Plicae Syndrom
En Plicae är ett naturligt förekommande veck i knäts ledkapsel.
Under fosterutvecklingen formas vävnaden i knäts ledkapsel, i denna fas veckar sig kapseln flera gånger om. Hos de flesta jämnas detta ut, men hos vissa kvarstår en litet veck. Detta veck kallas för plicae och är vanligt förekommande även hos personer som inte har några besvär.
I vissa fall kan en Plicae bli inflammerad och smärtande och benämns då Plicae Syndrom. Symtomen är oftast smärta och knäppningar och den vanligaste lokalisationen är på framsidan av knät, på insidan av knäskålen. Detta syndrom uppstår oftast hos löpare och andra träningsaktiva personer. Det kan uppkomma av repetitiv belastning eller efter ett trauma mot knät. Det kan leda till att plicae blir förtjockad och fibrotisk i sin struktur och börjar ge besvär.
En kombination av styrketräning, teknikträning, rörlighet och knäskydd utgör behandlingen vid Plicae Syndrom.
Vård vid Plicae Syndrom
Du kan få hjälp via video eller genom att boka en tid för ett fysiskt besök till någon av våra mottagningar. Du kan även hyra en hemlaser för daglig behandling hemma.
Symtom vid Plicae Syndrom
Vid besvär från en medial Plicae förekommer smärta från insidan av knät, nedanför knäskålen. Smärtan ökar i regel av aktivitet, såsom löpning, knäböj, trappgång eller långvarigt sittande. Knäppningar kan förekomma i samband med böjning av knät. I vissa fall går det att känna en förtjockning eller svullnad på insidan av knäskålen. Vanligtvis drabbar detta bara ena knät.
När och var ska jag söka hjälp
För diagnos och behandling
Om du besväras av smärta på framsida/insida knä är det rekommenderat att söka fysioterapeut för en bedömning. En fysioterapeut tar din sjukhistoria och gör en grundlig undersökning av ditt knä.
Använd vårt register över vårdgivare som arbetar med plicae syndrom.
Vid dessa symtom skall du söka akut
Vid en akut knäskada och oförmåga att belasta bör du söka akut. Vid stor knäsvullnad som spänner och smärtar konstant bör du också söka akut.
Såhär ställs diagnosen
Plicae syndrom är en svår diagnos att ställa. Detta görs först efter att andra troliga orsaker till smärtan utesluts. Misstanke om diagnosen baseras på sjukhistoria, klinisk undersökning och frånvaro av tecken på andra diagnoser. Bedömning med ultraljud och magnetröntgen är inte säkra sätt att verifiera denna diagnos. Det säkraste sättet att ställa diagnosen är genom en diagnostisk artroskopi, vilket är en titthålsoperation i knät. En diagnostisk injektion med bedövningsmedel i plicaen kan ge lindring och på så vis ge stöd för att diagnosen är korrekt.
Vad kan jag göra själv?
Vid smärta i knät är det alltid positivt att fortsätta vara aktiv med det som fungerar istället för att vila helt. Läs nedan för att få råd om hur du kan fortsätta vara aktiv under tiden du blir bättre.
Smärthanteringsmodellen
För Plicae Syndrom kan smärthanteringsmodellen tillämpas. Syftet med smärthanteringsmodellen är att anpassa träning efter smärtnivå i samband med aktiviteten. På så vis kan rätt belastningsnivå uppnås, vilket leder till bästa möjliga resultat med rehabiliteringen. Det är också ett bra verktyg för att kunna kommunicera kring smärta med sin fysioterapeut.
Smärthanteringsmodellen används genom att du skattar din smärta mellan 0 (ingen smärta) till 10 (värsta tänkbara smärta). Vid träning och aktivitet bör smärtan ligga på 0-2 i smärta. Det kan vara acceptabelt att smärtan når max 5 av 10 vid något tillfälle, men då kan det finnas behov av att förändra/förenkla träningen något. Aktivitet/träning där smärtan överstiger 5 bör avbrytas direkt.
Läkning genom träning, vad händer
Vid Plicae Syndrom kan det i ett akut skede förekomma en del inflammatoriska processer. Detta gör att smärtan blir mer intensiv och det blir svårt att tolerera många aktiviteter. Den akuta fasen handlar om att få inflammation att lägga sig och smärta att minska. I återhämtningsfasen är målet att öka rörlighet i vissa strukturer samt stärka andra. Detta leder till att rörelsemönstret förbättras och mer aktivitet kan utföras utan smärta.
Akut fas
Under den första veckan med behandling rekommenderas följande:
Minska/modifiera aktivitet. Det är nödvändigt att minska aktiviteter som triggar ökad smärta (se smärthanteringsmodellen) för att få smärta att minska. Aktiviteter som fungerar bra är positivt att fortsätta med. Det kan t ex handla om att minska din dos löpning eller att ta uppehåll helt beroende på besvärsgrad.
Antiinflammatorisk medicin. Effekten på detta har inte studerats i några bra studier, men det kan antas att preparat som ibuprofen, diklofenak och naproxen kan ha god smärtlindrande effekt. Rådgör med ditt apotek för att hitta rätt smärtlindring för dig.
Kyla. Att applicera kyla 20-30 minuter 3-4 gånger per dag kan ha en smärtlindrande effekt. Framförallt efter aktivitet.
Kortisoninjektion. Det är inte standard att sätta en kortisoninjektion vid plicae syndrom, men det används i vissa fall. Detta är något som kan övervägas om effekt uteblir efter att övriga insatser är utförda.
Efter ungefär en vecka, när smärta tillåter att börja belasta och styrketräna alltmer, är det dags för återhämtningsfasen.
Återhämtningsfas
Styrketräning. Styrketräning av framsida lår och sätesmuskulatur är viktiga delar för att nå framgång i rehab för plicae syndrom. För sätesmuskulaturen syftas då främst på musklerna som för höften utåt (höftabduktorerna), då dessa spelar en viktig roll i hur du kan kontrollera knäts position i rörelse.
Stretching/rörlighet. Töjbarhet i framsida, insida och baksida lår samt vader bör ses över och stretchas vid behov, då även stramhet i dessa muskelgrupper kan bidra negativt till detta besvär.
Ortoser/skoinlägg. Vissa upplever att ett knäskydd har effekt för att lindra smärta. Vid förekomst av överdriven pronation i fot kan detta behöva korrigeras med ett ortopediskt skoinlägg för att ge bättre förutsättningar för fot, knä och höfter.
Knäkontroll/Löpteknik. Att tillämpa ovanstående metoder ger bättre förutsättningar för att kontrollera knäts position i rörelse. Det kan också vara nödvändigt att träna koordination/teknik för att se till att förändra rörelsemönster för att minska ansträngning mot knät. Detta kan t ex innefatta löpteknikträning.
Behandling vid Plicae Syndrom
Målet med behandling av Plicae Syndrom är att minska smärta och inflammation samt att återgå till tidigare aktivitetsnivå. Behandlingen fokuserar på att stärka framsida lår, sätesmuskulatur (höftabduktorer) och att förbättra rörelsemönster (minska funktionell valgus).
Vid utebliven effekt trots väl utförd rehabilitering kan det vara aktuellt att bli bedömd av en ortopedläkare. Efter ortopedbedömning tas beslut om det krävs fortsatt rehab eller om det bör utföras en kortisoninjektion eller en titthålsoperation där Plicae Syndrom opereras.
Vad är Plicae Syndrom?
En Plicae är ett naturligt förekommande veck på ledkapseln som många av oss har utan att de ger besvär. Det är normalt att det förekommer veckningar och att strukturen på vår ledkapsel förändras genom livet. En normal, symtomfri Plicae är en tunn, blodförsörjd vävnad.
Det är när strukturen är förtjockad och inflammerad som det kan börja ge besvär, detta kallas Plicae Syndrom. Detta medför att blodförsörjningen blir försämrad och fibrotisk vävnad har bildats. När vävnaden är förtjockad kan det börja förekomma knäppningar eftersom andra strukturer inte kan glida över området lika effektivt. Smärta uppstår eftersom vävnaden innehåller smärtreceptorer (nociceptorer). Dessa signalerar smärta när området är inflammerat och ömt.
Det finns fyra kända lokalisationer för en Plicae. Ovanför knäskålen, nedanför knäskålen, på insidan av knät och på utsidan av knät. Insidan är den absolut vanligaste, både att den förekommer med och utan besvär.
Varför får man Plicae Syndrom?
Plicae Syndrom är vanligt bland löpare. Det kan även förekomma hos simmare, cyklister, roddare och basketspelare. Det är den repetitiva formen av belastning, främst i kombination med en avvikande teknik som leder till att den mediala plicaen får en ökad friktion mot inre delen av lårbenet. Teorin är att detta över tid leder till en inflammation och förtjockning av den inre Plicaen. Detta uppkommer oftast utan att det förekommit någon uppenbar skada mot knät. Plicae Syndrom kan även uppkomma sekundärt efter ett direkt trauma mot knät. I detta fall startar processen genom att kroppen försöker läka området som blivit skadat, men strukturen blir förtjockad i samband med denna läkning.
Svaghet i framsida lår och sätesmuskulatur förekommer ofta i samband med dessa besvär. Det är vanligt att den drabbade tenderar att falla in med sitt knä i aktiviteter (valgus). Detta kan vara en orsak till att besvären uppkommer gradvis hos vissa.
Prognos
Det finns inga bra studier gjorda på hur lång tid det tar att bli bra från Plicae Syndrom. Det kan dock variera väldigt mycket. Många blir bra inom några veckor/månader av fysioterapeutisk behandling. Medan vissa inte blir bättre på flera månader. Vid dessa tillfällen kan det vara nödvändigt med remiss till en ortopedläkare.
Hur kan man undvika Plicae Syndrom
För att undvika Plicae Syndrom är det rekommenderat att ha en hälsosam och varierad träning. En varierad träning får gärna innehålla både styrketräning, konditionsträning och rörlighet/stretching.
Oftast är det tuff och repetitiv träning som leder till att besvär uppkommer. Vid repetitiv träning kan det vara klokt att se över sin teknik och att se till att återhämtningen är tillräcklig under varje vecka.
Differentialdiagnoser
Det finns många differentialdiagnoser till Plicae Syndrom. Som tidigare nämnt är detta svår diagnos att ställa och andra rimliga diagnoser ska först ha uteslutits. De diagnoser som övervägs innan denna diagnos sätts är:
- Patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS)
- Artros
- Subluxation av patella
- Meniskskada
- Medial kollateralligamentskada
- Korsbandsskada
- Hopparknä
- Löparknä
Referenser
Camanho GL. Treatment of pathological synovial plicae of the knee. Clinics (Sao Paulo) 2010; 65:247
Bellary SS, Lynch G, Housman B, et al. Medial plica syndrome: a review of the literature. Clin Anat 2012; 25:423
Boles CA, Martin DF. Synovial plicae in the knee. AJR Am J Roentgenol 2001; 177:221
Övningar vid Plicae Syndrom - Akut
I det akuta skedet är det viktigt att minska på provocerande aktiviteter, t ex löpning, det är dock bra om det går att bibehålla en del av denna aktivitet om smärta tillåter. Testa att halvera din smärtande aktivitet.
Övningar i det akuta skedet syftar till cirkulation och rörlighet/töjning.
Sittande benspark
Sitt på en stol med god hållning. Spänn musklerna på lårets framsida och lyft upp foten från marken så att benet sträcks ut. Sträva efter att knät ska rätas ut så mycket det går inom smärtgräns, det brukar hjälpa att vinkla upp foten samtidigt så att benets sträckmönster aktiveras ytterligare. Sänk sedan kontrollerat neråt igen, och upprepa.
Runner's stretch
Ställ dig framför en stol med vänster fot in under stolen och höger fot ungefär ett underbens längd längre bak så att du känner en stretch i hö vad samt i vä baklår. Båda fötter skall peka fram (=3:e tån skall peka framåt).
- Fötterna ska hållas på en rak linje och knäna raka samtidigt som vikten ska fördelas lika mellan höger och vänster fot.
- Håll tillbaka vä höft så att höfterna är jämna (tendensen är annars att vä höft roterar fram i denna position).
- Sätt ett lätt statiskt tryck framåt med höger fot och håll under hela övningen.
- Fäll dig nu mjukt framåt från höfterna så att du känner att det börjar stretcha i vänster baklår samtidigt som du känner en rejäl stretch i höger vad. Håll en rak ryggposition!
- Andas långa djupa andetag. Kom ihåg att fortfarande hålla båda fötterna pekandes rakt fram. Byt sida efter valt antal andetag och repetera valt antal gånger.
OBS! Om du inte känner en stretch i hö vad kan du prova att flytta foten längre bak. Kolla också att foten verkligen pekar rakt fram.
Om du har svårt att känna stretchen i vä baklår kan du ställa dig med benen i höftbredd istället och även prova att böja vä knä något för att komma åt baklåret bättre när du fäller dig framåt.
Standing quad stretch
Töjning av framsida lår. Stå upp och ha stöd med ena handen. Med din andra hand greppar du din ankel och böjer knät så mycket som det tillåter. Dra sedan benet rakt bakåt medan du håller överkroppen upprätt tills du känner en stretch i framsida lår.
Övningen kan också utföras liggande på sidan.
Övningar vid Plicae Syndrom - Återgångsfas
När smärtan minskat och du hittat en nivå av belastning där knäsmärtan är låg eller helt borta – är det dags att påbörja återgångsfas. Detta genomförs genom att tillämpa fortsatt stretching enligt den akuta fasen och med tillägg av dessa övningar.
Det kan även vara hjälpsam med tillägg som du läser under ”Vad kan jag göra själv?”
Utfall i sidled
Ta ett stort steg i sidled. Böj i knät och höften så att rumpan rör sig bakåt/neråt. Fokus på att knät ska peka i samma riktning som knät under hela övningen, och ej hamna framför foten. Ryggen hålls i neutralposition så att ingen extra rörelse sker där. Pressa dig sedan uppåt genom att trycka foten mot marken och sträcka i knä och höft. Upprepa åt andra hållet.
Abduktion av höften med gummiband
Fäst gummibandet på utsidan av foten, och den andra änden i en fast punkt vid sidan av dig, till exempel ett bordsben. Behöver du balansstöd kan du ha en pinne i handen, eller ha en stolrygg stående framför dig. Den foten som har gummiband runt sig lättar från golvet, och förs rakt ut åt sidan i en mjuk rörelse så långt du kan inom smärtgräns och utan att det åstadkommer någon ytterligare rörelse i resten av kroppen. Bromsa sedan långsamt tillbaka till utgångsläget och upprepa.
Knäböj ett ben
Ställ dig på ett ben. Med bibehållen svank för du rumpan bakåt/neråt i en kontrollerad rörelse genom att böja i knä och höft. Kontrollera att knät går i samma riktning som foten under hela övningen, samt att knät inte hamnar framför tårna. Gå så djupt du klarar med kontroll, och vänd sedan uppåt igen. Upprepa.
Detta är en bra övning för att öva knäkontroll. Dvs att kunna hålla knäts rörelse kontrollerad fram över foten. Öva på att minska skakningar i sidled eller en tendens att fall inåt med knät. Det går bra att använda stöd med en hand vid behov.
Vid smärta i denna övning kan den bytas ut mot utfallssteg framåt eller knäböj på två ben.
Draken
Stå på ett ben med händerna ovanför huvudet. Böj dig framåt i en jämn kontrollerad rörelse. Målet är att kunna hålla armar och det fria benet parallellt med golvet. Fokusera på att ha god kontroll på ländryggen under hela övningen. Kom sedan upp till ursprungspositionen igen och upprepa.
Kan stegras genom att man gör en liten knäböj i det framåtböjda läget, eller genom att avsluta med en tåhävning när du kommit upp igen.
Knäskydd vid Plicae Syndrom
-
Elastiskt knäskydd | Genulastic sport
499,00 krKnäskydd Genulastic Sport är elastiskt, ventilerat och rundstickat knäskydd för behaglig komfort, stöd och luftighet vid idrott och motion.
... -
Knäskydd GenuPlus PFSS
1.899,00 krKnäskydd GenuPlus Stabil är ett knäskydd för optimal avlastning av PFSS, schlatter, hopparknä och knäskålsrelaterade problem i samband med aktivitet.
... -
Knäskydd PSB Active Plus
1.299,00 krKnäskyddet PSB Active Plus – Ett extremt tunt, luftigt kompressionsskydd med pelott och flexibla skenor populärt för idrott som padel, löpning etc.
... -
Knäskålsstabiliserande knäskydd – Patella Stabilizer
699,00 krKnäskydd med yttre pelott och kompression för stabilisering av knäskålen vid PFSS, knäskålsluxation och patella luxation för aktivitet och intensiv idrott.
...
Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.
Tänk på att:
Tips på innehåll:
Så här används informationen du lämnar