia

Pelotter och skoinlägg avlastar och omfördelar belastningen i foten och ger vanligtvis en omgående förbättring av olika sjukdomstillstånd i framfoten som vid metatarsalgia. Ortopediska skoinlägg med pelott ger individanpassad och optimal avlastning och smärtlindring, men förformade och storleksanpassade kan i många fall vara tillräckligt och lämpligt att börja med.

Nedan har vi tillsammans med Rehaboteket valt ut lämpliga pelotter och skoinlägg vid metatarsalgia. Vi har valt att ha ett betalt samarbete med Rehaboteket då vi i dialog med dem kan rekommendera lämpliga pelotter, inlägg och hjälpmedel med önskad funktion samt att de som företag svarar upp mot våra krav på produktkvalitet, kompetens, kundservice samt snabb och trygg handel.

Bra skor vid metatarsalgi

Bra skor och sandaler vid metatarsalgi är för oss sådana som har någon av följande egenskaper: mjuk sula, rundad sula, bred sula/form och gärna med mjukt skinn eller anpassningsbara remmar över framfoten. Vilka sko egenskaper som lämpar sig beror på hur besvärssymtomen är. Rätt skor kan ge en direkt avlastning och lindring av smärta och därmed öka din aktivitetsförmåga.

Vi har här tillsammans med Stööks valt ut de specifika modeller som vi tror kan ha god chans att hjälpa dig. Vi har valt att ha ett betalt samarbete med Stööks, ett familjeföretag i tre generationer, som älskar skor och är intresserade och måna om sina kunder och svarar upp mot våra krav på produktkvalitet, stort sortiment, kompetens, service, snabb och trygg handel.