Ont i knät, fysioterapeut i Stockholm, Fysioterapeut, Sjukgymnast
Odenplan, Vasastan, Stockholm, Stockholms län
Här bokar du tid för Ont i knät, fysioterapeut i Stockholm hos Henrik Nilsson, Fysioterapeut, Stockholm
Boka ett nybesök eller välj en specifik tjänst att boka i länkarna längre ner.
Ont i knät, fysioterapeut i Stockholm
Smärta i knät är något som de flesta känner av någon gång under livet. Oftast får man knäsmärta av att man överbelastar det eller råkar ut för en akut skada vid t.ex. motion eller idrottsutövande. Konditionsidrottare som ökar upp sin träning eller de som utövar kontaktidrotter såsom fotboll, handboll och innebandy råkar ofta ut för knäsmärta, men även icke-kontaktsporter, såsom tennis, squash eller padel är också starkt representerade här.
Det är inte ovanligt att knäsmärta kan uppkomma plötsligt och utan förvarning även hos personer som inte är särskilt aktiva, antingen på grund av en överansträngning eller ökande ålder.
Efter en karriär som elitsatsande fotbollsspelare har jag själv ådragit mig flera traumatiska knäskador, inte sällan med operationer som följd.
I mitt yrke som fysioterapeut har jag därför fått ett specialintresse för knän, och känner att mina tidigare erfarenheter ger mig en ökad förståelse för personer med knäsmärtor.
Knäsmärtor är ofta lite diffusa och svåra att sätta fingret på, men oftast känner man ungefär var på knät smärtan sitter. Här följer en liten indelning på vad som kan medföra smärtor på olika delar av knät:
Smärta på insidan av knät (medialsidan), kan bland annat vara:
– Meniskskada
– Ledbandsskada
– Artros
– Muskelskada, oftast adduktorer (insida lår) eller hamstrings (baksida lår).
Smärta på utsidan av knät (lateralsidan), kan bland annat vara:
– Meniskskada
– Ledbandsskada
– Artros
– Löparknä
– Muskelskada, oftast abduktorer (utsida höft/lår) eller hamstrings (baksida lår.
Smärta på framsidan av knät, kan bland annat vara:
– Schlatter
– Främre knäsmärta (PFSS)
– Hoffas fettkudde (Hoffit)
– Hopparknä
– Muskelskada, oftast quadriceps (framsida lår)
Här följer en kort beskrivning av ovanstående skador/symtom:
Meniskskada
Knät består av två menisker, en på insidan (medialsidan) och en på utsidan (lateralsidan). Vanligaste sättet att skada menisken är att man vrider knät medan foten sitter kvar i underlaget. Man kan även skada menisken om man ex. sitter på huk och reser sig upp samtidigt som man vrider knät.
Om man känner låsningar och i knät och svårt att sträcka/böja knät fullt efter ett vridvåld är det möjligt att man drabbats av en meniskskada. I de allra flesta fall läker menisken av sig själv med hjälp av fysioterapi, men i specifika fall kan operation krävas.
Degenerativ meniskskada
Om knät tidigare under livet har skadats och kanske till och med opererats kan man flera år efteråt drabbas av en degenerativ meniskskada. I det här fallet krävs inget tydligt vridvåld eller trauma, utan här kan det räcka att man överbelastat knät. Precis som vid en traumatisk meniskskada kan man uppleva mekaniska låsningar och ha problem att böja/sträcka knät. Även de degenerativa meniskskadorna svarar bra på rehabilitering och fysioterapi.
Schlatter
Smärtan är lokaliserad på knölen som sitter på framsidan under knät. Drabbar i regel barn mellan 8-15 år som idrottar mycket. Smärtan kommer från att knäskålssenan fäster in på en tillväxtzon på underbenet. Under de år barnet växer mycket är tillväxtzonen känslig för belastning och kan göra ont om man är väldigt aktiv. Schlatter är helt ofarligt och läker ut av sig självt, den stora risken är att man har besvär som gör att man upplever att man vill sluta med sin idrott. Därför kan hjälp i form av schlatterband och råd om hur man ska träna och belasta vara nödvändigt.
Ledbands- och korsbandsskador (ligamentskador)
Ligamentskador uppstår i princip alltid från en akut skada, inte sällan i samband med en tackling i en kontaktidrott, vid en riktningsförändring/inbromsning eller att man vridit knät när foten sitter kvar i marken. Det kan dock även ske i vardagen om man ex. halkar på en isfläck och tar emot sig på ett oförberett sätt.
Knät har två ledband, det inre (mediala), och det yttre (laterala). Dessa har som funktion att stabilisera knät i sidled, och de kan skadas om man får ett våld som “töjer” ut ledbandet. Detta kan t.ex. hända i kontaktidrott om man har kvar foten i marken och får en tackling från sidan.
Vi har även två korsband i knät, som stabiliserar vid fram- och bakåtglidning av leden. Det är oftast det främre korsbandet som skadas, och då i samband med att underbenet i förhållande till lårbenet, med kraft åker framåt. Det kan ske i samband med kontakt/tackling, men lika ofta vid riktningsförändringar t.ex. när man bromsar in och gör en samtidig vridning.
Det bakre korsbandet kan skadas när underbenet istället med kraft åker bakåt i förhållande till lårbenet, antingen om man får en tackling mot underbenet framifrån, men även vid fall i vardagen när knät t.ex. slår underbenet mot en kant/tröskel.
Vid ligamentskador blir knät oftast svullet, och man upplever ofta att knät känns instabilt och har en tendens att “vika sig”.
Främre knäsmärta (PFSS)
PFSS, patellofemoralt smärtsyndrom, är ett överbelastningssyndrom som ger smärta kring knäskålen. Ibland placeras smärtan kring hela framsida och kanter av knät, och ibland beskrivs det som att den sitter “innanför” knäskålen.
Främre knäsmärta är mycket vanligt och kommer ofta från att man har ökat sin träning för snabbt eller att man har börjat träna mer intensivt än tidigare. För att bli av med detta krävs det ofta att man tränar upp styrkan kring knät och höften på ett strukturerat sätt utan att fortsätta överbelasta knät.
Artros
Artros i knäleden (gonartros) är en mycket vanlig ledsjukdom som framförallt drabbar personer som tidigare skadat knät, personer med övervikt eller personer med låg muskelstyrka i låren. Artros uppstår ofta i högre ålder och i vissa leder anses det vara ett normaltillstånd i hög ålder.
Vanliga symtom på artros är morgonstelhet, igångsättningssmärta, vilovärk och svullnad efter belastning.
Det finns ingen behandling för att bota artros, men många kan leva aktivt och i princip helt normalt med hjälp av tillräcklig kondition- och styrketräning, samt information som ger en ökad förståelse för sjukdomen och om hur mycket man ska belasta.
Hopparknä
Smärta på framsidan av knät, precis i nederkant av knäskålen kan bero på hopparknä eller patellarsenetendinopati. Orsaken är att knäskålssenan har blivit överbelastad, ofta på grund av för tuff belastning på senan i form av ex. hopp eller riktningsförändringar i full fart.
Hoffas fettkudde
Att ha smärta som kommer från hoffas fettkudde kan vara svårt att diagnostisera, smärtan sitter ofta diffust i nederkant av knäskålen. Mellan knäskålssenan och underbenet sitter en skyddande fettkudde som kan bli överbelastad, inklämd eller skadad och därmed bli svullen och göra ont. Ett vanligt tecken är att man får diffus smärta i nederkant på knäskålen vid full sträckning av knät.
Löparknä
Löparknä, eller iliotibial band syndrom, är mycket vanligt i uthållighetsidrott som löpning och cykling. Smärtan sitter på utsidan av knät, där ett senstråk (iliotibialbandet) upprepat rör sig över ett benutskott på underbenet när knät är böjt i cirka 30 grader. Detta gör att senan och strukturerna runt omkring blir ömma och ibland svullna.
Anledningen kan vara allt från att man tidigare stukat en fot och belastar annorlunda på grund av det, till att man har en svaghet kring knä/höft som gör att senan hamnar i en ogynnsam position.
Muskelskador
Ibland är det inte någon struktur i själva knät som är påverkat, utan det kan vara en skada på någon av de många muskler och muskelfästen som omger knät. Vanliga muskler som kan vara inblandade är hamstrings, quadriceps och tensor fascia latae, men ibland kan ovanligare muskelskador uppstå, till exempel på gracilis, sartorius eller popliteus.
Diagnostik och behandling vid smärta i knät
Tack vare mitt stora intresse för knän har jag träffat ett stort antal personer med knäsmärta. Jag har tidigare arbetat på en idrottsmedicinsk specialistmottagning – där vår primära uppgift var just bedömning och diagnostik av knäskador som uppkommit i samband med idrott eller motion.
Genom en grundlig undersökning av knät och omkringliggande strukturer så hjälper jag er att diagnostisera knäsmärtan och lägger tillsammans med dig upp en plan för att du i så stor utsträckning som möjligt ska kunna fortsätta med din motion/idrott under tiden som du får hjälp att läka knäskadan.
För att lyckas med detta kan vi behandla med stötvågsbehandling (extracorporeal shock wave therapy), laserbehandling (LLLT), ta hjälp av stabiliserande ortoser eller korrigera gångmönster med hjälp av skoinlägg.
Grunden i att rehabilitera knäskador är dock alltid ett strukturerat träningsschema och en modifiering av aktiviteten som orsakar smärtan. Detta är något som jag därför lägger väldigt stor vikt vid.
Välkommen att boka in ett besök hos mig genom att använda knapparna högst upp på sidan!
Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.
Tänk på att:
Tips på innehåll:
Så här används informationen du lämnar