Reumatism – reumatiska sjukdomar
Reumatism och reumatiska sjukdomar
Reumatism är samlingsnamnet för olika former av reumatiska sjukdomar vilka kan drabba alla åldrar, men är generellt vanligare bland kvinnor än män och de gemensamma typiska symtomen är smärta och sämre rörelsefunktion.
Det finns omkring 80 olika reumatiska sjukdomar där de vanligaste drabbar skelett, leder och muskler som vid artros, reumatoid artrit (RA) och spondylartriter, där Bechterews sjukdom och psoriasisartrit är de vanligaste formerna. Mindre vanliga är de reumatiska systemsjukdomarna och vaskuliterna som SLE, Sjögrens sjukdom och Temporalisarterit.
Artros är den vanligaste formen av reumatiska sjukdomstillstånd och drabbar våra leder med smärta och minskad rörlighet samt funktionsförmåga. De vanligaste artrossjukdomarna är knäartros, höftartros, tumbasartros samt artros i fingrar, axel och fot. Behandling, framför allt i form av information (kunskap) samt medicinsk träning, hjälper mycket bra vid artros.
Kompetensmatchad vård vid reumatism
Du kan få vår hjälp via video eller genom att boka en tid för ett fysiskt besök till någon av våra mottagningar.
-
Inflammatoriska reumatiska sjukdomar (artritsjukdomar)
Reumatid artrit (RA)
Reumatoid artrit är en Inflammatorisk sjukdom som framförallt ger typiska symptom och förstör lederna men som även påverkar andra organ och där individvariationen i hur sjukdomen tar sitt uttryck kan vara stor.
Epidemiologi
Det vanligaste är att man insjuknar runt 60 års ålder men även yngre kan drabbas. Sjukdomen drabbar i högre grader kvinnor och är i de flesta fall kronisk. Det finns en ärftlig risk att drabbas av sjukdomen men den är relativt låg och risken att insjukna beror även på andra faktorer som exempelvis rökning.
Symtom vid RA
De typiska symptomen vid RA är svullnad och ömhet i flera leder och ofta motsvarande leder på båda sidor av kroppen. De leder som framförallt är drabbade kan vara fingrarnas leder, dock inte de yttersta, och motsvarande leder på fötterna, anklar, knän och armbågar. Typiskt är dessutom att man upplever stelhet i lederna framförallt på morgonen och som kan ta upp till timmar att släppa. Många drabbade upplever dessutom trötthet och det är inte heller ovanligt att man får knölar under huden, speciellt vid tryckutsatta områden som armbågar. Vissa drabbas dessutom av så kallat sekundärt Sjögrens syndrom som ger upphov till torrhet i mun, ögon och andra slemhinnor.
Diagnostik
RA diagnostiseras i huvudsak utifrån ovan nämnda symptom men utredning kompletteras även med röntgen av lederna för att se eventuella bendestruktioner orsakade av sjukdomen samt blodprover där man dels letar efter speciella biomarkörer och inflammationsparametrar.
Behandling av reumatoid artrit
Vid RA är det viktigt att behandlingen sätts in så tidigt i sjukdomsskedet som möjligt och behandlingen går ut på att dels symptomlindra och dels på att dämpa inflammationen. Vilka läkemedel som används beror på hur aktiv sjukdomen är och utgörs av bland annat NSAID, kortison i olika former, cellhämmande medel som exempelvis metotrexat, sulfasalazin och TNF-hämmare.
Prognos
För de alldra flesta är RA en kronisk sjukdom och man kommer behöva använda läkemedel hela livet. Behandlingen är idag dock mycket bättre än vad den var förr och även om många kommer få leva med sina symptom i viss grad kan många arbeta och ha en fritid liknande den innan insjuknandet. Dock har RA patienter en ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar.
Psoriasisartrit
Epidemiologi
Psoriasisartrit drabbar endast en del av alla med psoriasis men ibland kan psoriasisartriten komma innan hudsjukdomen.
Symptom vid psoriasisartrit
Psoriasisartriten finns i olika former men typiska symptom är inflammation i fingrarnas yttersta leder och ofta i kombination med små gropar i naglarna. Även andra leder kan vara påverkade och oftast asymmetriskt på de båda kroppshalvorna.
Diagnostik
För att ställa diagnosen undersöker man leder och rygg samt tittar över kroppen för att leta efter psoriasis. Man tar dessutom blodprover och röntgenbilder.
Behandling
Smärtan behandlas med NSAID och övriga läkemedel som kan användas är bland annat metotrexat, lokala kortisoninjektioner, antimalaria medicin och guldbehandlig. Den UVA-ljus behandling som främst är till för hudsjukdomen kan även hjälpa mot ledproblemen.
Prognos
Patientens rölighet lämnas i de flesta fall utan större påverkan.
Reaktiv artrit
Epidemiologi
Tillstånd i led som ofta uppkommer efter exempelvis en tarminfektion av Salmonella, Campylobacter, Yersinia eller Shigella, dock finns sällan några bakterier i själva leden.
Symptom vid reaktiv artrit
Reaktiv artrit brukar framträda som funktionsnedsatta, värmeökade, svullna, rodnade och ömma leder, framförallt drabbas stora leder i benen och olika leder på olika sidor mellan 1 och 4 veckor efter en infektion. Även andra symptom kan finnas som exempelvis munsår, konjunktivit, pleurit, och myokardit.
Diagnostik
För att fastställa diagnosen görs dels en ledpunktion för analys av ledvätska samt blodprover.
Behandling vid reaktiv artrit
Man behandlar smärtan med NSAID och om detta inte räcker, kortisoninjektioner i drabbade leder.
Prognos
De flesta patienter blir helt återställda efter ca 6 månader men i några fall kan sjukdomen övergå till en mer kronisk form och likna ankyloserande spondylit.
Septisk artrit
Symptom vid septisk artrit
Alla leder kan drabbas av septisk artrit men ofta är det just knäleden som drabbas. Klassiska symptom är att leden svullnar upp, blir rodnad, öm och gör även ont då man böjer i leder.
Diagnostik
Diagnosen ställs genom att man på ovan nämnda indikationer gör en punktion av leden för att få ut ledvätska som man sedan gör tester på och odlar.
Behandling vid septisk artrit
Septisk artrit är ett mycket allvarlig och akut tillstånd och det man gör i ett tidigt stadium är att man ger antibiotika, immobiliserar leden och tappar ut ledvätskan. I vissa fall behöver man dessutom ta bort ledhinnan. I ett senare skede är det istället viktigt att patienten får hjälp av sjukgymnast för att rörlighetsträna.
Prognos
Om man lyckas sätta in behandlingen tillräckligt snabbt undviker man att få en stel led vilket annars är fallet. Septisk artrit kan dessutom leda till sepsis vilket kan få en dödlig utgång.
Ankyloserande spondylit (Mb Bechterew)
Epidemiologi
En inflammatorisk ryggsjukdom som framförallt drabbar män.
Symptom vid ankyloserande spondylit (Mb Bechterew)
Typiska symptom är smärta i ryggens nedre del, ryggstelhet och ischiassmärtor på lårens baksida. Symptomen brukar vara värst på morgonen och försvinner efter några timmar när man börjat röra på sig. För vissa individer kan smärtan istället börja i exempelvis höft eller knäled. Har sjukdomen gått långt kan man drabbas av stel kutrygg.
Diagnostik
Diagnosen ställs dels efter en klinisk undersökning där man bland annat mäter rörligheten i ryggen och försöker provocera fram smärta för att se varifrån den kommer. Detta kompletteras med blodprover och röntgenbilder.
Behandling vid ankyloserande spondylit (Mb Bechterew)
Framförallt består behandlingen av sjukgymnastik. Denna kan kompletteras med smärtlindrande i form av NSAID och lokala kortison injektioner för angripna leder utanför ryggen. I vissa fall kan även kirurgi vara aktuellt.
Prognos
Den stela kutrygghet som man kan se hos äldre patienter ses sällan idag tack vara bättre behandling och många kan ofta leva ett relativt normalt liv.
-
Reumatiska systemsjukdomar
Systemisk lupus erytematosus (SLE)
SLE är en systemsjukdom som kan drabba många olika organ vilket gör att det kan ta lång tid innan man kommer fram till att en patients symptom beror just av SLE.
Epidemiologi
SLE drabbar alla åldrar och är betydligt vanligare bland kvinnor. Sjukdomen har dels en ärftlig komponent men även vissa miljöfaktorer som exempelvis solljus, hormoner, infektioner och läkemedel kan bidra till att sjukdomen bryter ut. Symptomen som sjukdomen ger upphov till kan komma i skov där man kan vara relativt symptomfri emellan.
Symptom vid systemisk lupus erytematosus (SLE)
Eftersom SLE kan drabba många olika organ och inte heller drabbar samma organ hos alla patienter kan symptombilden båda vara väldigt omfattande och varierande. Patienten kan känna sig trött, ha en allmän sjukdomskänsla, feber och viktnedgång. Graden av påverkan kan variera under tid beroende på att sjukdomen går i skov.
Vanliga symptom är ledvärk och ledsvullnad som framförallt finns i de små lederna och besvären kan dessutom vandra runt mellan olika leder. Man kan få inflammation i musklerna, myosit, vilket visar sig som smärta, stelhet och kraftnedsättning. I ansiktet kan patienten få ett så kallat fjärilsexantem som är en rodnad som går över näsan ner över kinderna och sår i slemhinnorna som exempelvis i munnen kan uppstå. Även andra hudutslag kan förekomma, speciellt på solutsatta områden. Sekundärt Sjögrans syndrom kan även förekomma och visar sig som torrhet i bland annat mun och ögon.
Hjärtat kan drabbas av båda perimyokardit och endokardit som är inflammation i hjärtsäcken, hjärtmuskeln och hjärtklaffarna och visar sig som bland annat trötthet. Även lungorna kan påverkas med lungsäcksinflammation vilket visar sig med smärta i bröstkorgen som ökar vid andning. Njurarna kan påverkas men detta ger sällan några tydliga symptom för patienten utan mäts istället i lab.
Vissa patienter kan få problem från magen och tarmarna med bland annat smärta. Även det centrala nervsystemet kan påverkas vilket kan ge upphov till exempelvis epilepsi, psykos, migrän och depression. Vissa SLE patienter lider dessutom ökad risk för stroke.
Diagnostik
Diagnosen ställs genom en kombination av diverse olika blodprover och den kliniska bild som patienten uppvisar.
Behandling vid systemisk lupus erytematosus (SLE)
Patienter som lider av SLE bör dels undvika starkt solljus och använda solskyddsfaktor, sluta röka och undvika p-piller som innehåller östrogen. Vilka läkemedel som används är till stor del individberoende och kan bland annat vara smärtlindrare, kortison, alkylerande cytostatika, metotrexat och ciklosporin.
Prognos
SLE patienter kan i de flesta fall leva ett relativt normalt liv men det finns en ökad dödlighet och problem med rörelseapparaten och det centrala nervsystemet kan sätta ned livskvaliteten.
Polymyosit, dermatomyosit
En inflammatorisk sjukdom som drabbar muskler och huden.
Epidemiologi
Polymyosit och dermatomyosit drabbar främst vuxna mellan 50 och 60 år, och i den ålderskategorin fler kvinnor än män, samt barn mellan 10 och 15 år.
Symptom vid polymyosit, dermatomyosit
Drabbade kan uppleva trötthet och viktförlust samt svaghet i muskulaturen som utvecklats under en längre tid, för unga kan det utvecklas snabbare, till följd av detta kan drabbade tillexempel ha svårt att resa sig upp från en stol. Smärta från musklerna är inte så uttalade och ses oftast vid akut insjuknande. Utöver symptom från muskulaturen kan man även få symptom från huden och tillståndet kallas då dermatomyosit. Exempelvis kan man då få en blålila missfärgning av ögonlocken, rött utslag i ansiktet och andra hudutslag på kroppen som på fingerknogar, knän, armbågar och nagelband.
I övrigt kan man dessutom få Raynauds fenomen, lungpåverkan samt svullna och ömmande leder.
Diagnostik
Diagnosen ställs utifrån ovan nämnd muskelsvaghet och hudförändring i kombination med blodprover för att mäta muskelenzymer, Elektromyografi (EMG) förändringar och biopsi prov av muskel.
Behandling vid polymyosit, dermatomyosit
Polymyosit och dermatomyosit behandlas framförallt med kortison och azatioprin.
Primärt Sjögrens syndrom
Primärt sjögrens syndrom är inflammation i framförallt tårkörtlar och spottkörtlar. Sekundärt sjögrans syndrom är när detta inträffar i kombination med andra autoimmuna sjukdomar som RA och SLE.
Epidemiologi
Vanligare bland kvinnor än män.
Symptom vid primärt Sjögrens syndrom
Inflammation i tårkörtlarna leder till minskad tårproduktion vilket kan leda till skador på bland annat hornhinnan och den drabbade kan uppleva symptom i ögonen som klåda, rodnad, ljuskänslighet och grusighet. Inflammation i spottkörtlar leder till muntorrhet och kan ha svårt att svälja samt tala. Drabbade kan dessutom få karies och tandlossning.
Övriga problem som kan drabba den med sjögrens är bland annat minskad saltsyraproduktion i magsäcken, minskad pankreasfunktion och torra övre luftvägar.
Diagnostik
Man ställer diagnosen genom att på olika sätt mäta produktionen i körtlarna, mäta storleken på spottkörtlarna, vävnadsbiopsi från läppen och autoantikroppar i blodprov.
Behandling vid primärt Sjögrens syndrom
För att motverka symtomen från ögonen och munnen använder man sig av tårersättningsmedel och saliversättningsmedel. Vid muntorrhet är det dessutom viktigt att man är extra noga med sin munhygien.
-
Vaskuliter (inflammation i kärl)
Wegeners granulomatos
Inflammation av små blodkärl.
Epidemiologi
Även om symtom kan ha uppträtt tidigare brukar sjukdomen oftast inte diagnostiseras förrän i ca 50 års ålder. Sjukdomen drabbar några fler män än kvinnor.
Symptom vid Wegeners granulomatos
Sjukdomen kan drabba flera delar av kroppen där vi har små blodkärl och kan ge upphov till symptom som blodupphostning, vanlig hostning, andnöd, sårbildning och slemhinnesvullnad i övre och nedre luftvägarna, ögonlockssvullnad, öroninflammation, nästäppa, näsblödning, formändring av näsa och ytteröra, infektion i leder, olika hudförändringar och neurologiska symptom.
Diagnos
Vid ovanstående symptom fastställer man en diagnos genom vävnadsbiopsi av exempelvis muskel, hud, njure eller annan angripen vävnad. Man kan dessutom ta blodprov, där man hittar förhöjda nivåer av inflammationsparametrar och sänkt blodvärde, urinprov och lungröntgen.
Behandling vid Wegeners granulomatos
Behandlingen varierar beroende på vilka organ som är involverade men består av bland annat kortison.
Prognos
Risk finns för infertilitet.
Temporalisarterit (TA)
Epidemiologi
Temporalisarterit drabbar de stora och medelstora blodkärlen, är vanligare bland skandinaver, och upptäckts sällan förrän vid 50 års ålder.
Då det finns risk för bestående synbortfall vid obehandlad sjukdom skall omgående utredning och behandling skall sättas in vid misstanke om sjukdom.
Symptom vid temporalisarterit
Vid temporalisarterit kan den drabbade bland uppleva huvudvärk, ont i käkmusklerna vid tuggning, synförlust, dubbelseende, yrsel tinnitus och ensidigt hörselbortfall. Dessa symptom kommer ibland tillsammans med trötthet, feber, värk i leder och depressivitet och debuterar ofta under någon dag upp till en vecka.
Diagnos
Diagnosen ställs genom upplevda symptom i kombination med blodprover för infektionsparametrar, vävnadsbiopsi av blodkärl, och man kan även göra olika röntgenundersökningar som MR och DT.
Behandling vid temporalisarterit
Kortison och acetylsalicylsyra är en vanlig behandling.
Prognos
Även om man kan få återfall de första 10 åren är prognosen relativt god och sjukdomen läker ut efter 2-5 år.
Självbehandling med medicinsk laser
Hyr hem en laser och behandla dig själv varje dag. Behandling med laser är en smärtfri och effektiv behandlingsmetod vid reumatiska sjukdomar. Det har visats i studier att medicinsk laser är en effektiv behandlingsmetod för att lindra inflammation, smärta och svullnad i muskler och leder vid reumatism.
Våra kroppar påverkas av ljus och laserljuset stimulerar aktiviteten i våra celler och leder till minskad smärta, minskad inflammation, minskad svullnad och främjar läkning.
Fördelar och effekt av laser
- Inflammationsmodulerande
- Smärtlindrande
- Minskar svullnad
- Påskyndar läkning
- Användas på akuta skador
- Användas på långvariga och svårbehandlade besvär
- Riskfritt
- Milda, få biverkningar
- Det känns inte
- Kan ge snabbt resultat som håller över tid
Hyr medicinsk laser av Skadekompassen
Vi har tagit fram ett tryggt erbjudande så att du enkelt kan hyra Irradias professionella laser för självbehandling. Det blir en kostnads- och tidseffektiv behandling då du genomför den själv varje dag.
- Du betalar via swish eller faktura.
- Du väljer om vi skall skicka den till ditt paketombud eller direkt hem till dig.
- Du får en retursedel så att du enkelt kan skicka tillbaka den.
- Det är enkelt förlänga hyran och önskar du köpa loss utrustningen så får du halva hyreskostnaden i rabatt.
- Du får behandlingsrekommendationer och support
Hyr en laser för självbehandling hemma
Referenser
Bjordal JM, Couppé C, Chow RT, Tunér J, Ljunggren EA., A systematic review of low level laser therapy with location-specific doses for pain from chronic joint disorders. Aust J Physiother. 2003;49(2):107-16 PMID:12775206
Brosseau L, Robinson V, Wells G, Debie R, Gam A, Harman K, Morin M, Shea B, Tugwell P., Low level laser therapy (Classes I, II and III) for treating rheumatoid arthritis. Cochrane Database Syst Rev. 2005 Oct 19;(4):CD002049. PMID:16235295
Brosseau L, Welch V, Wells G, Tugwell P, de Bie R, Gam A, Harman K, Shea B, Morin M., Low level laser therapy for osteoarthritis and rheumatoid arthritis: a metaanalysis. J Rheumatol. 2000 Aug;27(8):1961-9.PMID:10955339
Ekim A, Armagan O, Tascioglu F, Oner C, Colak M., Effect of low level laser therapy in rheumatoid arthritis patients with carpal tunnel syndrome. Swiss Med Wkly. 2007 Jun 16;137(23-24):347-52.PMID:17629805
Jang H, Lee H., Meta-analysis of pain relief effects by laser irradiation on joint areas. Photomed Laser Surg. 2012 Aug;30(8):405-17. Epub 2012 Jun 29. PMID:22747309
Yamaura M, Yao M, Yaroslavsky I, Cohen R, Smotrich M, Kochevar I E. Low level light effects on inflammatory cytokine production by rheumatoid arthritis synoviocytes. Lasers Surg Med. 2009; 41 (4): 282-290. PMID:19347944
Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.
Tänk på att:
Tips på innehåll:
Så här används informationen du lämnar