Skada på Mediala kollateralligamentet (MCL)
Det mediala kollateralligamentet (även kallat det inre ledbandet) är ett stabiliserande ledband på insidan av knät. Dess funktion är att hindra knät från överdriven vackling inåt (valgus). En skada på det mediala kollateralligamentet (MCL-skada) uppstår ofta i samband med trauma, till exempel en tackling mot utsidan av knät. Detta leder till en bristning/stukning av det mediala kollateralligamentet. Smärta på insidan av knät uppstår direkt och det är vanligt med en instabilitetskänsla vid belastning. Svullnad uppkommer ofta på insidan av knät och ibland blir hela knäleden svullen. Behandlingen för skada på det mediala kollateralligamentet är rehabträning, ibland i kombination med stabiliserande ledskydd. Vanligtvis rekommenderas vila från idrott under en period. I sällsynta fall kan det krävas kirurgi. Återgång till idrott efter en skada på det mediala kollateralligamentet tar i genomsnitt en månad.
Vård vid skada på det Mediala kollateralligamentet
Du kan få hjälp via video eller genom att boka en tid för ett fysiskt besök till någon av våra mottagningar. Du kan även hyra en hemlaser för daglig behandling hemma.
Symtom vid skada på Mediala kollateralligamentet
Vid en isolerad skada på det mediala kollateralligamentet (MCL) förläggs oftast smärta på insidan av knät. Svullnad infinner sig oftast inom 30 minuter efter skadetillfälle. Därefter brukar knät kännas trögt, stelt och det kan vara svårt att böja/sträcka knät fullt.
Eftersom MCL är en stabiliserande struktur, kan knät även upplevas instabilt vid gång. Det brukar beskrivas som att knät känns vobbligt eller att det kan “försvinna” inåt vid belastning.
I händelse av en kombinationsskada, där MCL är en av de skadade strukturerna, kan hela knäleden svullna upp. Denna ledsvullnad brukar uppkomma först ett flertal timmar efter skadetillfället. Detta ger en nedsatt rörlighet och igångsättningsstelhet efter stillhet. Vid ledsvullnad brukar det samlas vätska ovanför knäskålen och i knävecket.
När och var ska jag söka hjälp
För diagnos och behandling
Om du besväras av smärta och instabilitetskänsla och misstänker att du fått en skada på det mediala kollateralligamentet bör du boka tid hos en vårdgivare som är vidareutbildad inom klinisk diagnostik och idrottsmedicin, t ex en fysioterapeut. Det rekommenderas alltid en bedömning av kunnig vårdpersonal vid en akut knäskada.
Använd vårt register över vårdgivare som arbetar med skador på det mediala kollateralligamentet.
Vid dessa symtom skall du söka akut
Vid oförmåga att belasta på benet efter ett skadetillfälle bör du ta dig till en akutmottagning för undersökning. Detta definieras som oförmåga att ta fyra steg i rad, både direkt efter skadan samt efter några timmar.
Vid besvär med kraftig ledsvullnad som ger bultande och tryckande värk i knät bör du också söka akut vård.
Såhär ställs diagnosen
Diagnosen ställs genom sjukdomshistorik, anamnes och genom en klinisk bedömning. Skada på det mediala kollateralligamentet är vanligen en okomplicerad diagnos att ställa. I vissa fall kan det finnas behov av att verifiera diagnosen med Magnetröntgen (MR) alternativt Ultraljudsundersökning (UL).
Det kliniska test som används för att bedöma stabiliteten i den mediala kollateralligamentet är Valgus stress test. Det utförs genom en manuellt utförd vackling inåt av knät.
MCL skadan brukar därefter klassificeras enligt följande:
Grad 1: Mild – Ligamentet är stabilt, men smärtar vid testning. Skada på några fibrer i ligamentet. <5mm öppning av medial ledspringa vid “valgus stress test” i 30 grader knäflexion.
Grad 2: Måttlig – Ökad vackling i valgus, men med ett tydligt stopp. Partiell ruptur av ligamentet. 5-10mm öppning av medial ledspringa vid “valgus stress test” i 30 grader knäflexion.
Grad 3: Stor – Stor ökning av vackling i valgus utan tydlig stopp. Total ruptur av MCL. Oftast i kombination med andra associerade skador i knät. >10mm öppning av medial ledspringa vid “valgus stress test” i 30 grader knäflexion.
Vad kan jag göra själv?
Det är viktigt att starta med vissa åtgärder direkt vid en akut knäskada. Även om diagnos ej är fastställd finns det en del saker som alltid är rekommenderat, se övningar. Läs dock texten “Vid dessa symtom skall du söka akut” innan du går vidare med nedanstående råd.
Smärthantering
Vid en akut knäskada kommer det att förekomma smärta. I det första skedet efter en skada är målet att nå “optimal loading” (se RICE/POLICE). Det innebär att man bör belasta benet på en måttlig nivå. Hur mycket belastning det är – beror på på graden av smärta.
På en 10-gradig skala bör smärtan vid belastning aldrig överstiga 5. Vid en tydlig hälta är det bättre att använda en eller två kryckkäppar i det första skedet efter skada. På så vis kan man själv reglera hur mycket vikt man lägger på sitt ben.
Det är alltså positivt att tillåta tolererbar belastning på benet även i den tidiga fasen, då det hjälper kroppen att bibehålla muskelstyrka och hjälper kroppen att läka skadan. Du bör dock undvika moment som ger dig skarp smärta under och efter aktiviteten.
Smärtstillande medicin, t.ex. NSAID (antiinflammatorisk medicin), kan användas för att dämpa smärta under en begränsad tid. Fråga på ditt apotek om vilket läkemedel samt vilken dos du bör använda.
Läkning genom träning, vad händer
Att röra på kroppen av egen kraft är något av det viktigaste vid en akut skada. Det ökar blodgenomströmningen samt hjälper oss att återfå kraft i muskulatur och rörlighet i leder. Vid en skada på det mediala ledbandet bör du inte helt avlasta – utan belasta enligt smärthanteringsmodellen ovan.
Akut fas
Den akuta fasen utgör oftast första veckan efter skadetillfället. Skada på det mediala kollateralligamentet innebär att fibrer i ligamentets vävnad går av. Läkning av detta sker genom att kroppen lagar skadan i olika faser. Först genom en inflammatorisk fas. Kroppen skapar en svullnad och en inflammation för att transportera bort skadad vävnad och slaggprodukter. De skadade fibrerna börjar först byggas samman genom en tjockare, men mindre kvalitativ kollagentyp. Denna läkning kallas för en “kallus”. Fibrerna hänger samman, men är ännu inte av samma kvalitet som innan.
Den blödning i och omkring den skadade vävnaden uttrycker sig som en svullnad/blånad på insidan av knät. I vissa fall kan det även uppkomma ökad ledsvullnad i knäleden. Det viktigaste i denna fas är att hjälpa kroppen att ta hand om svullnad och bibehålla/öka kontakt med muskulaturen på framsidan och baksidan av låret. Genom stimulans och belastning av kroppen hjälper vi kroppen att transportera bort slaggprodukter och svullnad. Vi ger även signaler till kroppen om hur de skadade strukturerna ska lagas, genom att vi belastar så normalt som möjligt. Lättare muskelaktiveringsövningar hjälper kroppen att bibehålla styrka och muskelkontakt.
I denna fas ligger fokus på cirkulations- och rörlighetsträning, gångträning och muskelaktiveringsövningar.
Subakut fas
I den subakuta fasen har större delen av svullnaden försvunnit och en kallus har bildats runt skadan. Rörlighetsomfånget har till stor del återkommit och främst smärta och instabilitetskänsla kan återstå. Kroppen börjar nu att förfina kvaliteten på läkningen. Den tjocka kallusen blir gradvis tunnare och av bättre kvalitet. I takt med detta blir knät mindre smärtande och känslan av instabilitet minskar. Här är det av stor vikt att kroppen belastas för att den läkande strukturen ska få information om hur den ska återuppbyggas.
Att knät blir mer stabilt sker dels genom att skadan läker, men också av att den aktiva stabiliseringen, kontrollen av våra muskler, blir bättre. I denna fas bör fokus ligga på styrketräning, balans och koordination.
Förebyggande
När skadan är återställd och du är i full aktivitet igen är det viktigt att fortsätta med träning som utmanar styrka, balans och koordination. Se tips bland våra övningar för förebyggande och underhållande fas nedan.
Behandling vid skada på Mediala kollateralligamentet
Behandling av en MCL-skada brukar följa några specifika behandlingssteg/mål:
- Återställa fullt rörlighetsomfång
- Återställa gångmönster
- Återställa muskelstyrka
- Återgång till aktivitet
I det tidiga skedet efter skadan är det viktigt att göra övningar ofta med sitt knä, detta för att att så snabbt som möjligt bli av med svullnad och återfå rörlighet i knät. Detta är nödvändigt för att man ska kunna börja då utan hälta. Även träning för framsida lår bör utföras flera gånger per dag i detta skede. Då muskeln ofta tappar mycket styrka direkt efter skadan.
När de två första målen är uppnådda ska träningen bli träna tuffare och utföras mer sällan, t ex tre gånger i veckan, för att återfå full styrka kring knät. För att sedan vara redo att återgå till aktivitet/idrott krävs det träning som liknar den aktivitet så mycket som möjligt. Denna träning innehåller ofta hopp, landning och löpning.Vid större MCL-skador, där en stor grad av instabilitet upplevs, är det rekommenderat med stabiliserande knäortos.
Vad är skada på Mediala kollateralligamentet?
Det mediala kollateralligamentet är en del av det inre led/kapselkomplexet och vår största passiva stabilisator på insidan av knät. Ligamentet sträcker sig från insidan av lårbenet och fäster in på insidan av underbenet. Det innebär att det mediala kollateralligamentet stabiliserar knät vid vackling inåt (valgus). Ligamentet skyddar även till viss del vridning av underbenet i relation till lårbenet. En skada på det mediala kollateralligamentet uppstår när kraften i en sådan vackling är större än vad strukturen tolererar. Detta leder till att hela eller delar av ligamentet går sönder.
Skadan kan uppstå i olika grader. Det kliniska test som används för att bedöma stabiliteten i den mediala kollateralligamentet är Valgus stress test. Det utförs genom en manuellt utförd vackling inåt av knät.
MCL skadan brukar därefter klassificeras enligt följande:
Grad 1: Mild – Ligamentet är stabilt, men smärtar vid testning. Skada på några fibrer i ligamentet. <5mm öppning av medial ledspringa vid “valgus stress test” i 30 grader knäflexion.
Grad 2: Måttlig – Ökad vackling i valgus, men med ett tydligt stopp. Partiell ruptur av ligamentet. 5-10mm öppning av medial ledspringa vid “valgus stress test” i 30 grader knäflexion.
Grad 3: Stor – Stor ökning av vackling i valgus utan tydlig stopp. Total ruptur av MCL. Oftast i kombination med andra associerade skador i knät. >10mm öppning av medial ledspringa vid “valgus stress test” i 30 grader knäflexion.
Vid en högre grad av skada är det vanligt att även andra strukturer i knät på påverkade. Det är vanligt med en kombinerad skada på det främre korsbandet, den mediala menisken och det mediala kollateralligamentet. Dessa skador är mer allvarliga och kräver en längre återhämtningstid än en isolerad skada på MCL.
Här kan du läsa mer om korsbandsskador och meniskskador.
Varför får man en skada på Mediala kollateralligamentet?
Skadan uppstår ofta inom pivoterande idrotter som fotboll, innebandy och handboll. Skadan är vanligast inom kontaktidrotter. En skada på det mediala kollateralligamentet är en av de vanligaste knäskadorna inom idrott.
Skadan är av traumatisk typ, dvs uppkommer hastigt i samband med en vrickning av knät. Det mediala kollateralligamentet skadan i första hand vid en valgus av knäleden. Detta uppkommer när knät viker sig inåt. I en studie på elitfotbollsspelare orsakades tre av fyra MCL-skador i samband med en kontakt med annan spelare. Då oftast i samband med att man blev tacklad. Det vanligaste skademomentet är i samband med tackling på utsidan och att knät drivs in i valgus, vilket leder till att ledbandet töjs ut och skadas. Det kan även uppkomma vid vridning/vackling när en spelare har foten fixerad i marken samtidigt som den gör en riktningsförändring.
Det är vanligt med lättare, isolerade skador på det mediala kollateralligamentet. En höggradig skada på MCL uppkommer dock sällan ensam. Oftast skadas då även andra strukturer i knät, vanligtvis den mediala menisken och/eller det främre korsbandet. Detta främst när det varit ett större våld inblandat i skadetillfället.
Prognos
Läkningsförmågan i det mediala kollateralligamentet är bra eftersom det finns en god blodförsörjning i området. Läkning sker enligt följande faser: blödning, inflammatorisk fas, reparationsfas och remodulleringsfas.
I en studie från 2021 inom europeisk elitfotboll noterades en genomsnittlig frånvarotid från fotbollen på 33 dagar. Det fanns dock en stor spridning beroende på grad av skada. I de flesta fall kan återgång till idrott ske inom en månad från skadetillfälle. Vid en höggradig skada på MCL, då oftast i kombination med andra skador, kan det ta flera månader och i enstaka fall behövas operation. Risken för ny skada på det mediala kollateralligamentet är låg. Endast 3% av spelarna ådrog sig en ny skada på samma struktur.
Hur kan man undvika en skada på det mediala kollateralligamentet?
En skada på det mediala kollateralligamentet är en traumatisk skada som oftast uppstår genom kontakt med motspelare inom idrott. Detta gör att det är svårt att förhindra dessa skador.
Det finns en tydlig konsensus inom forskning och bland vårdgivare och tränare att knäkontroll-träning förhindrar akuta knäskador. Framförallt är träning viktigt för att motverka främre korsbandsskador. Då en skada på det mediala kollateralligamentet har en snarlik skademekanism kan det misstänkas att övningar för knäkontroll i samband med varje träningspass kan vara positivt för att förhindra även dessa skador.
Vissa faktorer är alltid viktiga när det kommer till idrottsskador:
Sömn – får du dina 8h timmar per natt?
Vila – Har du åtminstone två dagar i veckan där din kropp får vila helt från tuffare träning?
Kost – Har du ett tillräckligt stort kaloriintag för din träningsnivå? Har du en balanserad kost som gör att du får i dig alla viktiga näringsämnen?
Differentialdiagnoser
Den första distinktionen som görs vid en knäskada är om den skett traumatisk (hastigt) eller uppkommit gradvis. Detta ger mycket information om vilka som är de möjliga differentialdiagnoserna. Eftersom en skada på MCL uppkommer traumatiskt, behöver man i undersökning skilja den från andra skador som uppkommer på liknande sätt. Exempel på dessa är:
Medial plicae
Andra skador i området som normalt inte uppkommer hastigt är:
Referenser
Majewski M, Susanne H, Klaus S. Epidemiology of athletic knee injuries: A 10-year study. Knee 2006; 13:184
Bollen S. Epidemiology of knee injuries: diagnosis and triage. Br J Sports Med 2000; 34:227.
Wilk KE, Andrews JR, Clancy WG. Nonoperative and postoperative rehabilitation of the collateral ligaments of the knee. Op Tech Sports Med 1996; 4:192.
Lundblad M, Hägglund M, Thomeé C, et al. Medial collateral ligament injuries of the knee in male professional football players: a prospective three-season study of 130 cases from the UEFA Elite Club Injury Study. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc 2019; 27:3692.
Singhal M, Patel J, Johnson D. Medial ligament injuries. In: DeLee and Drez Orthopaedic Sports Medicine, DeLee J, Drez D, Miller M (Eds), Saunders, Philadelphia 2010. p.1629.
Grant JA, Tannenbaum E, Miller BS, Bedi A. Treatment of combined complete tears of the anterior cruciate and medial collateral ligaments. Arthroscopy 2012; 28:110
Miyamoto RG, Bosco JA, Sherman OH. Treatment of medial collateral ligament injuries. J Am Acad Orthop Surg 2009; 17:152
Lavoie-Gagne OZ, Retzky J, Diaz CC, Mehta N, Korrapati A, Forlenza EM, Knapik DM, Forsythe B. Return-to-Play Times and Player Performance After Medial Collateral Ligament Injury in Elite-Level European Soccer Players. Orthop J Sports Med. 2021 Sep 28;9(9)
Waldén M, Atroshi I, Magnusson H, Wagner P, Hägglund M. Prevention of acute knee injuries in adolescent female football players: cluster randomised controlled trial BMJ 2012; 344 :e3042
Övningar vid skada på MCL - Akut
I det akuta skedet ligger fokus på att återfå full rörlighet i knäleden samt bibehålla/öka muskelfunktion. Detta kan stimuleras flera gånger per dag med låg belastning. Övningarna får kännas lite grann, men ska inte överstiga 5 på smärthanteringsmodellen (se i avsnittet för ”vad kan jag göra själv”).
Släpcykling
Ligg på golvet. Dra hälen utmed golvet så längt in mot rumpan som knät tillåter. Sträck sedan ut knät så långt du kan tills det blir så rakt som möjligt. Utför lugnt och håll gärna kvar lite i ytterlägena. Upprepa.
Sittande benspark
Sitt på en stol eller ligg ned med en rulle under knät. Spänn lårmuskeln och sträck knät så rakt du kan. Håll kvar i det sträcka läget ett par sekunder. Gå långsamt tillbaka. Upprepa. Fokus här är att hitta kontakt med lårmuskeln för att bibehålla funktionen i muskeln.
Balans - stå på ett ben
Stå på ett ben. Böj knät lite grann. Stå stilla och håll balansen. Använd stöd vid behov, men så lite som möjligt.
Tåhävning på två ben
Stå på två ben och använd gärna stöd. Gå långsamt upp på tå och spänn vadmusklerna. Långsamt ned igen. Upprepa.
Höftlyft
Ligg på rygg och böj in fötterna så att du kan placera dem i underlaget. Pressa ned hälarna i underlaget och lyft upp höftpartiet så att det blir rakt. Sänk ned. Upprepa.
Övningar vid skada på MCL - Subakut
När den största delen av smärtan lagt sig och knät i stort sett återfått fullt rörlighetsomfång är det dags att öka belastningen i träningen. Fortsätt med släpcyklingen tills rörligheten är helt återställd. Nu räcker det att träna en gång per dag, men det ska kännas jobbigt i musklerna vid utförande av träningen.
Om målet är att återgå i idrott bör dessa övningar kompletteras med styrketräning på gym. Efter några veckor med styrketräning bör löpning och idrottsspecifika moment börja införas i rehabiliteringen.
Knäböj på två ben - squats
Stå med fötterna höftbrett isär. Skjut bak rumpan och böj höft och knän som om du skulle sätta dig ned på en stol. Gå ned tills höften är i höjd med dina knän eller så långt som din rörlighet tillåter. Om smärta hindrar går det bra att gå lite grundare.
Utfall i sidled
Ta ett stort steg i sidled. Böj i knät och höften så att rumpan rör sig bakåt/neråt. Fokus på att knät ska peka i samma riktning som knät under hela övningen, och ej hamna framför foten. Ryggen hålls i neutralposition så att ingen extra rörelse sker där. Pressa dig sedan uppåt genom att trycka foten mot marken och sträcka i knä och höft. Upprepa åt andra hållet.
Utfallssteg
Ta ett stort steg och ställ dig med fötterna så långt ifrån varandra som möjligt. Ha lika mycket tyngd i bägge benen, och hitta en neutralposition för ryggen. Böj sedan i bägge knäna så att du rör dig rakt neråt mot golvet, utan att det sker någon extra rörelse i ryggen. Det främre knät ska hela tiden vara ovanför foten. Pressa dig sedan rakt uppåt igen genom att sträcka i bägge knäna. Upprepa innan du sedan byter plats på fötterna och gör samma sak.
Enbensbalans "klockan"
Stå på ditt skadade ben, och tänk att du står i mitten av en klocka. Böj lite i knät och för sedan det andra benet så långt fram mot “kl 12” som möjligt och markera lätt med tån, samtidigt som du håller balansen. Gå sedan vidare till “kl 6”, “kl 3” och “kl 9”. Hela tiden med fokus på att hålla balansen.
Träna på att nå längre och längre iväg med foten, och sedan kan du gradvis röra dig mellan alla klockslag i olika kombinationer. För ytterligare svårighetsgrad kan du dessutom göra det med stängda ögon.
Övningar vid skada på MCL - Förebyggande
När du har återkommit till din tidigare aktivitetsnivå är det viktigt med fortsatt träning av styrka, balans och koordination. Övningar från den subakuta fasen kan fortsatt utföras och gärna ökas till att utföras med vikter. Den förebyggande träningen kan nu utföras 2-3 gånger per vecka.
Nedan följer ytterligare några exempel på övningar som är lämpliga att integrera i din träning.
Utfallssteg med rotation
Ta ett stort steg och ställ dig med fötterna så långt ifrån varandra som möjligt. Ha lika mycket tyngd i bägge benen, och hitta en neutralposition för ryggen. Håll en vikt eller boll i i händerna framför kroppen. Böj sedan i bägge knäna så att du rör dig rakt neråt mot golvet, utan att det sker någon extra rörelse i ryggen. Det främre knät ska hela tiden vara ovanför foten. Stanna kvar i det läget och rotera överkroppen över det främre benet. Det främre knät ska fortsatt peka framåt. Rotera tillbaka och pressa dig rakt uppåt igen genom att sträcka i bägge knäna. Upprepa innan du sedan byter plats på fötterna och gör samma sak.
Draken
Stå på ett ben med händerna ovanför huvudet. Böj dig framåt i en jämn kontrollerad rörelse. Målet är att kunna hålla armar och det fria benet parallellt med golvet. Fokusera på att ha god kontroll på ländryggen under hela övningen. Kom sedan upp till ursprungspositionen igen och upprepa.
Kan stegras genom att man gör en liten knäböj i det framåtböjda läget, eller genom att avsluta med en tåhävning när du kommit upp igen.
Knäböj ett ben
Ställ dig på ett ben. Med bibehållen svank för du rumpan bakåt/neråt i en kontrollerad rörelse genom att böja i knä och höft. Kontrollera att knät går i samma riktning som foten under hela övningen, samt att knät inte hamnar framför tårna. Gå så djupt du klarar med kontroll, och vänd sedan uppåt igen. Upprepa.
Knäskydd vid skada på MCL
Ett stabiliserande knäskydd kan ge lindring till instabilitetskänslan vid en skada på det Mediala kollateralligamentet. Det kan hjälpa dig att återgå i dina aktiviteter tidigare. Vi har valt att ha ett betalt samarbete med Rehaboteket då vi i samråd med dem har valt ut lämpliga skydd för detta smärttillstånd samt att de svarar upp mot våra krav på hög kvalitet både vad gäller produktmaterial, funktion, kundservice och snabb och trygg e-handel.
-
Knäortos GenuSkill för korsband och sidoligamentskador
2.899,00 krVälj storlek och beställKnäortos med smidig, låg profil och extra stabilitet för idrott och aktivitet trots främre eller bakre korsbandsskada, ledbandsskada och instabil knäled.
... -
Knäskydd korsband – Genum Liga X
1.749,00 krVälj storlek och beställKnäskydd Korsbanda LIGA X lämpar sig vid korsbandsskada, ligamentskada och hyperextension och översträckning i knät.
... -
Knäskydd PSB Active Plus
1.299,00 krVälj storlek och beställKnäskyddet PSB Active Plus – Ett extremt tunt, luftigt kompressionsskydd med pelott och flexibla skenor populärt för idrott som padel, löpning etc.
... -
Knästöd NRX för extra stöd och överrörlighet
1.749,00 krVälj storlek och beställKnästöd NRX är konstruerat för att motverka överrörlighet i knäleden. De unika bandsystemet HyperEx minskar överrörlighet i knäleden.
... -
Stabiliserande knäortos Genum CoTex LIGHT
1.399,00 krVälj storlek och beställStabiliserande knäortos Genum CoTex LIGHT vid knäartros, menisk, ledbandsskador med instabilitet- pelott, skenor och kompressionstickning.
...
Läs mer om skador i knä
-
Meniskskada
Sjukdomstillstånd
Meniskskada är skada i den stötdämpande och stabiliserande broskdelen (menisken) som ligger i leden mellan över- och underben. Symtomen är smärta i knäets ledspringa, särskilt vid belastade vridningar. Ibland kan upphakningar, stelhet och låsningar förekomma samt att huksittande kan smärta. Boka tid till vårdgivare för hjälp med diagnostik och individuell behandling och rehab. Vi tipsar om övningar och lämpliga skydd för minskad smärta, stöd och avlastning.
-
Korsbandsskada, främre och bakre
Sjukdomstillstånd
Korsbandsskada, främre och bakre Korsbandsskada uppstår då främre eller bakre korsbandet, helt eller delvis brister eller går av, så kallad total eller partiell ruptur. Detta åtföljs ofta av akuta besvär som smärta och svullnad och av kvarstående instabilitetsbesvär i knäleden. Korsbanden är de ledband i knät som stabiliserar leden vid skjuvrörelser framåt och bakåt samt […]
-
Ont i knät
Besvärsområde
Ont i knät beror vanligtvis på lokal orsak som meniskskada, knäartros, hopparknä, löparknä eller främre knäsmärta men det kan också orsakas av höftledsbesvär eller nervpåverkan i ryggen.
-
Artros i knät (gonartros)
Sjukdomstillstånd
Knäartros är ett tillstånd där naturliga ledförändringar med broskreducering, benpålagringar, ledstelhet och belastningsrelaterad smärta sker lite för fort eller fortare än för snittet. Bäst behandling är information och regelbunden träning. Behandling och avlastning med knäskydd, ortoser, skor och inlägg kan ytterligare underlätta och hjälpa.
-
Hopparknä (patellarsenetendinos)
Sjukdomstillstånd
Hopparknä eller jumper's knee är vardagsuttrycket för proximal patellarsenetendinopati, vilket är smärtande överbelastning av knäskålssenans övre del och fäste mot knäskålen. Med ultraljud kan man se en vävnadsförändring med ökad vätska samt ofta även ökad kärlaktivitet, vilket i praktiken visar sig med ökad känslighet mot belastning med smärta även vid för individen normal aktivitet.
-
Löparknä (iliotibialbandssyndrom – ITBS)
Sjukdomstillstånd
Löparknä kallas den smärta som placerar sig på knäts utsida och som kommer av överbelastning av senstråk, slemsäck eller benhinna. Då knät böjs och sträcks glider iliotibialbandet över benutskottet på lårbenets utskott på utsidan knät och nöts då mot benhinnan på benutskottet. Mellan benhinna och senstråk finns en slemsäck vilken inte gillar "för mycket". Vid för snabb stegring av aktivitet är det vanligt att smärta uppstår och förändring av belastningsbild och behandling kan vara nödvändigt om inte minskad aktivitet och sedan en mer långsamt stegrad belastningsökning hjälper.
Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.
Tänk på att:
Tips på innehåll:
Så här används informationen du lämnar