Ont i knät – knäkunniga fysioterapeuter i Stockholm
Odenplan, Vasastan, Stockholm, Stockholms län
Här bokar du tid för Ont i knät – knäkunniga fysioterapeuter i Stockholm hos Ortomed Stockholm, Fysioterapeut, Odenplan, Vasastan
Ont i knät – knäkunniga fysioterapeuter i Stockholm
Har du ont i knät och bor i Stockholm och vill veta vad det är och vad som kan göras för att bli frisk och belastningstålig igen är du välkommen att boka ett nybesök till oss.
Vi hjälper dig att vara så aktiv som möjligt under tiden vi hjälper dig att bli frisk igen.
Vi gör det genom att adressera alla de faktorer som påverkar din läkning och funktionsförmåga:
- Diagnostik
- Förklaring av skada
- Målspecifisering
- Plan för att bli frisk
- Medicinsk träning och egenvård
- Avlastning med inlägg, tejp, skydd och ortoser för att du skall fortsätta vara så aktiv som möjligt
- Rekommendation av rätt skor
- Läkningsstimulerande behandling
- Smärtlindrande behandling
- Uppföljning
- Avslut
Boka tid för diagnostik och direkt hjälp
Pris: Nybesök inklusive bedömning, åtgärdsplan och direkt åtgärd: 840 kr. Återbesök från 590 kr.
Knäsmärta kan snabbt avlastas och smärtlindras genom gång/löpstegsförändring, tejpning, skydd skor, behandling och träning
Knäsmärta är väldigt vanligt och någonting som drabbar de allra flesta någon gång i livet. Knät är en stor viktbärande led som är väldigt beroende av stabiliserande strukturer som ligament och muskler. På grund av att knät dagligen utsätts för stor ansträngning är skador vanligt förekommande – både akuta, överansträngningar samt åldersförändringar.
Vi träffar dagligen patienter med besvär från knät på vår klinik, vilket har gett oss en god erfarenhet i att bedöma och behandla dessa skador. Knäskador är en vanlig idrottsskada och de flesta patienter vi träffar är idrottsaktiva i olika former. Därför är vi noga med att ständigt vidareutbilda oss inom området, genom kurser, idrottsmedicinska föreläsningar och diskussioner mellan kollegor.
Det är vanligt förekommande med smärta i knät i som uppstått i samband med aktivitet, vid plötslig uppkomst kan det handla om en skada på något av ligamenten (korsband och/eller kollateralligament) samt en skada på någon av meniskerna. Om besväret har uppkommit smygande och mest känns av vid belastning rör det sig ofta om överansträngningar av någon sena kring knät, exempelvis patellartendinopati (hopparknä) eller iliotibialbandssyndrom (löparknä). För yngre är en vanlig åkomma Schlatter – vilket också gör mest ont vid belastning och aktivitet. Äldre individer med belastningssmärta i knät kan lida av artros i knäleden. Vid långt gången artros kan även smärta även vilosmärta förekomma.
Ont på insidan av knät
Smärta på insidan av knät kan ha både plötslig och smygande debut. De vanligaste strukturerna som skadas och ger smärta på knäts insida är den inre menisken samt det inre ledbandet (mediala kollateralligamentet). Ledbandsskador sker ofta plötsligt, exempelvis via yttre våld, en tackling, eller vid vridmoment, som vid en tvär riktningsförändring vid skidåkning. Det inre ledbandet stabiliserar knät i sidled, och om det blir ett stort hastigt våld som trycker knät in mot mitten (så kallat valgus-våld) kan det skadas. Det inre ledbandet skadas betydligt oftare än det yttre och är vanligare hos tjejer än killar. Vid en ledbandsskada uppstår det oftast en stor svullnad, vilket gör att knät känns svårt att röra på ett tag efter skadan.
Av våra två menisker är den inre menisken mer frekvent skadad än den yttre, detta beroende på att den är större och är mindre mobil. Menisken kan skadas plötsligt vid vridrörelser av knät i belastning, vilket gör det till en vanlig idrottsskada hos yngre. Det är vanligt med åldersförändringar i menisken, och det krävs då inte lika kraftiga trauman för att menisken ska skadas. Vid så kallade degenerativa meniskskador kan det vara lite svårare att säga exakt när besvären började.
Vid meniskskador gör det ofta ont att vrida på knät samt att sitta på huk. I vissa fall förekommer även huggande smärta samt mekaniska låsningar.
Skador som ger smärta på insidan av knät:
- Inre meniskskada
- Inre ledbandsskada
Ont på utsidan av knät
På utsidan av knät är det framförallt tre strukturer som brukar skadas och ge smärta – yttre menisk, yttre ledband samt det iliotibiala-bandet. Det är ovanligt att det yttre ledbandet eller den yttre menisken skadas, men det förekommer ofta vid kraftigare våld mot knät som vridningar eller riktningsförändringar.
Mer vanligt förekommande är besvär från det iliotibilala-bandet – vilket brukar kallas för ett löparknä. Detta är en typ av överansträngning i en lång sena/bindvävsstråk som går från höften och fäster nedanför knät. I höjd med knät finns ett litet benutskott som denna sena glider emot, och upprepade friktion här kan leda till en irritation och inflammation i kringliggande vävnader vilket brukar ge en smärta vid belastning och aktivitet. Överansträngningar som löparknä beror ofta på för snabbt stegrad träning, långvarig träning, eller nedsatt höftstabilitet och är vanligt förekommande hos uthållighetsidrottare som löpare och cyklister.
Skador som ger smärta på utsidan av knät;
- Yttre meniskskada
- Yttre ledbandsskada
- Löparknä (iliotibialbandsyndrom)
Ont på framsidan av knät
Det är vanligt med belastningsrelaterad smärta på framsidan av knät. Hos yngre idrottsaktiva rör det sig oftast om Schlatter eller Patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS). PFSS tros bero på en överansträngning av leden mellan knäskålen och lårbenet. Patienter med PFSS brukar ofta beskriva en smärta som sitter “innanför” knäskålen och är lite svårare att peka på. Förutom att de har ont när de är fysiskt aktiva kan de även få ont vid långvarigt stillasittande med knät böjt, något som kallas för “Movie Sign”. PFSS är helt ofarligt och går att behandla väl med träning och vissa hjälpmedel.
Schlatter drabbar något yngre barn som idrottar, och smärtan brukar då sitta lite nedanför knäskålen vid fästet för knäskålssenan och blir ofta värre i samband med idrottande. Orsaken till Schlatter är en överansträngning av en tillväxtzon precis där knäskålssenan växer in. Mycket löpning och hopp ökar draget i den senan vilket kan ge en smärta och lokal svullnad i det området. Smärtan är ofarlig och tillfällig, när benet har mognat eller om aktiviteten tillfälligt anpassas så försvinner smärtan.
Äldre idrottsaktiva kan drabbas av något som kallas för “hopparknä”. Detta innebär en överansträngning av knäskålssenan, som inom vården heter patellartendinopati. Smärtan brukar oftast sitta i knäskålens nedre kant, och känns av vid träning framförallt. Träning som inkluderar hopp är ofta extra provocerande för denna sena, därav namnet hopparknä. Hopparknä är en överansträngningsproblematik som ofta sker smygande utan tydligt skadetillfälle. Vanligtvis beror det på för snabbt stegrad träning exempelvis efter en tids träningsfrånvaro, eller efter för tung träning.
Skador som ger smärta på framsidan av knät:
- Schlatter
- Patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS)
- Hopparknä (patellartendinopati)
Ont i knät
Det är inte alltid så lätt att säga exakt vart smärtan sitter, och kan ibland kännas mer diffust inuti knät. Det kan finnas flera orsaker till detta. Har knäsmärtan startar i samband med ett trauma som gett en omedelbar svullnad av knät kan det ha blivit en skada på någon av knäets korsband. Det främre korsbandet är det som skadas mest frekvent av de två, exempelvis vid en smäll under idrottande, eller att foten har fastnat i marken vid en vridning. Det bakre korsbandet skadas inte lika ofta, men kan förekomma i samband med exempelvis trafikolyckor. Efter en korsbandsskada är svullnad och stelhet ofta ett symtom, i vissa fall ihop med smärta men inte alltid. Vissa upplever även en ostabilitetskänsla.
Korsbandsskador drabbar både idrottsaktiva och icke-idrottsaktiva.
Hos äldre patienter med mer smygande belastningsrelaterade besvär från knät rör det sig ofta om knäartos. Artros är en sjukdom som drabbar led och brosk och det är vanligt med en diffus smärta som kan vara lokaliserad på olika delar i knät eller kring hela leden. Vanligtvis handlar det om smärta i samband med att leden belastas. Vid ökad belastning som exempelvis uppresning från stol eller gång i trappa ökar ofta smärtan. Många beskriver även en stelhet i knät på morgonen eller efter en stunds stillasittande. Ibland kan knät vara svullet och värmeökat, och i vissa fall hörs krepitationer/knäppningar. Vid långt gången artros förekommer även vilovärk, exempelvis på natten.
En fri kropp i knäleden eller en så kallad ledmus är ytterligare ett besvär som kan drabba knät som är svår att beskriva som patient. Här känner patienten oftast sig ganska bra i sitt knä, men plötsligt kan de få kraftiga smärthugg och/eller låsningar i knät. Då detta uppstår på grund av att en fri kropp (vanligast en liten lös broskbit eller en bit degenererad menisk) hamnar i kläm mellan två ledytor vilket stör mekaniken i knät. När broskbiten ej ligger i vägen ger den oftast inga symtom. Smärtlokalisationen varierar ofta beroende på vart ledmusen befinner sig, men karaktäristiskt är just smärthuggen eller låsningarna.
Skador som ger smärta i knät:
- Korsbandsskador
- Artos
- Fri kropp
Behandling vid Ont i knät
Knäpatienter träffar vi dagligen, och det finns flertalet olika behandlingar beroende på vilket besvär det gäller. Vi tar alltid en noggrann anamnes och undersökning för att fastställa diagnos. I de fall det krävs kan ultraljudsundersökning användas som komplement till undersökningen för att fastställa diagnos.
Styrketräning av muskulaturen kring knät är i många fall en stor del av rehabiliteringen vid knäbesvär, då detta ger cirkulationsökning, avlastning samt ökad stabilitet av knät. Vid ligamentskador är det ofta tillräckligt med träning för att återfå funktion, men i vissa fall krävs operation och efterföljande rehab. Den första månaden efter en ligamentskada är det viktigt att inte utsätta knät för för stora påfrestningar/vridningar så att läkningsprocessen störs, då rekommenderas ibland ett stabiliserande knäskydd.
Även vid knäartros är huvudbehandlingen att hitta en fysisk livsstil samt styrketräna, och då hjälper vi till att instruera och hitta en lagom nivå för just dig.
Vissa typer av mobiliseringar eller manipulationer kan hjälpa till vid fria kroppar, medan det i andra fall krävs en artroskopi (titthålsoperation).
Vi arbetar även med laserbehandling (LLLT), stötvågsbehandling samt olika tejptekniker som komplement om detta anses nödvändigt.
Boka tid
Välkommen att boka tid så hjälper vi dig att ta reda på orsaken till ditt knäbesvär samt med lämplig behandling och rehab. Klicka på boka-tid knapparna här ovan.
Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.
Tänk på att:
Tips på innehåll:
Så här används informationen du lämnar