Skadekompassen > Sjukdomstillstånd > Muskelbristning och sträckning

Muskelbristning och sträckning

Muskelbristning kan vara en lindrig sträckning eller mer omfattande i form av partiell eller total ruptur och kan drabba alla muskler i kroppen men är vanligare i muskler som går över två leder till exempel hamstrings (baksida lår) och vaden. En muskelbristning uppstår då muskeln utsätts för en stor kraft och resulterar i att muskelns fibrer går sönder. Det kan vara genom att muskeln spänns och drar ihop sig (kontraheras) i ett utsträckt läge eller genom ett trauma eller slag mot muskeln.

Symtomen är lokal smärta och svaghet i muskeln. Ofta resulterar bristningen i en blödning i muskeln, vid större muskelbristningar är det vanligt med ett hematom, ett blåmärke.

Behandling vid muskelbristning består initialt av det akuta omhändertagandet PRICE/POLICE. I en subakut fas är det viktigt att belasta muskeln för att återställa funktion och styrka samt minska risken för ärrbildning, vilket kan vara en orsak till återfall.

Muskelbristningar är vanligast i underkroppen, framförallt i de muskler som sträcker sig över två leder som vadmuskeln och lårmuskler som quadriceps och hamstrings.

Kompetensmatchad vård vid muskelbristning

Du kan få vår hjälp via video eller genom att boka en tid för ett fysiskt besök till någon av våra mottagningar.

Symtom

Huggsmärta vid skadetillfället, ibland kan bristningen höras
Smärta då muskeln spänns
Muskelstramhet
Svaghet
Ömhet vid tryck
Ibland muskelkramp i närliggande muskelpartier
Blåmärke

Skadan debuterar vanligen som en huggsmärta vid en rörelse eller sträckning, det är också vanligt att man hör att muskeln brister.

Graden av symtom varierar sedan beroende på omfattningen av skadan. Vanliga symtom är smärta då muskeln spänns, muskelstramhet, svaghet och ömhet vid tryck. Omkringliggande muskelfibrer kan ibland gå i kramp. Ofta uppstår ett blåmärke som följd av den blödning som muskelbristningen resulterar i. Vid svårare muskelbristningar är smärtan påtaglig, det är svårt att belasta muskeln samt att svullnad och ett kraftigt blåmärke uppstår.

Vid en muskelruptur där hela muskeln går av, en så kallad total muskelruptur, är förvånansvärt nog smärtan ofta lindrig, men det går inte att generera någon kraft i muskeln. Vid en muskelruptur är blödningen ofta omfattande och området svullnar upp.

När och var ska jag söka hjälp?

För diagnos och behandling

Hitta vård

Vid dessa symtom ska du söka akut

Efter ett trauma där en svullnad uppstår inom minuter och det inte går att belasta kroppsdelen är det viktigt att uppsöka vård på akutmottagning eller närakut för att utesluta fraktur.

Vid en kraftig muskelbristning med ett stort hematom och oförmåga att spänna muskeln kan det finnas misstanke om en genomgående muskelruptur eller så kallad avulsionsfraktur. I dessa fall är det viktigt med ortopedkonsultation.

Vid övriga fall kan man börja med egenvård och känner du dig osäker och vill ha hjälp skall du kontakta en fysioterapeut. Om smärta, muskelsvaghet och nedsatt funktion kvarstår efter en vecka rekommenderas att söka fysioterapeut för att få hjälp med optimal belastning och rehabilitering.

Så här ställs diagnosen

Diagnostik vid muskelbristning bygger på sjukdomshistoria och klinisk undersökning. Mycket sällan behövs någon teknisk undersökning, som till exempel ultraljud eller magnetkamera för att säkerställa diagnos. Däremot kan dessa verktyg användas för att utvärdera omfattningen av skadan vilket kan vara av intresse om operation övervägs.

Vad kan jag göra själv?

Akut

Vid skador där ett trauma föreligger är det viktigt med ett korrekt akut omhändertagande. Ett effektivt kompressionsskydd vid akut muskelskada i underbenet och det bra om idrottslaget har. Modifierad aktivitet, kyla, kompression och högläge, så kallad PRICE/POLICE-regim, rekommenderas alltid vid akuta skador. De första en till två dagarna efter en muskelbristning är det viktigt med avlastning för att undvika förvärrande av skadan.

Redan efter den första dagen är det bra att börja med rehabträning. I det tidiga skedet innebär det lätta kontraktioner av muskeln i en avlastad position. Vid till exempel skada på vadmuskeln innebär det att sitta med ett böjt knä och aktivt spänna vadmuskeln utan motstånd.

Subakut – läkande

I ett senare skede är målet att påbörja kontraktion med stegrande motstånd samt under rörelse. För vadmuskeln kan det vara att börja med sittande tåhävningar och efter att smärtan tillåter börja med tåhävningar i stående och till slut tåhävningar på ett ben, och så vidare.

När kan jag återgå till min idrott?

Normal utläkningstid vid muskelbristningar varierar mellan 3-16 veckor beroende på lokalisation och omfattning. Återgång till idrott bör dock alltid baseras på funktion i muskeln snarare än tiden. Det innebär till exempel att muskelstyrkan ska vara lika på båda sidor och att löpning ska kunna utföras utan hälta eller obehag. En fysioterapeut kan hjälpa med vägledning inför återgång till aktivitet genom skräddarsydda funktionella test som avgör om det är säkert att återgå till just din idrott.

Behandling

Rehabilitering

Muskelbristning behandlas framför allt genom rehabträning som börjar på en relativt låg belastningsnivå och därefter successivt ökar. Syftet med rehabträningen är att påskynda läkning, öka styrka och minska risken för återskada.

Vanligen avråds stretching då detta kan leda till att muskeln skadas på nytt i det akuta stadiet. Det är däremot viktigt att kontrahera (spänna) muskeln även i det tidiga skedet för att öka cirkulation, minska ärrvävnad samt bibehålla styrka så gott det går.

Injektionsbehandling

Kortisoninjektioner avråds generellt vid muskelbristning på grund av att kortisonet har en nedbrytande effekt på muskelfibrerna. En studie har visat på att behandling med så kallad Platelet-Rich Plasma (PRP) påskyndar läkning vid en muskelbristning. Vid jämförelse mellan tid till återgång till idrott mellan PRP-injektion och rehabträning så noterades däremot ingen skillnad.

Andra behandlingsalternativ

Det finns flera behandlingsmetoder som används av terapeuter men där effekten kan variera. Laserbehandling (LLLT) samt elektrisk stimulering av muskulaturen har i studier varierande resultat från positiv effekt till ingen effekt alls. Att applicera värme på det skadade området har visats kunna förlänga läkningsperioden och rekommenderas inte.

Perkutan elektrolys (EPTE), en relativt ny behandlingsmetod, som kan vara gynnsamt i det subakuta skedet av en muskelbristning. Effekterna av EPTE är dock inte fastställda.

Tvärfriktionsmassage används av vissa vårdgivare, detta är dock främst ett alternativ om smärtan är så pass påtaglig att det gör för ont att själv spänna (kontrahera) muskeln. Tvärfriktionsmassage kan då bidra med mobilisering av fibrerna vilket anses påskynda läkning och motverka ärrbildning

Vad är en muskelbristning?

Varför får man en muskelbristning

En muskelbristning uppstår som följd av att en muskel utsätts för en stor kraft som leder till att muskelfibrerna går sönder. Detta är vanligast vid en kraftig kontraktion av muskeln samtidigt som den är utsträckt. Muskelbristning är vanligare i underkroppen och specifikt i muskler som överbryggar två leder. Exempel på sådana muskler är den ytliga vadmuskeln (gastrocnemius) och baksida lår (hamstrings). Muskelbristning kan även uppstå vid ett direkt våld mot muskeln, dessa kallas då för kontusionsbristning, kontusionsskada eller lårkaka.

Riskfaktorer för muskelbristning, som går att påverka:

Ökad träningsvolym (om den ökas för fort)
Muskeltrötthet (vanligare i slutet på ett träningspass)
Felaktig biomekanik

Riskfaktorer som inte går att påverka:

Tidigare muskelbristning
Ålder (högre ålder leder till ökad risk för muskelbristning på grund av att elasticiteten i muskeln minskar)

Muskelbristning är framför allt kopplat till idrott och motion och är mer frekvent förekommande i underkroppen. Skador i vad, baksida och framsida lår uppstår framför allt vid explosiv aktivitet som sprint, hopp och snabba inbromsningar eller vid riktningsändring.

Muskelbristning är således vanligt i idrotter som:

Friidrott
Fotboll
Handboll
Tennis
Ishockey (kontuisionsbristing t.ex. lårkaka)

Prognos

Muskelbristning har en god prognos med utläkning inom 3-16 veckor. Det akuta och subakuta åtgärderna kan korta läkningstiden med flera dagar. Återgång till sport eller aktivitet bör baseras på styrkan i muskeln. 90% av styrkan jämfört med den icke-skadade sidan bör eftersträvas innan återgång.

Muskelbristning i vaden, framsida lår och baksida lår medför dessvärre en hög risk för återskada. Det kan därför vara viktigt att genomgå en rehabperiod för att stärka upp muskulaturen och åtgärda bakomliggande orsaker till skadan. Extra viktigt är det med rehabilitering om du är idrottsaktiv och planerar att återgå till idrott.

Differentialdiagnos

Det finns flera andra skador som kan debutera akut och med kraftig smärta och svullnad. Det är viktigt att utesluta allvarligare skador som fraktur eller djup ventrombos.

Fraktur
Ledbandsskador
Senruptur
Djup ventrombos
Gubbvad

Referenser

Brooks JH, Fuller CW, Kemp SP, Reddin DB. Incidence, risk, and prevention of hamstring muscle injuries in professional rugby union. Am J Sports Med 2006; 34:1297.

Campbell JT. Posterior calf injury. Foot Ankle Clin 2009; 14:761.

Cloke D, Moore O, Shah T, et al. Thigh muscle injuries in youth soccer: predictors of recovery. Am J Sports Med 2012; 40:433.

Croisier JL. Factors associated with recurrent hamstring injuries. Sports Med 2004; 34:681.

Delgado GJ, Chung CB, Lektrakul N, et al. Tennis leg: clinical US study of 141 patients and anatomic investigation of four cadavers with MR imaging and US. Radiology 2002; 224:112.

Gallo RA, Plakke M, Silvis ML. Common leg injuries of long-distance runners: anatomical and biomechanical approach. Sports Health 2012; 4:485.

Hallén A, Ekstrand J. Return to play following muscle injuries in professional footballers. J Sports Sci 2014; 32:1229.

Murphy DF, Connolly DA, Beynnon BD. Risk factors for lower extremity injury: a review of the literature. Br J Sports Med 2003; 37:13.

Orchard JW. Intrinsic and extrinsic risk factors for muscle strains in Australian football. Am J Sports Med 2001; 29:300.

Kompression och kompressionsstrumpor vid muskelbristning i vad

Nedan har vi tillsammans med Rehaboteket valt ut lämpliga kompressionskydd och kompressionsstrumpor vid muskelbristning i vaden. Vi har valt att ha ett betalt samarbete med dem då de har ett brett sortiment av kvalitativa skydd och ortoser ur vilket vi kan rekommendera lämpliga sådana utifrån varje diagnos samt att de som företag svarar upp mot våra krav på produktkvalitet, kompetens, kundservice samt snabb och trygg handel.

Skribent

Mikael Boije af Gennäs, legitimerad fysioterapeut
Uppdaterat

2022-03-27
Skriv ut
Dela
Hitta i artikeln
Symtom När och var ska jag söka hjälp?Vad kan jag göra själv?Behandling Vad är en muskelbristning? Differentialdiagnos Referenser Kompression och kompressionsstrumpor vid muskelbristning i vad

Muskelbristning och sträckning

Kompetensmatchad vård vid muskelbristning

Symtom

När och var ska jag söka hjälp?

För diagnos och behandling

Hitta vård

Vid dessa symtom ska du söka akut

Så här ställs diagnosen

Vad kan jag göra själv?

Akut

Subakut – läkande

När kan jag återgå till min idrott?

Behandling

Rehabilitering

Injektionsbehandling

Andra behandlingsalternativ

Vad är en muskelbristning?

Varför får man en muskelbristning

Prognos

Differentialdiagnos

Referenser

Kompression och kompressionsstrumpor vid muskelbristning i vad

Kylsystem NovaCool underben

Vadskydd Self

SRX Kompressionsstrumpa Sport

Vård online vid muskelskada

Hitta vård

Relaterade vårdgivare

Gubbvad (bristning i vadmuskeln)

Behandling vid gubbvad

Löparskador

Senskada (tendinit, tendinos, tendinopati)

Löpteknik kan minska risken för skador.

Mikael Boije af Gennäs – Fysioterapeut, Stockholm

Markus Staaf, Fysioterapeut, Göteborg

Daniel Öhlin, fysioterapeut, Göteborg

Sandra Mangsbo, fysioterapeut, Göteborg

Rickard Järrebring – fysioterapeut, Göteborg

Vård online vid muskelskada

Hitta vård

Relaterade vårdgivare

Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.

Tänk på att:

Share

Copy short link