Ont i knät – fysioterapeut i Linköping

Ont i knät – fysioterapeut i Linköping

Har du besvär med knä, bor i Östergötland och önskar veta orsaken till dina besvär? Då kan du boka ett nybesök hos oss på Ortomed. Vi gör en bedömning av ditt problem och skapar en plan för hur du ska komma tillbaka till din aktivitetsnivå/idrott.

Det är viktigt att hålla sig så aktiv som möjligt under skadeperioden.

Detta försöker vi påverka genom att ta hänsyn till alla de faktorer som påverkar din läkning och funktionsförmåga:

• Diagnostik
• Förklaring av skada
• Målspecifisering
• Plan för att bli frisk
• Medicinsk träning och egenvård
• Avlastning med inlägg, tejp, skydd och ortoser för att du skall fortsätta vara så aktiv som möjligt
• Rekommendation av rätt skor
• Läkningsstimulerande behandling
• Smärtlindrande behandling
• Uppföljning
• Avslut

En del knäsmärtor kan snabbt förbättras genom gång/löpstegsförändring, tejpning, skydd skor, behandling och träning

Knäsmärtor är väldigt vanligt och de flesta drabbas av detta någon gång i sitt liv. Knät är en stor gångjärnsled som är beroende av passiva, stabiliserande strukturer som ledband och menisker, men även aktiva stabilisatorer – muskler. Skador som drabbar knät brukar delas upp i två stora grupper: traumatiska (med hastig debut) och överbelastningsrelaterade (med gradvis debut). 

Det vanligaste är att knäbesvär uppstår i samband med någon aktivitet. Vid en hastig uppkomst, där man direkt behöver avbryta aktivitet och knät svullnar upp – är det vanligt med skada på ledband, korsband eller menisk. När ett besvär uppkommer gradvis under aktivitet är det vanligt med diagnoser som patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS), iliotibialbandssyndrom (löparknä) och patellartendinopati (hopparknä).
Äldre individer kan också drabbas av artros i knäleden, detta sker oftast gradvis, men ibland känns det som att det uppstår mer plötsligt. Detta kan även ge återkommande svullnad och vilovärk om processen är långt gången. Hos yngre är det vanligt med Schlatterknä, vilket brukar uppkomma under aktivitet och smärta lokaliseras på framsidan av knät, nedanför knäskålen.

För flera av dessa diagnoser, då främst de med gradvis debut, kan man åstadkomma snabb symtomförbättring genom ovanstående återgärder.

Ont på insidan av knät

Smärta på insidan av knät kan ha både plötslig och smygande debut. De vanligaste strukturerna som skadas och ger smärta på knäts insida är den inre menisken samt det inre ledbandet (mediala kollateralligamentet). Ledbandsskador sker ofta plötsligt, exempelvis via yttre våld. Det vanligaste är vid en tackling från utsidan på benet, vilket leder till att knät viker sig inåt (valgus). Detta brukar leda till en lokal svullnad/blånad på insidan av knät, det gör att knät känns stelt och ömt att röra på. Det inre ledbandet skadas betydligt oftare än det yttre och är vanligare hos tjejer än killar. 

En skada på den inre menisken är vanligare än den yttre.Detta beror på att den är större och är mindre mobil. Hos yngre brukar en meniskskada uppstå av ett plötsligt trauma, ofta innehållande en belastad vridning av knät. Detta brukar leda till en svullnad i knäleden och ofta kan detta vara en del av en kombinationsskada. T ex skada på ledband, menisk och korsband i kombination. Hos äldre är det vanligt med åldersförändringar i menisken, och det krävs då inte lika kraftiga trauman för att menisken ska skadas. Vid så kallade degenerativa meniskskador kan det vara lite svårare att säga exakt när besvären började. Degenerativa meniskskador kan ofta hänga ihop med en artrosutveckling i knät.

Vanliga symtom vid meniskskada är att det smärtar att belasta och vrida samtidigt. Ofta har man inskränkt rörlighet och därmed svårt att böja på knät och sitta på huk. I vissa fall förekommer även huggande smärta samt mekaniska låsningar.

Skador som ger smärta på insidan av knät:

• Inre meniskskada
• Inre ledbandsskada

Ont på utsidan av knät

På utsidan av knät är det normalt sett tre strukturer som brukar ge besvär – yttre menisk, yttre ledband samt det iliotibiala-bandet. Det är mer ovanligt att skada den yttre menisken och ledbandet jämfört med de inre. Men vid kraftigare våld som involverar att knät drivs utåt (varus) kan skador på dessa strukturer uppkomma. Den yttre menisken kan också skadas vid belastade vridningar likt den inre menisken. 

Desto vanligare är det att få besvär med det iliotibiala bandet. Detta kallas då löparknä. Detta är en överansträngning i en lång sena/bindvävsstråk som går från höften och fäster in nedanför knät. På utsidan av knät har lårbenet ett utskott som det iliotibiala bandet glider emot, och vid upprepad friktion här kan leda till en irritation och inflammation i kringliggande vävnader vilket brukar ge en smärta vid belastning och aktivitet. Detta är en överbelastningsproblematik som oftast har en rimlig orsak. Det kan vara för snabbt ökad löpträning, en ofördelaktig löpstil, nedsatt rörlighet i höftregionen. Det är också ofta en kombination av dessa faktorer. 

Skador som ger smärta på utsidan av knät;

• Yttre meniskskada
• Yttre ledbandsskada
• Löparknä (iliotibialbandsyndrom)

Ont på framsidan av knät

På framsidan av knät är det vanligt med överbelastningsrelaterade besvär. Patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS) och överbelastning av patellarsenan (hopparknä) är bland de vanligaste besvären. Hos yngre, idrottsaktiva individer är det också väldigt vanligt med Schlatter, som är ett tillväxtrelaterat besvär som uppkommer vid främre lårmuskulaturens infästning i underbenet. 

Vid PFSS brukar smärtan förläggas lite diffust “innanför” knäskålen, medan hopparknä tydligt smärta precis på den nedre spetsen av knäskålen. Schlatter brukar smärta ganska tydligt vid tuberositas tibiae (knölen på underbenet, rakt under knäskålen).

Alla dessa tre diagnoser är ofarliga och går att träna med. Men de alla kan behöva specifik anpassning för att kunna fungera bra i aktivitet och för att gradvis bli återställda.

Oftast uppkommer PFSS och Schlatter hos yngre, idrottsaktiva och försvinner oftast i takt med att man växer. 

Skador som ger smärta på framsidan av knät:

• Schlatter
• Patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS)
• Hopparknä (patellartendinopati)

Ont i knät

I vissa fall är det svårt att avgöra vart smärtan sitter. Vissa besvär gör ont mer “inne i knät”. Det kan finnas flera orsaker till detta. Om besväret uppstår i samband med ett tydligt vridtrauma, ofta i samband med bollsport eller skidåkning och ger en stor ledsvullnad, så kan man ha skadat ett av knäets korsband. Det främre korsbandet är det klart vanligaste att skada. Ofta hör man en tydlig smäll i samband med vridtraumat. Några timmar senare svullnar knät upp. Detta gör att knät känns stelt och svårt att belasta på. Längre fram i rehabiliteringen är det primära symtomet vid en främre korsbandsskada är instabilitet. Detta kan även drabba den som inte idrottar regelbundet.

Vid en gradvis debuterad smärta i knät kan det röra sig om artros. Detta drabbar främst äldre, men även medelålders kan drabbas av detta, särskilt om man råkat ut för ett större knätrauma tidigare i livet. Vid artros brukar man ha en igångsättningsstelhet och igångsättningssmärta. Det innebär att man är trög efter stillhet, men att knät känns bättre när man fått lite tid att komma igång. Det kan även uttrycka sig som en smärta när man belastat knät en längre tid, ex längre promenader eller löpning. Om en artros är långt gången kan den även ge krepitationer/knäppningar och vilovärk.

En annan orsak till smärta i leden kan vara en fri kropp, även kallad “ledmus” Här känner patienten oftast sig besvärsfri i sitt knä, men plötsligt kan de få kraftiga hugg och/eller låsningar i knät. Detta uppstår på grund av att en fri kropp (vanligvis en liten lös broskbit eller en bit degenererad menisk) kläms mellan två ledytor vilket stör mekaniken i knät. När broskbiten ej ligger i vägen ger den oftast inga symtom. Det kan alltså komma och gå. Platsen för smärtan kan variera beroende på vart den fria kroppen är, men det som är typiskt är de plötsliga låsningarna och huggen.

Skador som ger smärta i knät:

• Korsbandsskador
• Artos
• Fri kropp

Behandling vid Ont i knät

Knäpatienter är en vanlig grupp hos oss. Det finns flera olika behandlingar som kan vara lämpliga. Först tar vi en noggrann sjukhistoria om hur besväret uppkom och hur/när det ger symtom. Därefter gör vi en relevant undersökning utifrån sjukhistorian för att kunna fastställa en diagnos.

Rehab efter en traumatisk knäskada följer ofta en tydlig progression efter olika faser i knäts läkning. Där man gradvis tränar mycket rörlighet, följt av styrka och koordination. Ibland kan olika typer av knäskydd vara aktuellt. Vid överbelastningsrelaterade skador är första steget ofta att sänka belastningen. Därefter bör man se vilka faktorer som bidragit till överbelastningen (ex löpsteg, svagheter, nedsatt rörlighet) och åtgärda dessa. Därefter bygger man gradvis upp till önskad tränings/tävlingsnivå.

Även vid knäartros är huvudbehandlingen att hitta en fysisk livsstil samt styrketräna, och då hjälper vi till att instruera och hitta en lagom nivå för just dig.

Vissa typer av mobiliseringar eller manipulationer kan hjälpa till vid fria kroppar, medan det i andra fall krävs en artroskopi (titthålsoperation).

Vi arbetar även med laserbehandling (LLLT), stötvågsbehandling samt olika tejptekniker som komplement om detta anses nödvändigt.

Boka tid

Välkommen att boka tid så hjälper vi dig att ta reda på orsaken till ditt knäbesvär samt med lämplig behandling och rehab. Klicka på boka-tid knapparna här ovan.