Shop

Meny

Välj från lista

Skadekompassen > Sjukdomstillstånd > Rotatorkuffskada

Rotatorkuffskada

Rotatorkuffskador är en av det vanligaste orsakerna till axelsmärta. Skadans omfattning kan variera från överansträngning och tendinopati till delvisa senrupturer och kompletta senrupturer i flera av rotatorkuffens muskelsenor.

Rotatorkuffen är en muskelgrupp som tillsammans bidrar till stabilitet och möjliggör ett stort rörelseomfång och stor funktion i våra axlar. De fyra muskler som innefattas i denna grupp är supraspinatus, infraspinatus, subscapularis och teres minor.

Symtom vid rotatorkuffskada varierar mycket från individ till individ. Smärta och svaghet är vanligt förekommande symtom, även om de inte alltid förekommer. Den exakta orsaken till smärta och svaghet vid rotatorkuffskada är inte helt klarlagd, individer med mer omfattande rotatorkuffskador kan vara helt symtomfria medan individer med små delvisa skador kan lida av svår smärta. 

Skador på rotatorkuffen är vanliga, speciellt med stigande ålder. Skadan debuterar ofta med en partiell skada på supraspinatus senan, som därefter kan utvecklas till en komplett ruptur, följt av skador på övriga senor i rotatorkuffen.

Behandling vid rotatorkuffskador är framförallt rehabträning och smärtlindring men i vissa fall kan operation vara nödvändigt för att återfå funktion och minska smärta.

I denna artikel kommer vi att diskutera symtom, diagnostisering och behandling vid rupturer och bristningar i rotatorkuffens senor. För information om tendinopati i rotatorkuffens senor finns artiklar som berör dessa under rubriken “Differentialdiagnoser” nedan.

Vård vid Rotatorkuffskada

Vi rekommenderar att du börjar med egenvård. Du kan boka en tid för diagnostik, åtgärdsplan och behandling till en fysioterapeut eller liknande medicinsk expertis

Omgående smärtlindring kan fås av medicinsk övningar, axelskydd, tejpning, hemlaser, TENS och läkemedel.

Symtom vid Rotatorkuffskada

Symtom vid rotatorkuffskada varierar från individ till individ men smärta och svaghet i axeln och armen är vanligt förekommande vid skada på någon av axelns senor. 

Smärtlokalisation placeras oftast över deltoideusmuskeln och på utsidan av överarmen och inte alltid specifikt till den drabbade senan. Även om smärta är ett vanligt förekommande symtom finns det inte alltid en smärtproblematik, och smärtintensiteten är inte alltid korrelerad till omfattning av skadan. Individer med genomgående ruptur, det vill säga att senan är helt av kan beskriva mindre smärta än individer med partiella bristningar, där senan är delvis trasig.

Svaghet kan bero på att den påverkade muskelns sena är skadad. Det kan även förekomma svaghet i muskler som ligger i närheten av den skadade muskelsenan men själva inte är skadade. Detta anses bero på inhiberande mekanismer från nervsystemet.

Symtomen vid rotatorkuffskada blir ofta värre av aktivitet, och speciellt då armarna lyfts ovanför axelhöjd. Nattlig smärta är också vanligt förekommande, oftast när individen ligger på den drabbade armen.

Det är viktigt att notera att långt ifrån alla rotatorkuffskador är symtomgivande. Exakt vad som avgör om en rotatorkuffskada kommer att orsaka besvär är inte klarlagt.

Ofta görs en uppdelning i akuta och kroniska rotatorkuffskador. Vid akut skada uppstår symtom i samband med eller kort efter rotatorkuffskadan, varpå skadan ofta identifieras i ett tidigt skede. Kroniska rotatorkuffskador omfattar istället längre stående skador som antigen inte framkallat några symtom eller där skadan har varit odiagnostiserad en längre period efter skadetillfället.

När och var ska jag söka hjälp

För diagnos och behandling

Om du besväras av smärta som du misstänker kan bero på en rotatorkuffskada är det bra att boka tid hos en vårdgivare som är vidareutbildad inom klinisk diagnostik och ortopedisk medicin, till exempel fysioterapeut. Det kan du göra direkt om symtomen inte har börjat avta inom ca 1-2 veckor.

Använd vårt register över vårdgivare som arbetar med rotatorkuffskada.

Hitta vård

Vid dessa symtom skall du söka akut

Om smärta i axeln uppstår som följd av ett trauma samt att det är svårt att röra på armen är det viktigt att söka akut sjukvård.

Har du fått akut uppkommen smärta som är så stark att du har svårt att sova, svårt att röra armen och/eller måste ha stark smärtlindring bör du söka vård. Det är viktigt att tidigt identifiera kompletta rupturer av rotatorkuffsenor, detta då åtgärden kan dikteras av hur länge skadan har funnits.

Såhär ställs diagnosen

Det är generellt svårt att ställa diagnosen rotatorkuffskada på grund av anatomins komplexitet och att det inte finns bra kliniska undersökningsmetoder för att bedöma skador på rotatorkuffen.

Undersökaren använder ofta en kombination av tester då det inte finns något specifikt test som kan svara på frågan om det finns en ruptur i en rotatorkuff sena. En klinisk undersökning samt sjukdomshistoria ger ofta indikation på om det finns en rotatorkuffskada men ett bilddiagnostiskt verktyg kan behöva användas för att säkerställa diagnosen. Både diagnostiskt ultraljud och MR är användbart för att identifiera de allra flesta rotatorkuffskador. Slätröntgen kan inte identifiera specifika rupturer men kan ge indikation på att en rotatorkuffskada föreligger genom överarmsbenets position i förhållande till ledpannan.

Utöver smärta, svaghet och sjukdomshistoria kan dessa symtom vara indikerande för rotatorkuffskada:

  • Painful Arc (smärta mellan 80-120 grader abduktion)
  • Smärta vid och svårt att kontrollera adduktion
  • Svaghet vid isometrisk utåtrotation

Vad kan jag göra själv

Det är mycket som du som drabbad kan göra själv vid en rotatorkuffskada, och som vid många skador är egenvård en viktig del i behandling.

Smärthantering:

Det är inte farligt att röra på armen, men för att optimera läkning kan det vara bra att reducera den belastning som axeln utsätts för. Detta kan till exempel vara att under en tid:

  • Minimera arbete med armarna ovanför axelhöjd
  • Undvik press-övningar i samband med träning
  • Lyft nära kroppen
  • Se över hållning i stående och sittande, framför allt i samband med datorarbete

Undvik arbetsmoment eller träning som provocerar en skarp smärta både under och efter aktivitet.

Smärtstillande medicin, t.ex. NSAID, kan användas för att dämpa smärta under en begränsad tid. Det är dock inte helt klarlagt hur dessa mediciner påverkar senläkning.

Läkning genom träning, vad händer

En fysioterapeut kan hjälpa med träningsråd och specifika övningar för dig som lider av en rotatorkuffskada. Träningen fokusera på olika funktioner i olika stadier av läkningen:

  1. Cirkulation och rörlighetsträning – Syftet är att minska smärta och återställa full rörlighet i axeln om rörligheten är begränsad
  2. Styrketräning – Successivt stegrad utmaning för axeln att återfå så mycket styrka som möjligt. Styrketräning kan även ha en smärtlindrande och uppbyggande effekt av skadan.
  3. Aktivitetspecifik träning – För dig som är aktiv med en idrott eller annan aktivitet som ställer stora krav på axeln kan det vara av värde att inför full återgång till detta fokusera på övningar som liknar de moment du kommer utföra.
  4. Förebyggande träning – Efter full rehabilitering efter rotatorkuffskada är det viktigt att fortsätta med underhållande träning för axeln, detta för att hålla muskler starka och leder rörliga för att minska risken för återfall.

Behandling vid Rotatorkuffskada

Behandlingen vid rotatorkuffskada varierar beroende på skadans omfattning samt hur länge den har funnit. För partiella bristningar, där muskelsenan är skadad men ej har släppt helt är det rekommenderat att den första åtgärden ska vara rehabträning hos fysioterapeut.

För akuta totala rupturer kan det vara aktuellt med kirurgi för att åtgärda senskadan. Denna typ av kirurgiska ingrepp lämpar sig mindre bra vid längre stående, så kallade kroniska rupturer. För betydande partiella bristningar som inte förbättras trots strukturerad rehabträning vid uppföljning kan vara aktuella för att behandlas med kirurgi.

För kroniska rupturer rekommenderas först och främst rehabträning, precis som vid partiella rupturer.

Rehabträning vid rotatorkuffskada följer i regel en progressionstrappa:

  1. Återställa normalt rörelseomfång om rörligheten är begränsad
  2. Öka styrka i rotatorkuffens muskulatur
  3. Återställa axelfunktion

Biomekanik och rörelsemönster samt hållning är viktiga faktorer som kan påverka rotatorkuffen. Ofta rekommenderas övningar för skulderbladsmuskulatur för att påverka faktorer som kan leda till en ökad belastning mot rotatorkuffen.

Injektionsbehandling kan vara ett alternativ för att reducera smärta vid rotatorkuffskada. Injektionsbehandling är kontroversiellt vid senskador då det kan ha en nedbrytande effekt på senor samt att effekten inte alltid är bättre än smärtlindring med NSAID. Injektionsbehandling används därför främst för dem som inte kan finna smärtlindring på andra sätt.

När axelfunktion är återställd och skadan bedöms som rehabiliterad är det viktigt att fortsätta med underhållande träning för att minska risken för återfall.

Laser för självbehandling

Hyr hem en laser och behandla din axelsmärta varje dag. Behandling med laser är en smärtfri och effektiv behandlingsmetod vid impingement. Våra kroppar påverkas av ljus och laserljuset stimulerar aktiviteten i våra celler och leder till minskad smärta, minskad inflammation, minskad svullnad och främjar läkning.

Fördelar och effekt av laser

  • Inflammationsmodulerande
  • Smärtlindrande
  • Minskar svullnad
  • Påskyndar läkning
  • Användas på akuta skador
  • Användas på långvariga och svårbehandlade besvär
  • Riskfritt
  • Milda, få biverkningar
  • Det känns inte
  • Kan ge snabbt resultat som håller över tid

Hyr medicinsk laser av Skadekompassen

Vi har tagit fram ett tryggt erbjudande så att du enkelt kan hyra en säker laser för självbehandling. Det blir en kostnads- och tidseffektiv behandling då du genomför den själv varje dag.

  • Du betalar via Klarna med kort, swish eller faktura.
  • Vi skickar den omgående till ditt paketombud.
  • Du får en retursedel så att du enkelt kan skicka tillbaka den.
  • Du får behandlingsrekommendationer för enkelt självbehandling.
  • Det är enkelt förlänga hyran och önskar du köpa loss utrustningen så får du en stor del av hyreskostnaden i rabatt.

Hyr en laser för självbehandling hemma

Vad är Rotatorkuffskada?

Med rotatorkuffskada menas en skada på någon av de fyra muskler som utgör rotatorkuffen. Detta kan innebära tendinopati (senförändring), partiell bristning eller total ruptur av en eller flera senor. I denna artikel är syftet att informera om bristningar och ruptur i rotatorkuffens senor.

En rotatorkuffskada följer ofta ett givet mönster med en ökad omfattning efter tid. Oftast debuterat en rotatorkuffskada med en partiell bristning av supraspinatussenan som övergår till total ruptur för att därefter involvera ytterligare senor i rotatorkuffen och bicepssenan.

Det är vanligt med endast skada på supraspinatussenan men det är mer ovanligt med isolerade skador på de övriga senorna i rotatorkuffen. Isolerad skada på subscapularissenan kan förekomma men uppstår då i samband med att axeln hoppar ur led (axelluxation).

Ofta görs en uppdelning i akuta och kroniska rotatorkuffskador. Vid akut skada uppstår symtom i samband med eller kort efter rotatorkuffskadan, ofta kopplat till ett trauma, varpå skadan kan identifieras i ett tidigt skede. Kroniska rotatorkuffskador omfattar istället längre stående skador eller där skadan har varit odiagnostiserad en längre period. Kroniska skador är ofta en slutprodukt av degenerativa förändringar i rotatorkuffsenor och alltså inte kopplade till ett trauma.

Varför får man Rotatorkuffskada?

Orsaken till rotatorkuffskador är mångfacetterad. Överansträngning, inklämning, svaghet och stigande ålder är faktorer som påverkar risken att drabbas av rotatorkuffskada.

Stigande ålder tycks vara en stor påverkande faktor på risken att drabbas av rotatorkuffskada med näst intill ett linjärt samband. MR och ultraljudsundersökningar på friska individer tyder på att rotatorkuffskador är vanligt förekommande (mellan 40-60%) för individer över 50 års ålder.

Överbelastning kan leda till strukturella förändringar i senor, dessa kallas degenerativa förändringar eller tendinopati. Degenerativa förändringar i en sena föregår ofta en bristning och ruptur av senor. En rotatorkuffskada anses därför vara en följd av degeneration och tendinopati.

Anatomi och biomekanik

Axelleden (glenohumeralleden) är en kulled som länkar samman skulderbladet med överarmen. Leden består av en ledpanna och en ledkula. Ledkulan är väsentligen större än ledpannan samt att ledpannan är förhållandevis grund. Ledbanden som omsluter axelleden är små och medför endast i liten grad till stabilisering av leden. Stabiliteten i axelleden, det vill säga det som håller överarmsbenet fast mot ledpannan är i stor utsträckning de stabiliserande muskler som kallas för rotatorkuffen och är till viss del integrerade i ledkapseln. Denna anatomi medför att axelleden är mycket rörlig och tillåter ett stort rörelseomfång

Musklerna som ingår i rotatorkuffen:

  • Supraspinatus
  • Infraspinatus
  • Subskapularis
  • Teres Minor

Dessa muskler kan även utföra rörelser i axelleden. Förenklat kan man säga att supraspinatus aktiveras då vi börjar lyfta armen ut åt sidan, subskapularis vid inåtrotation och infraspinatus och teres minor bidrar till utåtrotation.

Genetik

Det är oklart om det finns någon ärftlighet som kan påverka risken för att drabbas av rotatorkuffskada. Vissa anatomsika förutsättningar har kopplats till en ökad risk för rotatorkuffskada samt att dessa kan vara ärftliga men detta är inte helt klarlagt.

Miljöfaktorer

Det finns en koppling mellan fysiskt krävande arbete och rotatorkuffskador, framför allt vid arbete över axelhöjd.

Visst idrottande är också kopplat till ökad risk för att utveckla rotatorkuffskada som till exempel kastidrotter och andra idrotter som innefattar mycket aktivitet med armarna ovanför axelhöjd.

Prognos

Prognos vid rotatorkuffskada är relativt god men kan kräva åtgärd för att undvika ytterligare skada på rotatorkuffens senor. De allra flesta upplever symtomförbättring och ökad funktion inom 1 år vid rätt åtgärd.

Referenser

Johnson, D. (2008). Pectoral Girdle and Upper Limb. In Standring, S. (Ed.), Gray’s Anatomy (ss. 775-857). Elsveir Limited: London.

Oh LS, Wolf BR, Hall MP, Levy BA, Marx RG. Indications for rotator cuff repair: a systematic review. Clin Orthop Relat Res. 2007 Feb;455:52-63.

Buchbinder R, Green S, Youd JM. Corticosteroid injections for shoulder pain. Cochrane Database Syst Rev. 2003;2003(1):CD004016.

Park HB, Yokota A, Gill HS, El Rassi G, McFarland EG. Diagnostic accuracy of clinical tests for the different degrees of subacromial impingement syndrome. J Bone Joint Surg Am. 2005 Jul;87(7):1446-55.

Keener JD, Wei AS, Kim HM, Steger-May K, Yamaguchi K. Proximal humeral migration in shoulders with symptomatic and asymptomatic rotator cuff tears. J Bone Joint Surg Am. 2009 Jun;91(6):1405-13.

Axelskydd

Nedan har vi valt ut lämpliga axelskydd för smärtlindring och lättare stöd. Först rekommenderar vi skydd som ger värme och stöd och under dem några hållningsvästar som underlättar god hållning, vilket skapar bättre utrymme för de ömma vävnaderna i axelleden vilket skapar förutsättning för läkning och mindre smärta under utläkning och rehabilitering.

Hållningsväst

En hållningsväst hjälper dig att återfå en korrekt hållning vilket leder till ökat utrymme i axelleden och det i sin tur kan leda till direkt smärtlindring förutom att det skapar bättre förutsättning för återhämtning och läkning av skadad vävnad.

Hitta vård

Relaterade vårdgivare

Det här ämnet har inte blivit sammankopplat med några vårdgivare ännu…

Läs mer om ont i axeln och senskador

  • Senskada (tendinit, tendinos, tendinopati)

    Sjukdomstillstånd

    Senskada eller tendinopati uppstår efter trauma eller överbelastning och fortsatt felaktigt beteende leder till att senstrukturen kan gå igenom olika förvärrande faser; reaktiv fas (tendinit), felläkningsfas och degenerativ fas. Det är viktigt att minska på provocerande belastning och om det inte hjälper påbörja egenvård och behandling.

    Kalkinfällning_supraspinatus_ultraljuds_1

  • Ont i axeln

    Besvärsområde

    Ont i axeln kan orsakas av flera olika sjukdomstillstånd som impingement, supraspinatus tendinit, AC-leds skada, slemsäcksinflammation, frusen axel, skada i kotpelaren m.m.

    Ont i axeln - hitta din skada här

  • Supraspinatus tendinit (supraspinatus tendinos)

    Sjukdomstillstånd

    Supraspinatustendinit innebär att supraspinatusmuskelns sena har blivit inflammerad. Detta uppstår oftast efter överansträngning eller efter en skada/trauma och resulterar i att det gör ont att lyfta armen uppåt, ut från sidan av kroppen. Inflammationen, som är den första fasen i läkningsprocessen och alltså naturlig, går vanligtvis över inom några dagar men vävnadsförändringar och värk och […]

  • Infraspinatustendinit (infraspinatustendinos)

    Sjukdomstillstånd

    Infraspinatustendinit innebär att infraspinatusmuskelns sena har blivit inflammerad. Detta uppstår ofta efter en skada/trauma eller efter överansträngning och resulterar i att det gör ont att lyfta armen uppåt, ut från sidan av kroppen samt att föra armen åt sidan bakåt. Inflammationen, som är den första fasen i läkningsprocessen och alltså naturlig, går vanligtvis över inom […]

    infraspinatustendinit-infraspinatustendinos

  • Internt impingement i axeln

    Sjukdomstillstånd

    Internt impingement orsakas av en upprepad inklämning av muskulatur (infra- och supraspinatus) mot axelns ledpanna (glenoidale) och är således en överbelastningsskada. Troligen beror inklämningen på nedsatt förmåga att hålla ledhuvudet (caput humeri) stabilt mot ledpannan vid rörelse. Tillståndet behandlas med fysioterapi bestående av specifik rehabiliteringsträning och behandling samt ibland med operation. Tillståndet drabbar främst kastidrottare på såväl elit- som motionärsnivå. Det kan även uppstå hos icke-idrottare med fysiskt krävande arbete som involverar mycket rörelser ovan huvudhöjd.

    Internt impingement axeln - skadekompassen.se

  • Frusen skuldra (Frozen Shoulder)

    Sjukdomstillstånd

    Frusen skuldra, även kallat frusen axel, frozen shoulder och adhesiv kapsulit, är ett smärttillstånd i axeln som karaktäriseras av periodvis stark värk och påtaglig axelstelhet. Prognosen är god men spontanläkning med återvunnen rörlighet och smärtfrihet varierar från individ till individ och är beroende av orsaken till skadan. Frusen skuldra brukar kategoriseras i två huvudgrupper, traumatisk […]

Hitta vård

Relaterade vårdgivare

Det här ämnet har inte blivit sammankopplat med några vårdgivare ännu…

Forum
Vård online
Hitta vårdgivare
Webshop

Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.

Tänk på att:

Tips på innehåll:

Så här används informationen du lämnar