Skadekompassen > Sjukdomstillstånd > Slemsäcksinflammation i axeln (subacromial bursit)

Slemsäcksinflammation i axeln (subacromial bursit)

Slemsäcksinflammation eller subacromail bursit kallas det när den tunna, platta och glatta säcken i axelleden svullnar upp och orsakar förträngning i axelrummet. Slemsäckens syfte är att skapa en friktionsfri glidyta mellan rotatorcuffens senor och ”taket” i axelrummet då armen lyfts upp. Vid överansträngning kan antingen slemsäcken och/eller dessa senor skadas och smärta framkallas. Slemsäckar (bursor) finns på flera lednära platser i kroppen och inflammationer i dessa kan bli långvariga. Vanligtvis är första åtgärden kortisoninjektionsbehandling men även eventuellt bakomliggande orsaker kan behöva åtgärd.

Slemsäcken (bursa subakromialis/subdeltoideus) blir vid överbelastning vätskefylld och symtomgivande. Denna slemsäck är förhållandevis stor (som en knuten hand) och täcker därmed flera strukturer i axelleden. En inflammerad eller irriterad slemsäck provoceras framför allt då den kläms mellan vävnaderna i det subakromiala utrymmet då armen lyfts uppåt (eleverar). Den kan även provoceras då någon av dessa intilliggande vävnader aktiveras och i sin tur belastar den. Inflammationen kan uppstå plötsligt och orsaka mycket stark smärta men även komma mer smygande.

Akut slemsäcksinflammation är en av de mest smärtande sjukdomar som drabbar rörelseorganen. Smärtan börjar utan särskild orsak och ökar under 3 dagar innan den når sitt smärtmaximum. Smärtan gör det mycket svårt att sova samt förvärras av rörelser

Kompetensmatchad vård för slemsäcksinflammation

Du kan få vår hjälp via video eller genom att boka en tid för ett fysiskt besök till någon av våra mottagningar.

Behandling för axelsmärta online hos Joint Academy, kostnad 0kr.

Joint Academy bedriver fysioterapi online på landstingskassa. Läs mer om Joint Academy och deras arbete med axelsmärta här eller anslut till programmet direkt via knappen nedanför.

Symtom

Symtom vid akut slemsäcksinflammation (subacromial bursit)

Detta är en av de mest smärtande sjukdomar som drabbar rörelseorganen. Smärtan börjar utan särskild orsak och ökar under 3 dagar innan den når sitt smärtmaximum. Efter 7-10 dagar börjar smärtan successivt minska och efter 3-4 veckor kvarstår en värk. Obehandlad kan den vara omkring 4-6 veckor innan smärtfrihet och rörlighet återfås.

Smärtan sitter i axeln och strålar ut i utsida i över- och underarm. Det gör mycket ont att röra armen och det är svårt eller omöjligt att sova.
En smärtbåge (ökad smärta kring 90-130 graders armlyft ut från kroppen) kan föreligga i början och slutet av perioden. Det är ofta ömt vid tryck över slemsäcken och inget kapsulärt mönster förekommer.

Symtom vid kronisk slemsäcksinflammation

Smärtan börjar ofta spontant utan orsak och kan drabba alla åldrar. Smärtan lokaliseras på utsida axel, ner längs utsida överarm och ibland även ner i utsida underarm. Det kan göra ont antingen vid rörelse av armen, vid vila eller kontinuerligt både dag och natt. Kronisk slemsäcksinflammation har dålig självläkning och kan pågå till och från i åratal.

Vanligtvis föreligger en smärtbåge (ofta starkt smärtande) men frånvaro av rörelsenedsättning. Det vill säga att fullt passivt rörelseutslag i axelns riktningar är möjlig. Det kan dock göra ont i flera ytterväggen och då vanligtvis vid abduktion (armen passivt rakt ut och upp från sidan) och vid inåtrotation. Motståndstest är smärtfria eller likvärdigt smärtande. Vid tveksamhet mellan slemsäcksinflammation och skada i någon av rotatorcuffens senor kan motståndstest göras under samtidig avlastning av slemsäcken då mindre eller ingen smärta bör provoceras fram.

Om det ömmar vid tryck/palpation på utsida axeln (strax nedanför akromion) föreligger inflammation i ytliga delen av bursa subdeltoideus. Den djupare delen (även kallad bursa subakromialis) går ej att komma åt med fingrar och kan därför ej provoceras med tryck/palpation.

När och var ska jag söka hjälp?

För diagnos och behandling vid slemsäcksinflammation

Använd vårt register över vårdgivare som arbetar med ischias

Hitta vård

Så här ställs diagnosen

Den kliniska bilden för kronisk subacromial bursit varierar, varför den är en utmaning att diagnostisera. En strukturerad klinisk undersökning där de olika vävnaderna stressas är den viktigaste undersökningen och den kan ofta avgöra om slemsäcksinflammation föreligger. En diagnostisk injektion eller ultraljudsundersökning är ibland nödvändig i utredningssyfte. Vanlig röntgen tillför sällan viktig information i detta läge.

Vid akuta starka smärtor då du har svårt att röra armen och svårt att sova skall du söka dig till din vårdcentral.
Vid övriga axelbesvär som inte gått över på en vecka kan du söka dig till antingen din vårdcentral eller direkt till fysioterapeuten på rehabenheten för diagnostisering och eventuell behandling och rehabilitering. Om fysioterapeuten anser att injektionsbehandling behövs gör vissa detta direkt eller remitterar dig vidare för förfrågan eller rekommendation på detta

Vad kan jag göra själv?

Akut

Vila från provocerande belastning. Du har en irriterad vävnad som skall avlastas och läka ut. Undvik eller försök minska den belastning som provocerar smärtan eller värken. Statiska positioner med armen en bit ut från kroppen eller i axelhöjd bör om möjligt undvikas eller minskas till dess denna belastning inte framkallar besvär. Tag hjälp av ergonom eller sjukgymnast för förändring av belastningsbild i arbete eller idrottsutövande. Inflammationshämmande läkemedel som Ipren eller Voltaren kan provas.

Subakut – läkande

Under sjukdomsperioden bör du hitta andra former av aktivitet och träning. Prova med promenader, cykling, rullskridskor, skridskoåkning, gymträning av bål och underkropp etc. Om slemsäcksinflammationen misstänks bero på nedsatt skulderfunktion, skulderdyskinesi eller hållning så är rehabträning en viktig del av omhändertagandet. Bedömning av detta samt hjälp med personligt utformat rehabprogram får du hos sjukgymnasten.

Övningar vid slemsäcksinflammation

Akuta fasen

1. Stå lätt framåtlutad. Låt den onda armen hänga avslappnat ner. För den försiktigt i cirklar samt framåt-bakåt och åt sidor i stora långsamma rörelser. 20-30 gånger åt varje håll. Upprepa två gånger. Gör övningen flera gånger om dagen.

2. Ligg eller stå upp. Knäpp händerna och hjälp med den ”friska handen” den onda att lyftas upp till dess det gör ont. Sänk ned igen. 20-30 gånger. Upprepa två gånger. Gör övningen flera gånger om dagen.

3. Stå upp vid en dörrpost eller vägg. Böj armbågen till 90 grader. Ha armbågen intill kroppen, hängandes rakt under axeln. Pressa handen mot dörrposten eller väggen i fyra olika riktningar; utåt (sidan mot väggen – pressa handen utåt mot väggen), inåt (pressa handen inåt mot dörrpost/vägg), framåt (vänd kroppen mot väggen – knyten näve pressas fram mot väggen) och bakåt (ryggen mot väggen – armbågen pressas rakt bakåt mot väggen). Pressa 5 sekunder. Upprepa 10 gånger per riktning. Gör övningen 2-3 ggr/dag.
Om det gör ont i en riktning så minska kraften eller undvik den riktningen tills dess detta går.

Subakut fas

4. Som övning 3, men använd ett gummiband som motstånd. Dynamisk träning, det vill säga motståndsträning under samtidig rörelse. Fäst gummibandet/träningsbandet i armbågshöjd. Ha armbågen intill kroppen. Rotera armen utåt respektive inåt mot motstånd. Dra armen eller båda armarna samtidig bakåt som vid ”roddträning”. För armen framåt mot motstånd.
Lätt belastning/motstånd. Det skall vara enkelt att göra 3×20 stycken i varje riktning. Undvik eller minska belastningen, rörelseutslaget eller repetitionerna i den riktning som provocerar värken.

5. Ståendes rodd. Stå vänd mot en stängd dörr där gummibandet fästs runt dörrhandtaget. Håll i gummibandets båda ändar och stå upp med upprätt hållning i bål och huvud. Dra sedan båda armarna bakåt och låt skulderbladen styra rörelsen med fokus på att skulderbladen skall pressas ihop mot varandra på ryggen. Gör 10 stycken och upprepa 2 ggr. Övningen kan göras flera gånger per dag.

5. För att minska risken för följdsjukdomen frusen axel är det viktigt att någon gång per dag ta ut rörligheten maximalt (om det går) i axelledens olika rörelseriktningar. Försök därför att två gånger dagligen försiktigt ta ut rörligheten vad gäller utåtrotation, inåtrotation och framåtlyft (lyft med handflatan upp – det brukar göra mindre ont).

Behandling

Behandling vid akut slemsäcksinflammation (subacromial bursit)

Kortisoninjektion som portioneras väl ut i ömmande delar av slemsäckens vindlingar har vanligtvis god effekt.
En axelslynga (mitella) kan användas några dagar för att hålla armen fixerad mot kroppen under den värsta smärtperioden om injektionsbehandling undanbedes. Inflammationshämmande läkemedel som Ipren eller Voltaren kan provas.

Behandling vid kronisk slemsäcksinflammation

Injektion med lokalbedövningsmedel eller kortisoninjektion har god effekt. Ofta krävs en uppföljande injektion vid återbesöket efter 2-3 veckor för full effekt och utläkning.
Träning (hållningsinformation och träning samt koordinations- och stabiliseringsträning) för bättre positionering av skuldra och axel vid axelrörelser är lämpligt att få hjälp med.

Differentialdiagnoser

Supraspinatustendinit
Impingement
infraspinatustendinit
Subcoracoid bursit
AC-ledsskada
Skada i muskeln subklavius
Skada i coracoclaviculära ligamentet
Aseptic necrosis

Skribent

Daniel Öhlin, leg fysioterapeut
Uppdaterat

2022-10-21
Skriv ut
Dela
Hitta i artikeln
Symtom När och var ska jag söka hjälp?Vad kan jag göra själv?Behandling Differentialdiagnoser

Slemsäcksinflammation i axeln (subacromial bursit)

Kompetensmatchad vård för slemsäcksinflammation

Behandling för axelsmärta online hos Joint Academy, kostnad 0kr.

Symtom