Ont i ländrygg – Ländryggspecialiserad fysioterapeut i Göteborg, Fysioterapeut, Sjukgymnast

Ländryggssmärta är ett mycket vanligt sjukdomstillstånd. Man har beräknat att upp mot 80% av en normalbefolkning drabbas någon gång i livet. Vart femte läkarbesök kan relateras till smärttillstånd i ryggen. Ryggsmärta medför stora samhällskostnader i form av nedsatt arbetsförmåga och stor förbrukning av sjukvårdsresurser. Ryggvärk kan förekomma i alla åldrar och är den tredje vanligaste diagnosen bland långa sjukskrivningar.

I många fall debuterar ländryggssmärta plötsligt i samband med någon rörelse som t.ex. ett tyngre lyft eller vid en uppresning från en framåtböjd position, då brukar patienten beskriva smärtdebut som att “det small till i ryggen”. I en del fall smyger sig smärtan fram i form av stelhet och “känningar” och kan bli successivt sämre och sämre om man inte åtgärdar i tid. I andra fall vaknar man på morgonen och man kan bara inte komma upp från sängen då ryggen är helt låst.  

Akut ländryggssmärta har god prognos med över 60 % besvärsfria inom 2 veckor och 80-90 % inom 3 månader. Ryggsmärtor som varar mer än 3 månader har däremot en sämre långtidsprognos med stor risk för att bli långvariga och återkommande. Chansen att kunna rehabiliteras tillbaks till arbetslivet efter sjukskrivning mer än 6 månader på grund av ryggsmärtor har visat sig vara låg. Det är därför viktigt att inte underskatta detta sjukdomstillstånd och söka sig vidare till specialister för att snabbt kunna återgå till ett normalt liv och minimera risker för att få långvariga besvär.

På kliniken träffar jag många kunder med ländryggsbesvär i olika grader och som har haft besvär olika länge. I de flesta fall finns det mycket som man kan göra för att förbättra tillståndet och livskvalitén både för de kunderna som söker med akuta besvär och för de som har haft sina besvär under en längre tid.  

Det är väldigt vanligt att den som har fått ryggbesvär en gång, får återkommande besvär i form av upprepade ryggskott och stelhet speciellt på morgonen.  

För att kunna hjälpa kunden på bästa möjliga sätt är det viktigt att kunna förstå den lokala orsaken till ländryggssmärtan exempelvis diskbuktning, diskbråck, muskelöveransträngning/sträckning mm och framför allt grundorsaken som har skapat förutsättningar till ryggsmärtan. Efter flera års erfarenhet har jag sett att grundorsaken till de flesta typer av ryggsmärta (ffa vid långvariga och återkommande besvär) är en muskelobalans orsakad av dagens samhällets livsstil som leder till minskad aktivitet och funktion av våra posturala och stabiliserande muskler och till en ökad spänningsnivå och belastning som konsekvens av ryggens muskulatur och omkringliggande strukturer, vilket skapar förutsättningar för diskrelaterade besvär, muskelöveransträngning osv.

Vid behandling av ländryggssmärta är det viktigt att också ta hänsyn till eventuella psykosociala faktorer som kan medföra ökad risk för långvariga och återkommande besvär som hög ålder, tidigare ryggproblem, depression, ångest och missnöjdhet med arbete och livssituation.

Här kan du läsa om olika orsaker som kan ge upphov till ländryggssmärta: 

• Diskbuktning – ont i ländryggen/höft/ben
• Diskbråck – ont i ländryggen/höft/ben/fot och ofta neurologiska besvär som domningar, nedsatt känsel/kraft i benet
• Facettled – lokal smärta på ena sidan av ländryggen
• Artros – stelhet och värk
• Förträngningar – stelhet och smärta i ländryggen samt utstrålande smärta/domningar i ett eller båda ben
• Muskulär smärta – dysfunktion och akut muskelskada

Diskbuktning

Diskarna är broskringar som ligger som stötdämpare mellan varje ryggradskota. Disken består av två material – en yttre lite styvare massa som kallas för anulus fibrosus, och en inre mer geleaktig massa som kallas för nucleus pulposus. En vanlig anledning till akut uppkommande nacksmärta tros bero på diskförändringar som gör att nervrötterna stimuleras vilket genererar en smärta i någon eller flera delar av nervens utbredningsområde. Hur stort område som påverkas beror på hur hårt nerven påverkas. En sådan diskförändring kan kallas för diskbuktning, och kan enkelt förklaras genom att disken belastas ojämnt, vilket leder till att den inre geléaktiga kärnan pressas mer åt ett håll vilket till slut leder till småskador i det yttre diskhöljet så att disken omformas något. Om deformeringen blir så pass kraftig att nerver kommer i kläm upplevs en smärta.

Vid en diskbuktning är dock alltid den yttre kanten av disken alltid intakt, och kan därför gå att behandla med goda resultat.

Diskbråck

Vid diskbråck har även det yttre diskmaterialet spruckit, så att den inre diskkärnan har kunnat sippra ut och pressa på nerverna. Detta sker ofta lite mer smygande och över längre tid, även om smärtintensiteten snabbt kan öka. Det är inte ovanligt att patienter beskriver en smärta längre ut i nervens utbredningsområde – exempelvis i skinkan och ner i benet, och nämner att de inte haft så stora besvär med ländryggen mer än någon dag. Detta tros bero på hur nerven komprimeras. Vid diskbråck förekommer ofta stickningar och domningar anda till ner foten samt försvagad muskulatur ner i benet.

Då disken har en större skada vid diskbråck än vid en diskbuktning är den svårare att behandla och återhämtningstiden är oftast mycket längre. Behandlingen syftar ofta i första hand till att avlasta och ge kroppen rätt förutsättningar att självläka. De allra flesta diskbråck läker, och operation är inte nödvändig. Forskning har dock visat att det är lättare att drabbas av återfall om disken en gång har varit påverkad.

Facettled

Facettleder kallas de leder som sitter mellan kotorna i ryggraden. Facettlederna är stora och tar upp mycket vikt, vilket gör att de lätt kan överansträngas och bli inflammerade och irriterade och ge ett smärttillstånd. Smärtan känns av vid specifika rörelser, och ofta är en specifik punkt i ländryggen smärtsam.

Artros

Artros är en sjukdom som drabbar brosk och leder. Det är mycket vanligt med artrosförändringar i ländryggen hos äldre personer, detta kan orsaka en stelhetskänsla och smärta. Den rörelsen som ofta känns bäst och smidigast är framåtböjning av överkroppen. Det kan vara jobbigt att bibehålla en god hållning samt räta upp ryggen.

Artros i ländryggen är ofta inte lika påtaglig som i exempelvis knä eller höft då dessa leder är mycket mer utsatta för belastning, men kan ändå upplevas som jobbig och begränsande i vardagen. 

Förträngningar i spinalkanaler

Förträngningar i ländryggens spinalkanaler är någonting som oftast drabbar äldre personer och kallas för spinal stenos. Det kan handla om att diskarna har tappat i höjd som följd av åldersförändringar vilket förändrar anatomin kring kotorna och klämmer åt nerverna och orsakar en smärta. Det kan också röra sig om pålagringar på kotan vilket gör utrymmet för nerverna blir trängre.

Smärtan lokaliseras i ländryggen, och ofta ner i ena eller båda ben/fötter där det också kan förekomma stickningar och domningar. Vid spinal stenos i ryggen upplever ofta patienterna ökad smärta vid gång samt vid längre stående. Gång nerför trappa eller nedförsbacke kan också provocera. Positioner som innebär en framåtlutning av överkroppen känns ofta lindrande, att cykla på motionscykel är ofta ett väldigt bra sätt för att hålla sig fysiskt aktiv.  

Muskulär smärta – dysfunktion och akut muskelskada

De främsta provocerande faktorerna är att sitta en längre stund och/eller stå en längre stund t.ex. när man diskar eller lagar mat. Besvären upplevs ofta som en tilltagande trötthetskänsla som till slut kan nästan kännas som en brännande känsla eller mjölksyra om man inte ändrar position. Kunden brukar uppge att hen har svårt att hitta ett viloläge i sittande och/eller i stående och att hen gärna ändrar position hela tiden.   

Akut muskelskada i ländryggen kan förekomma i form av en sträckning eller en partiell bristning vid ett tyngre lyft eller en hastig rörelse. Åkomman är inte så vanlig och brukar oftast ge en kraftig lokal smärta (utan utstrålning ner i benet) i ländryggen som håller i sig några dagar och blir successivt bättre inom 2-3 veckor. 

Behandling vid smärta i ländryggen

Jag har lång erfarenhet av behandling av patienter med ländryggsbesvär. Ländryggen är en komplex kroppsdel med många olika vävnader. Vid ett nybesök börjar jag alltid med att lyssna på din berättelse och din upplevelse av dina besvär för att försöka skaffa mig en bild på vad problemet kan tänkas bero på samt för att försöka få en helhetsbild och på så sätt lättare kunna undersöka grundorsaken till dina besvär. Därefter utför jag alltid en noggrann klinisk undersökning som innefattar olika tester för att notera rörlighet, styrka och nervpåverkan för att på bästa sätt kartlägga den lokala orsaken till besvären och utesluta allvarliga patologier. 

Flera ländryggsbesvär kan effektivt behandlas med manipulation och mobiliseringstekniker, men i de fall detta inte är aktuellt lägger jag tyngd vid att förklara skadeuppkomst och prognos för patienten för en ökad förståelse om hur man skall tänka i sin vardag för att ge kroppen förutsättningar för snabbast återhämtning. Egenträning i form av rörlighetsövningar samt anpassad styrketräning är ofta en del i mina behandlingar. Utöver detta behandlar jag ländryggsbesvär med medicinsk laser och akupunktur. 

Dessa behandlingar brukar jag se som en bra lösning för att så snabbt som möjligt kunna lindra smärta och återgå till sitt normala liv. För att kunna behandla grundorsaken och på så sätt minimera risk för återkommande besvär (för de som som aldrig haft ryggsmärta tidigare) eller avbryta tendens till återfall (för de som lider av återkommande besvär) brukar jag använda mig av postural träning (hållningsträning), en metodik som undersöker möjliga muskelobalanser som leder till överdriven belastning i vissa delar av kroppen (ländryggen är ofta en av dessa) och minskad aktivitet av andra delar av kroppen (t.ex. höftböjare). Genom att återge kroppen sin naturliga balans och i och med detta en jämnare belastningsfördelning kan man ofta behandla bort symptomet ländryggssmärta oavsett diagnos. Postural träning är helt individanpassad. Den träningen du kommer att utföra beror helt och hållet på de fynden man hittar i din hållnings- och funktionsanalys som man gör vid första besöket. För att få en förändring av kroppshållningen som blir bestående brukar man räkna med en period mellan 3 till 6 månader. Träningen stegras vid 3-5 olika tillfälle och utförs hemma.