Shop

Meny

Välj från lista

Sjukgymnast, Manipulationsbehandling, Ont i axeln & Tennisarmbåge (lateral epikondylit) – Skadekompassen

Din sökning på Sjukgymnast, Manipulationsbehandling, Ont i axeln & Tennisarmbåge (lateral epikondylit) resulterade i 18 vårdgivare

Förslag på djupare filtrering

Manipulationsbehandling

Ont i axeln

Ont i axeln – här hittar du vårdgivare för diagnos och behandling

På denna sida kan du hitta kvalificerade vårdgivare med särskild kompetens inom ont i axeln. De kan göra en strukturerad bedömning, ställa korrekt diagnos, skapa en effektiv behandlingsplan samt ge råd om åtgärder som lindrar, avlastar, läker och förebygger besväret. Använd filtreringen för att söka efter specialister i en viss ort eller ett län nära dig.

Ont i axeln – sammanfattning

Smärta i axeln är ett vanligt problem som kan påverka både arbetsförmåga och vardagsliv. Besvären kan uppstå plötsligt efter en skada eller utvecklas gradvis vid upprepad belastning, statiskt arbete eller felaktig hållning. Smärtan kan kännas på framsidan, utsidan eller baksidan av axeln och ibland stråla ner i armen. Stelhet, svaghet och rörelseinskränkning är vanliga symtom.

Vanliga orsaker och diagnoser bakom ont i axeln

Axelsmärta kan orsakas av flera tillstånd, exempelvis impingement (inklämningssyndrom), rotatorkuffskador, slemsäcksinflammation (bursit), frusen skuldra (adhesiv kapsulit), artros i axelleden eller instabilitet efter luxation. Våra listade vårdgivare kan utreda vilken diagnos som gäller och rekommendera rätt behandling.

När bör du söka hjälp?

Sök professionell hjälp om smärtan är långvarig, tilltar över tid, stör nattsömnen, begränsar din rörelseförmåga eller om du upplever plötslig svaghet, domningar eller efter ett akut trauma. Tidig bedömning kan förkorta rehabiliteringstiden och minska risken för kroniska besvär.

Diagnos och undersökningsmetoder

En noggrann klinisk undersökning av rörlighet, styrka och funktion kompletteras ofta med bilddiagnostik som ultraljud eller magnetkamera (MR) för att upptäcka skador på senor, muskler eller ledytor. Röntgen kan vara aktuell vid misstanke om artros eller skelettskada.

Behandling, rehabilitering och egenvård

Behandlingen anpassas efter diagnos och kan innefatta fysioterapi med specifika styrke- och rörlighetsövningar, rörelsemedicin, funktionsmedicin, stötvåg, laser, antiinflammatoriska läkemedel, injektionsbehandling vid inflammation, samt ergonomiska justeringar i arbete och vardag. Egenvård kan inkludera  hemlaser, tens, avlastning i form av tejpning eller ortoser, hållningsträning och successiv återgång till normal aktivitet för att främja läkning och förebygga återfall.

Sjukgymnast

En sjukgymnast (fysioterapeut) är sjukvårdens förstainstans och specialistinstans vid skador och sjukdomstillstånd i rörelseapparaten och instans för bedömning, behandling och rehabilitering av neurologiska, reumatologiska och psykosomatiska tillstånd. Det krävs ingen remiss till sjukgymnast och man kan själv välja vilken sjukgymnast man önskar kontakta och boka tid till. Vid misstanke om fraktur eller allvarlig sjukdom bör istället vårdcentral eller akutmottagning först sökas. Sjukgymnastik (eller fysioterapi) är det tredje största vårdområdet efter sjuksköterskor och läkare. Det är en profession som är specialiserad på att efter skada och sjukdom kliniskt bedöma och diagnostisera tillstånd samt att återfå människor i funktionell rörlighet samt aktivitetsförmåga genom rörelse, behandling och hjälp till egenvård. Första januari 2014 byttes namnet på yrkesgruppen från sjukgymnast och sjukgymnastik till fysioterapeut och fysioterapi.

Tennisarmbåge (lateral epikondylit)

Tennisarmbåge kallas den överbelastningsskada som drabbar senfästen på armbågens utsida. Skadan leder till smärta kring armbågens utsida då musklerna som lyfter handryggen uppåt belastas. Vid mer uttalade besvär kan det göra ont även vid vila och armen kan göra ont att räta ut. Skadan och smärttillståndet är mycket vanligt och drabbar vanligtvis medelålders personer. Prognosen är god men besvären kan bli långvariga om ingen belastningsförändring görs utan provocerande aktivitet fortsatt bedrivs. Det finns bra egenvård i form av träningsprogram att göra samt att behandling kan hjälpa till att lindra besvär och snabba på läkning.

Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.

Tänk på att:

Tips på innehåll:

Så här används informationen du lämnar