Shop

Meny

Välj från lista

Skadekompassen > Sjukdomstillstånd > PFSS (patellofemoralt smärtsyndrom)

PFSS (patellofemoralt smärtsyndrom)

PFSS, patellofemoralt smärtsyndrom eller kondromalacia patellae, är den vanligaste orsaken till främre knäsmärta i den unga aktiva populationen. Syndromet är vanligt bland både män och kvinnor i åldrarna 15-30, främst drabbas dock kvinnor i tonåren. Den som lider av denna typ av främre knäsmärta upplever ofta diffus smärta runt knäskålen eller smärta som upplevs komma innanför knäskålen. Smärtan blir ofta värre med aktiviteter så som gång i trappor, hopp eller löpning. Ett vanligt tecken på PFSS är också ett så kallat ”Movie Sign”, smärta som uppkommer efter en längre stund i sittande med böjda knän.

PFSS uppstår då leden mellan knäskålen och lårbenet överbelastas. Smärtan uppkommer gradvis oftast utan något underliggande trauma eller våld mot knät. En hög aktivitetsgrad eller en snabbt ökad aktivitetsgrad för den otränade är vanliga utlösande faktorer. Ytterligare kan så kallade biomekaniska faktorer leda till ökad belastning av leden.

Behandling vid patellofemoralt smärtsyndrom är nästan uteslutande konservativ, det vill säga icke kirurgisk. En fysioterapeut fokuserar då på bakomliggande orsaker till att knäsmärtan uppstår och använder till exempel tejpning eller knäskydd/ortoser samt rekommenderar vid behov ortopediska skoinlägg i kombination med träning för att minska smärta och främja en bibehållen aktiv livsstil.

Fokusera på de faktorer du kan påverka

Styrka, rörlighet, fotposition, biomekanik, muskelkoordination och belastningsmängd kan du alla kontrollera och de kan mycket väl göra att du blir smärtfri och kan träna och belasta så mycket som du önskar, hela livet.

Vård för PFSS

Boka en tid hos en vårdgivare som är van att diagnostisera och behandlar PFSS och knäsmärtor. Du kan få omgående lindring genom knästöd, tejpning, övningar, medicinsk laser, TENS och läkemedel.

Symtom vid PFSS

Symtom som individer med främre knäsmärta besväras av är smärta som upplevs innanför knäskålen eller diffus smärta runt omkring knäskålen. Smärta uppstår vid böjning eller sträckning av knät och aktiviteter som att springa, hoppa, gå upp och ner för trappor eller sätta sig ner på huk är därför smärtsamma. Smärta kan också komma vid sittande en längre stund med böjda ben, ett så kallat ”Movie Sign”. I enstaka fall kan skrapande ljud från leden (”krepitationer”), låsningar och känsla av instabilitet i knät förekomma.

Symtom i punktform:

  • Främre knäsmärta innanför eller diffus smärta runt knäskålen
  • Främre knäsmärta vid böjning eller sträckning av knät
  • Främre knäsmärta vid aktivitet som löpning, hopp, gång, gång upp- och nerför trappa etc.
  • Främre knäsmärta som uppstår efter en längre tids sittande med böjda knän (”movie sign”)
  • Ibland kan ledknaster (krepitationer) höras

När och var ska jag söka hjälp?

Om inget trauma eller våld mot knät föreligger och vila från aktivitet under en till två veckor inte leder till någon förbättring är det rekommenderat att söka vård.

För diagnostik, behandling och rehabilitering kan du söka direkt och utan remiss till fysioterapeuter inom landstinget eller till naprapat eller kiropraktor utanför den landstingsfinansierade vården. En vidareutbildad läkare inom ortopedisk medicin kan också ställa diagnos och hänvisa dig vidare för behandling och rehabilitering.

Här är vårdgivare som bedömer och omhändertar pfss

Hitta vård

Så ställs diagnosen

PFSS är ett svårdefinierat tillstånd som kan yttra sig på många olika sätt. Detta leder till att diagnostik kräver att vårdgivaren först och främst utesluter andra knäskador och ledsjukdomar som kan orsaka liknande symtom.

För att fastställa diagnosen och rikta behandlingen är det därefter viktigt att undersöka utlösande faktorer till smärtan. En klinisk undersökning är det viktigaste sättet att ställa diagnos och den är ofta tillräcklig för att rekommendera åtgärder samt påbörja behandling. Fördjupad sjukdomshistoria (anamnes) där bland annat smärtdebut, symtompresentation och aktivitetsgrad undersöks är en viktig del i den kliniska undersökningen. Vid en funktionell undersökning analyseras den drabbades rörelsemönster för att identifiera möjliga bakomliggande faktorer till överbelastningen.

Röntgenundersökningar är i regel inte nödvändigt för att fastställa diagnos eller rikta behandling. Magnetkameraundersökning kan visa tendens till felställning av knäskålen eller förändringar av ledbrosket mellan lårbenet och knäskålen och kan göras i ett senare skede om sedvanliga åtgärder inte fungerat. Vanlig röntgen (slätröntgen) visar sällan någon förändring.

Vad kan jag göra själv?

Konservativ behandling med rehabilitering är alltid den första åtgärden vid PFSS (patellofemoralt smärtsyndrom). Fysioterapeuten undersöker för att utesluta andra skador och sjukdomstillstånd samt för att finna eventuellt underliggande orsaker och lägger sedan upp ett träningsprogram baserat på undersökningsfynden och individens behov och mål. Endast i enstaka fall är operation nödvändigt. Fysioterapeuten rekommenderar även utprovning av knäskydd/ortoser eller tejpning samt ortopediska skoinlägg om behov finns för detta.

Aktivitetsgraden utgör en viktig del i behandlingen av främre knäsmärta. Initialt rekommenderas vila från aktiviteter som utlöser eller provocerar smärta. Därefter är det viktigt att anpassa aktivitet efter individen. Detta innebär smärtfri aktivitet, hållbar återgång till träning eller begränsad aktivitetsgrad.

Fortsatt fysisk aktivitet bör eftersträvas och åtgärder och hjälpmedel som underlättar det rekommenderas. Använd knästöd eller tejpa för att omgående kunna belasta mer. Smärtlindra och stimulera läkningprocessen genom TENS och medicinsk laser. Läkemedel kan lindra samt underlätta vid aktivitet. Ett positivt förhållningssätt ökar chansen till förbättring och ju mer du själv tar kontroll på åtgärder som kan hjälpa desto enklare är det att tro på förbättring.

Träning och rehabilitering

Rehabilitering vid PFSS fokuserar först och främst på att minska smärta så att individen kan leva ett så normalt liv som möjligt. Det kan initialt innebära tejpning, rekommendation av knäskydd eller skoinlägg samt att minska möjlig inflammation och påskynda läkning.

Därefter syftar rehabiliteringen till att åtgärda bakomliggande orsaker till att smärta uppstår. Rehabiliteringen baseras därför till mycket stor grad på fynd från undersökningen. Fysioterapeuten utformar ett individuellt utformat träningsprogram med målet att förbättra förutsättningarna och uppnå normal eller förbättrad belastningstålighet.

Vårdgivarhandledd träning vid pfss

Tips på övningar vid PFSS

Tejpning

Olika typer av tejpning kan användas för att minska smärta och underlätta vardagen och träning. McConnell tejpning är en teknik som använder stum tejp (coachtejp eller idrottstejp) för att korrigera knäskålens glidrörelser och har bevisad effekt för att minska smärta vid PFSS. Kinesiotejp är en elastisk tejp och istället för att bidra med ett stöd för knäskålen stimuleras huden och den underliggande muskulaturen för att minska smärta.

Vårdgivare som erbjuder tejpning

Knäskydd och ortoser

Knäskydd, så kallade patellaortoser, kan användas istället för tejpning för att ge ett stöd för patella och således bidra med smärtlindring. Skyddet är utformat för att ge ett stabilt stöd för knäskålen och motverka skadlig glidning.

Tejpning och knäskydd används främst i början av rehabiliteringen för att minska smärta och göra det möjligt för individen att utföra träning och fortsätta vara aktiv under rehabiliteringsperioden.

Vi rekommenderar dessa knäskydd.

Skoinlägg och fotbäddar

Individer med PFSS och samtidig överpronation eller låga fotvalv kan bli hjälpta av skoinlägg ( även kallat fotbäddar eller hålfotsinlägg) för att ge stöd åt hålfoten. Stödet från skoinlägget kan leda till minskad dynamisk valgus av knät.

Vårdgivare som tillverkar skoinlägg

Vad är PFSS?

Orsaker till patellofemoralt smärtsyndrom

Smärttillståndet beror på en överbelastning av leden mellan lårbenet och knäskålen. Denna överbelastning kan uppstå som en följd av ett flertal olika funktionella orsaker som leder till en minskad kontaktyta mellan benkropparna och/eller en ökad kompression av knäskålen mot lårbenet.

Det är viktigt att poängtera att det sällan föreligger skador på eller förändring i ledens broskytor. Tidigare har även strukturella felställningar så som kobenthet kopplats till patellofemoralt smärtsyndrom, detta synsätt har dock på senare tid ifrågasatts. Flera funktionella bakomliggande faktorer har istället identifierats och utgör viktiga faktorer att ta hänsyn till vid val av behandling.

Vilka drabbas av PFSS?

Patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS) drabbar främst aktiva individer i åldrarna 15-30. Studier visar att 21-45% av alla ungdomar är drabbade och att en övervägande ökad risk för unga kvinnor föreligger. Äldre individer lider något lägre risk att drabbas av främre knäsmärta, men ändå i den storleksordningen att 15-33% av befolkningen drabbas. Främre knäsmärta den vanligaste löparskadan.

Funktionella faktorer till PFSS

Kända funktionella orsaker till PFSS (patellofemoralt smärtsyndrom)

 

Dynamisk valgus

Dynamisk valgus innebär att knät faller in mot kroppens centrum vid aktivitet. Det skiljer sig mot kobenthet genom att det inte alltid går att se då individen står stilla. Vid rörelser som benböj, löpning eller hopp är det möjligt att notera om individen har tendens till dynamisk valgus.

Orsaker till dynamisk valgus

  • Överpronation i foten
  • Svaghet i höft- och sätesmuskulatur (utåtrotatorer och abduktorer)
  • Stramhet i hamstrings

Muskulär obalans

En annan orsak till förändrad rörelse av knäskålen är obalans i lårmuskulaturen. Vid sträckning av knät aktiveras främre lårmuskeln som består av fyra olika delar (inre, yttre och två centrala). En obalans där den inre delen är svagare eller aktiveras sämre leder till att knäskålen glider mer mot knäts utsida vid sträckning av knät.

Ytterligare kan en obalans mellan muskler på lårets baksida förekomma. Studier visar att en stramhet i hamstrings, och främst de delarna av den som löper på baklårets utsida, kan vara en bidragande faktor till dynamisk valgus, men även till en ökad kompression av knälederna.

 Patellar tracking (knäskålens spårning)

Knäskålen glidrörelser mot lårbenet utgör en viktig del av knäledens funktion. Dessa rörelser spelar också en stor roll i uppkomsten av PFSS. Individer med främre knäsmärta påvisar ofta en ökad glidning av knäskålen mot knät och lårets utsida vid rörelse. Utöver förändring av glidrörelsen kan knäskålen även vara tippad och vriden ut mot sidan. Orsaker till förändring av knäskålens rörelse mot lårbenet är många, men alla behöver inte vara förekommande hos en individ med PFSS.

Aktivitetsgrad

En hög aktivitetsgrad anses vara en utlösande faktor för främre knäsmärta och PFSS. Unga individer som drabbas är ofta mycket aktiva med idrotter som innefattar mycket aktiviteter som hopp och löpning. En hög aktivitetsgrad i kombination med de ovan nämnda faktorerna leder till ökad belastning på knäskålsleden och kan resultera i främre knäsmärta. Även för äldre individer som drabbas är hög aktivitetsgrad en viktig komponent. Likaså kan en snabb ökning i aktivitetsgrad vara en utlösande faktor.

Prognos

PFSS räknas som ett långvarigt knäbesvär då det inte sällan varar i upp till tre månader. I vissa fall kan tillståndet vara så länge som upp till tre år.

På grund av naturen av syndromet och att det inte innefattar någon degenerativ förändring av strukturer i leden så är prognosen ändå god. Konservativ behandling, till exempel fysioterapeutiskt omhändertagande, leder i de allra flesta fall till fullständig återhämtning.

Hur kan tillståndet undvikas eller förebyggas?

Det finns begränsad forskning på hur PFSS ska förebyggas. Det går däremot att träna för att undvika riskfaktorer för att drabbas. Dessa summeras i listan nedan:

  • Töjning av lårets bak och framsida, vadmuskulaturen och höft muskeln tensor fascia lata.
  • Styrketräning för främre lårmuskeln och höftmuskulatur.
  • Koordinations övningar för ben och höfter.
  • Fotvalvshöjande övningar eller ortopediska skoinlägg.

Referenser

Clijsen, R., Fuchs, J. & Taeymans, J. (2014). Patients With Patellofemoral Pain Syndrome: Systematic Review and Meta-Analysis. Physical Therapy.

Alba-Martín, P., Gallego-Izquierdo, T., Plaza-Manzano, G. et al. (2015). Effectiveness of Therapeutic Physical Exercise in the Treatment of Patellofemoral Pain Syndrome: A Systematic Review. Journal of Physical Therapy Science.

Rothermich, M. A., Glaviano, N. R., Li, J. et al. (2015). Patellofemoral Pain Epidemiology, Pathophysiology, and Treatment Options. Clinical Sports Medicine.

Petersen, W., Ellermann, A., Gösele-Koppenburg, A. et al. (2014) Patellofemoral pain syndrome. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc.

Leibbrandt, D. C. & Louw, Q. A. (2015). The use of McConnell taping to correct abnormal biomechanics and muscle activation patterns in subjects with anterior knee pain: a systematic review. Journal of Physical Therapy Science.

Knästöd vid PFSS

Nedan rekommenderar vi skydd som ger stöd och lindring vid PFSS. Knäskydd vid PFSS och främre knäsmärta har olika funktioner – dels att komprimera för att minska smärta och dels för att stimulera muskelaktivering. Skydd med pelotter och remmar syftar även till att tillföra en yttre stabilitet, oftast mot patella (knäskålen).

Laserbehandling vid PFSS

Medicinsk laser har visat sig minska smärta och dysfunktion vid artros i knät och är en säker och enkel behandling man med fördel kan ge sig själv varje dag. Våra kroppar reagerar på ljus och laserljuset stimulerar cellaktiviteten med följd att svullnad och smärta minskar samt att den kroppsegna läkningsprocessen stimuleras. En systematisk review som tagit hänsyn till rekommenderad dosering visar på minskad smärta och dysfunktion samt ökad mikrocirkulation (minskad svullnad, värme och ökad rörlighet) vid laserbehandling med laser 904 vid knäledsartros.

Laserbehandling är en behandlingsmetod som används mer och mer i svensk sjukvård och vi hjälper dig att hyra en svensktillverkad medicinsk 904-laser av högsta kvalitet för hemmabruk. Det är ofarligt att testa och allt som kan hjälpa dig att vara mer aktiv, vilket i sin tur med största sannolikt leder till ännu bättre aktivitetsförmåga och livskvalitet, är bra.

Har du aldrig provat laser rekommenderar vi dig att först hyra och testa. Vill du sedan behålla lasern du hyr eller köpa en helt ny så får du 60% av hyresbeloppet i rabatt.

✅   Vi skickar lasern omgående till ditt paketombud

✅   Du får med en retursedel för returnering

✅   Instruktioner för hembehandling medföljer

✅   Du kan köpa ut den och få 60% av hyresbeloppet i rabatt

Övningar vid PFSS

Det finns inget generellt träningsprogram för PFSS eller främre knäsmärta. Övningar ska anpassas efter individens behov och begränsningar. Följande är tips på övningar som stärker höft och lårmuskulatur, vilket är vanligt att försöka föbättra vid främre knäsmärta.

  • Musslan.
  • Benböj med bollar.
  • Rakt bendrag åt sidan.
  • Sidoplanka.

Musslan

Utgångsposition:

Ligg på sidan med båda knäna böjda 90 grader. Dra upp knäna en bit upp mot magen. Ha häl vilandes mot häl och dessa ska hålla kontakten under hela övningen. Låt bröstkorgen snarare luta framåt ned mot golvet än upp mot taket.

Utförande:

Vrid det övre knät uppåt mot taket och håll resten av kroppen så stilla som möjligt. Stanna när du känner att du inte kan vrida upp knät mer utan att börja röra på ditt bäcken. Håll en sekund på toppen och gå långsamt ned igen.

Progression:

Ju mer framåtlutad din bröstkorg och bäcken är ned mot golvet desto jobbigare kommer övningen att bli. Övningen kan också utföras med ett gummiband runt knäna för att göra den tuffare.

8-12
3
1-2 gånger per dag

Höftlyft

Ligg på rygg med böjda ben. Pressa hälarna lätt ner i marken så att du känner att rumpans muskler spänns, och lyft sedan upp rumpan så att den hamnar i en rak linje mellan knän och axlar. Sänk sedan långsamt neråt igen.

12
3
1-2 gånger om dagen

Rakt bendrag med gummiband

Fäst ett gummiband kring ankeln, och fäst andra änden i en fast punkt bakom dig. Behöver du balansstöd kan en pinne användas i ena handen. Spänn framsida lår så att knät rätas ut, och för sedan benet en bit framför kroppen. Fokusera på att bibehålla samma position på ländryggen under hela övningen så att det inte sker någon ytterligare rörelse där. För sedan benet långsamt tillbaka igen, fortsatt rakt under hela övningen. Upprepa.

10
3
1 gång om dagen

Sidplanka

Dynamisk sidplanka

Utgångsposition:

Ligg på sidan, och var rak i hela kroppen. Placera armbågen rakt under din egen axel i underlaget. Lägg fötterna på varandra. Låt höften vila på underlaget.

Utförande:

Pressa från armbågen och utsidan av foten. Lyft upp höften från underlaget till du blir helt rak i kroppen. Stanna en sekund, sänk sedan ned höften igen. Vänd upp igen precis innan höften nuddar underlaget. Upprepa.

Statisk sidplanka

Starta i samma utgångsposition som den dynamiska varianten. Lyft upp höften till toppläget (se bild 2). Stå helt stilla i 20-40 sekunder. Upprepa 2-3 omgångar per sida.

Progression

Du kan öka svårighetsgraden på din sidplanka genom att också lyft upp det övre benet i toppläget (se bild 3). Detta fungerar bra både i den dynamiska sidplankan och den statiska. Om du utför den dynamiska varianten avslutar du rörelsen med att lyfta benet i toppen, och sänker ned benet igen när du går ned. I den statiska varianten håller du kvar benet uppe hela tiden.

8-10 per sida
3
2-4 gånger per vecka

Vård online vid PFSS

Har du eller misstänker du PFSS och vill ha vår hjälp? Du kan prata med oss. Vi hjälper dig i ett video- eller telefonmöte.

Läs mer och boka tid

Hitta vård

Relaterade vårdgivare

Relaterat till PFSS

  • Ont i knät

    Besvärsområde

    Ont i knät beror vanligtvis på lokal orsak som meniskskada, knäartros, hopparknä, löparknä eller främre knäsmärta men det kan också orsakas av höftledsbesvär eller nervpåverkan i ryggen.

    Ont i knät - symtom, orsak, behandling

  • Meniskskada

    Sjukdomstillstånd

    Meniskskada är skada i den stötdämpande och stabiliserande broskdelen (menisken) som ligger i leden mellan över- och underben. Symtomen är smärta i knäets ledspringa, särskilt vid belastade vridningar. Ibland kan upphakningar, stelhet och låsningar förekomma samt att huksittande kan smärta. Boka tid till vårdgivare för hjälp med diagnostik och individuell behandling och rehab. Vi tipsar om övningar och lämpliga skydd för minskad smärta, stöd och avlastning.

    Menisk och olika typer av meniskskada

  • Löparskador

    Sjukdomstillstånd

    Löparskador är så vanligt att alla som löptränar regelbundet kan räkna med att förr eller senare drabbas. De vanligaste löparskadorna är främre knäsmärta, löparknä, hälsporre, meniskskada och benhinneinflammation. Läs våra rekomendationer på övningar, skydd och behandling. Men det är det värt. Det går över och vi hjälper dig tillbaks så fort och långsiktigt hållbart som möjligt. 

    Löparskador

  • Hopparknä (patellarsenetendinos)

    Sjukdomstillstånd

    Hopparknä eller jumper's knee är vardagsuttrycket för proximal patellarsenetendinopati, vilket är smärtande överbelastning av knäskålssenans övre del och fäste mot knäskålen. Med ultraljud kan man se en vävnadsförändring med ökad vätska samt ofta även ökad kärlaktivitet, vilket i praktiken visar sig med ökad känslighet mot belastning med smärta även vid för individen normal aktivitet. 

    Hopparknä - patellarsenetendinos

  • Schlatters sjukdom (schlatterknä)

    Sjukdomstillstånd

    Schlatters sjukdom (schlatterknä) är smärta från knäskålssenans fäste i underbenet på grund av överbelastning av vävnader i tillväxt. Barn i tillväxtåren mellan 8-15 års ålder och som samtidigt belastar knäna med mycket hopp och löpning kan drabbas. Barns senor är starka men benvävnaden där senorna fäster hänger inte riktigt med vad gäller hållfasthet under tillväxtåren. Hos […]

    Schlatterknä

  • Ont i knät – knäkunniga fysioterapeuter i Stockholm

    Vårdgivare

    Har du ont i knät och bor i Stockholm och vill veta vad det är och vad som kan göras för att bli frisk och belastningstålig igen är du välkommen att boka ett nybesök till oss. Vi hjälper dig att vara så aktiv som möjligt under tiden vi hjälper dig att bli frisk igen. Vi […]

    Ont i knät

  • Ont i knät – idrottsmedicin och fysioterepi i Göteborg

    Vårdgivare

    Ont i knät – fysioterapeut Göteborg Besvär med knät är något som drabbar de flesta någon gång, då det både kan yttra sig som en akut skada, överansträngningar eller åldersförändringar. Våra fysioterapeuter på Ortomed Göteborg är specialiserade på smärta i knät och andra underbensrelaterade skador. Knäsmärta är väldigt vanligt att ha och både barn, unga, […]

    Ont i knät, löpare

Vård online vid PFSS

Har du eller misstänker du PFSS och vill ha vår hjälp? Du kan prata med oss. Vi hjälper dig i ett video- eller telefonmöte.

Läs mer och boka tid

Hitta vård

Relaterade vårdgivare

Forum
Vård online
Hitta vårdgivare
Webshop

Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.

Tänk på att:

Tips på innehåll:

Så här används informationen du lämnar