Magnetkamera (MRI – MRT)
Magnetkamera (MR – MRI – MRT)
Magnetkameraundersökning eller MR, MRI och MRT kallas ibland för magnetröntgen, vilket är missvisande då det är en undersökningsmetod som inte bygger på röntgenstrålning utan här använder man sig istället av magnetfält och radiovågor. MRI som står för magnetic resonance imaging och MRT som står för magnetisk resonanstomografi är begrepp som är mer vanliga bland vårdpersonal.
Så fungerar magnetkamera – MRI – MRT
I kroppen har vi väteatomer, dessa atomers kärna har en positiv laddning och de snurrar runt sin egen axel, vilket ger upphov till ett magnetiskt moment. När patienten sedan förs in i MRT maskinens magnetfält kommer dessa väteatomer ställa in sig mot detta nya magnetiska fält så att det skapas jämvikt. Sen skickar man in radiovågor, så kallade RF-pulser, varpå vätejonerna ändrar riktning. Först när man stänger av detta fält kommer de sedan återgå till den jämvikt som rådde tidigare. Denna återgång, relaxationstid, kommer ta olika lång tid för väteatomer i olika typer av vävnader och det är denna skillnad man mäter och skapar en bild utifrån.
När används MRI – MRT?
Fördelarna med magnetkameraundersökning är dels att man slipper skadliga röntgenstrålar, men även att man får en överlägsen differentiering mellan olika vävnader, bilder med hög upplösning och i 3D. Nackdelarna är istället att det är en dyr undersökning, att den tar lång tid samt att det på grund av magnetfältet inte bör göras på personer med exempelvis inopererad pacemaker eller insulinpump. Implantat som exempelvis höft- eller knäproteser är inte något hinder så länge de är gjorda i icke magnetiskt material som titan. Dock kommer dessa metallföremål störa bilden, bilden blir helt svart just där, vilket kan försvåra diagnostiken. Eftersom MRT gör det möjligt att även se mjukdelsvävnad som exempelvis diskar i ryggen, muskler, senor, slemsäckar och brosk används den inte bara till att undersöka skelett utan framför allt för att komplettera den kliniska diagnostiken vid misstanke om mjukdelsskador. Den vanligaste typen av magnetkamera är en som kan ta helkroppsbilder men det finns idag även mindre varianter som används för undersökning av ben och armar. Fördelen med dessa mindre magnetkameror är att patienten inte behöver ligga i en trång tub.
MRT vid skador i ryggen
MRT – MRI är idag en undersökningsmetod som väljs allt oftare vid undersökning av ryggraden. Anledningen är att MRT har fler fördelar gentemot övriga då det gäller att avbilda ryggens olika skador. Totalt gjordes ca 350 000 bildundersökningar (vanlig röntgen, MRT och CT) av ryggen 2011. 24000 gjordes med vanlig röntgen, 17000 gjordes med MRT och ca 7000 gjordes med CT. Ländryggen är den vanligaste MRT-undersökningen och 2011 gjordes ca 9000 sådana mot ca 4500 MRT-undersökningar av nacken.
Vanliga frågeställningar vid remittering för magnetkameraundersökning av ländryggen
Degenerativ ryggsjukdom, diskbråck, spinal stenos, tumör/metastas, inflammation/infektion, spondylolys/spondylolisthes och kotkompression.
Utredning med magnetkamera bör göras vid följande fall:
A: Smärtutstrålning ner i ben med eller utan samtidig smärta i ländryggen
1. Om ingen förbättring ses efter 6 veckors sjukgymnastik bör MRT utföras inom 2 veckor.
2. Vid svår utstrålande bensmärta som inte kan dämpas med läkemdedel kan MRT undersökningen göras tidigare.
B: Ryggvärk i kombination med tecken på allvarlig sjukdom (så kallade röda flaggor)
C: Ryggvärk i kombination med tecken på det föreligger psykosociala faktorer som kan hindra återhämtningen av ett akut ryggbesvär (så kallade gula flaggor). Då gula flaggor föreligger bör remiss för MRT undersökning göras inom 2 månader från symptomdebut.
Hur går undersökningen till?
MRT undersökning i helkroppsmagnetkamera
När man ska undersökas i en magnetkamera som tar helkropp får man först ta på sig ett par hörselskydd eftersom maskinen ger ifrån sig relativt höga ljud, sen lägger man sig på en brits som skjuts in i en cylinderformad tunnel i MRT maskinen, här får man sedan ligga i allt från 20 till upp till 90 minuter beroende på vad det är man vill titta på. En del personer, speciellt de som lider av klaustrofobi, kan tycka att detta är obehagligt och det finns därför möjlighet att få lugnande medicinering. Patienten har hela tiden möjlighet att kontakta röntgenpersonalen och man kan ofta välja musik i sina hörlurar. På grund av magnetfältet är det viktigt att man inte har något av metall på sig som exempelvis smycken eller klocka.
MRT undersökning för ben och armar
Då undersökning skall göras av en del av en arm eller ben, exempelvis vid undersökning av ett knä, kan detta göras i en mindre magnetkamera. Patienten klär av sig, får hörselskydd och får lägga sig på påvisad plats och i en position som röntgensjuksköterskan instruerar. Undersökningen tar vanligtvis mellan 20-60 minuter.
När kommer MRT-svaret?
En magnetkameraundersökning genererar ett stort antal bilder och för bara ett knä produceras 100-160 bilder. För MR av en rygg blir det långt fler bilder och alla dessa skall sedan studeras med ögat. Det krävs utbildning och träning för att bli duktig på att utläsa och tolka dessa bilder och därför arbetar så kallade radiologer (vanligtvis specialutbildade läkare) med att studera och tolka bilderna. Radiologen skriver sedan ett röntgenutlåtande eller ett MRT-svar. Detta MRT-svar skickas vanligtvis inom ca 10 dagar tillbaks till den vårdgivare som remitterade patienten för undersökningen. Därefter bör MRT-svaret utan omskrivning skickas vidare till den vårdgivare som håller i fortsatt behandling och rehabilitering för att fortsatt omhändertagande skall bli så bra som möjligt. Att den vårdgivare som ansvarar för behandling och rehabilitering får MRT-svaret sker tyvärr sällan på rutin i vården, varför patienten rekommenderas att själv påtala att så skall ske.
Vårdgivaren som behandlar och rehabiliterar patienten har störst nytta av själva MRT-svaret, och inte av MRT-bilderna. Patienten har rätt att själv få se sina bilder och röntgensvar, även om detta ofta inte är till någon nytta då både bilder och utlåtande är svårtolkat för den som inte är medicinskt utbildad.
Vad skall man tänka på?
Patienter som skall genomgå MRT skall tänka på:
- att följa den information som följer vid kallelse till undersökningen
- att be att svaret eller utlåtandet från radiologen skickas vidare från remitterande vårdgivare till den som ansvarar för fortsatt behandling och rehabilitering
Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.
Tänk på att:
Tips på innehåll:
Så här används informationen du lämnar