Ont i knät – fysioterapeut Göteborg

Besvär med knät är något som drabbar de flesta någon gång, då det både kan yttra sig som en akut skada, överansträngningar eller åldersförändringar.

Våra fysioterapeuter på Ortomed Göteborg är specialiserade på smärta i knät och andra underbensrelaterade skador. Knäsmärta är väldigt vanligt att ha och både barn, unga, vuxna och gamla drabbas. Vid de olika åldrarna föreligger dock olika orsaker till knäbesväret. Gemensamt är att knäsmärta ofta påverkar vardagen och önskad aktivitetsnivå då uppresning, gång, hopp och löpning ofta påverkas negativt.

I yngre ålder är de mest förekommande knäbesvären Schlatter och patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS),  idrottare drabbas oftare av ligamentskador (inre och yttre ledband samt korsbandsskador), meniskskador samt olika överansträngningar som hopparknä och löparknä. När vi blir äldre är den vanligaste orsaken till knäsmärta artros, ibland kan det även förekomma en fri kropp i knäleden, exempelvis en lös broskbit som kan generera huggsmärta och låsningar.

• Schlatterknä – smärta på knölen/fästet strax under knät vid belastning eller tryck
• Patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS) – smärta på framsidan av knät “innanför” knäskålen vid belastning och/eller långvarigt sittande med böjda knän
• Ligamentskada (ledband och korsband) – smärta på insidan eller utsidan av knät, ibland även i knävecket. Känsla av att knät är ostabilt förekommer ibland.
• Meniskskada – smärta kring ledspringan (vanligtvis på insidan av knät), smärta vid vridningar, svårigheter att sitta på huk, samt ibland huggande smärta eller låsningar.
• Hopparknä – belastningssmärta på framsidan av knät, vid knäskålens underkant.
• Löparknä – belastningssmärta på utsidan av knät, framförallt med knät böjt i ca 30°
• Artros – diffus smärta i/kring knät, oftast värre vid belastning som gång eller uppresning från stol. Stelhetskänsla av stillasittande. Ibland svullnad och värmeökning. Senare även vilovärk.
• Fri kropp – huggande smärta och/eller låsningar. Smärtlokalisationen är ofta skiftande och är inte alltid lokaliserat till samma punkt.

Schlatterknä

Schatter drabbar framförallt barn mellan 8-15 år som idrottar. Besväret beror på en överansträngning av senfästet strax under knät där knäskålssenan fäster in. I samma område som fästet har vi en tillväxtzon, och hos barn som idrottar med mycket löpningar och hopp blir det ett ökat drag i senan precis i denna tillväxtzon vilket kan generera en smärta och även svullnad strax nedanför knät. Denna smärtan är helt ofarlig, och kommer försvinna i takt med att benet mognar eller om den fysiska aktiviteten anpassas under en period.

PFSS

Patellofemoralt smärtsyndrom eller chondromalacia som det tidigare kallades är också en smärta som sitter på framsidan på knät, men lite högre upp kring knäskålen. Smärtan är ofta lite diffus och svår att peka på, utan beskriv som “innanför” knäskålen många gånger. Denna typen av besvär är mycket vanligt och drabbar lite äldre barn/unga vuxna. Besvären kommer oftast vid tyngre fysiska belastningar som hopp, löpning osv, men det beskrivs ofta även som besvär vid långvarigt sittande, vilket brukar kallas för “Movie Sign”. Smärtan vid PFSS beror mer på en överansträngning i leden mellan knäskålen och lårbenet, och kan uppstå på grund av för snabbt stegrad träning eller för hög belastning vid träning. Även denna smärta är ofarlig och kan behandlas med goda resultat via träning och vissa hjälpmedel.

Ligamentskador – ledband och korsband

Dessa knäskador har oftast en akut debut,vanligtvis i samband med smäll i kontaktidrotter eller att knät vrids vid riktningsförändringar, exempelvis om foten har fastnat i marken vid löpning eller vid skidåkning. Vanligtvis svullnar knät upp efter en ligamentskada.

Vi har ett inre och ett yttre ledband som stabiliserar knät i sidled, och av dessa så är det inre ledbandet mer frekvent skadat. Inuti knät har vi två korsband, ett främre och ett bakre, som hindrar glidrörelser framåt och bakåt av skenbenet i förhållande till lårbenet samt stabiliserar knät vid rotationer och i sidled. Av korsbanden är det absolut vanligast att skada det främre korsbandet.

Efter en ligamentskada krävs det ibland en operation för att rekonstruera ett nytt ligament, men i många fall klarar man sig väl med att stärka upp lårets muskulatur för att få en ökad stabilitet av muskulaturen istället. Den första månaden efter en ligamentskada är det viktigt att inte utsätta knät för för stora påfrestningar/vridningar så att läkningsprocessen störs, då rekommenderas ibland ett stabiliserande knäskydd.

Meniskskada

Vi har två menisker i knät, en inre och en yttre. Den inre är mer frekvent skadad, då denna är större samt sitter mer fast än vad den yttre gör. Meniskskador uppkommer ofta ganska akut, exempelvis vid vridrörelse under belastning. Hos yngre är det en vanligt förekommande idrottsskada. Hos medelålders/äldre personer är det vanligt att menisken har åldersförändringar och då behövs inte lika kraftiga trauman för att menisken ska skadas. Smärtan sitter ofta kring ledspringan på insidan, och patienter kan beskriva att dem får ont vid vridningar och/eller har svårigheter att sitta på huk.

En mindre meniskskada som sitter i ytterkanten av menisken kan ofta läka ut, men en större skada som genererar låsningar samt sitter mer in mot mitten av menisken kan behöva opereras.

Hopparknä

Hopparknä kallas den överansträngningsskada som ger smärta på framsidan av knät. Smärtan beror på ökad belastning av senan som går från knäskålen och fäster ner i skenbenet. Smärtan sitter vanligtvis precis i knäskålens nedre kant. Vanligtvis beror besvären på för snabbt ökad stegring eller för tuff belastning mot vad senan klarar av. Både elitaktiva och motioner kan drabbas av hopparknä, och som namnet avslöjar är det vanligt förekommande vid idrotter där mycket hopp utförs, exempelvis volleyboll.

Löparknä

Om du drabbats av smygande debuterande smärta på utsidan av knät, vilket framförallt märks av vid löpning eller vid belastade rörelser med knät lätt böjt kan det vara så att du fått det som kallas för löparknä eller iliotibialbandsyndrom. Löparknä innebär att ett långt bindvävsstråk som går från höften och förbi knät och ett litet benutskott där har blivit irriterat på grund av glidningarna över detta benutskott. Detta kan orsaka irritation och inflammation i kringliggande mjukvävnader och genererar en smärta på utsidan av knät som ibland kan stråla både upp på utsidan av låret samt utsidan av underbenet.

Detta är ett mycket vanligt besvär hos uthållighetsidrottare, exempelvis löpare och cyklister. Ibland handlar det om för mycket träning eller för snabb stegring, men det kan även uppstå på grund av ogynnsam löpteknik eller nedsatt höftkontroll

Artros

Artros i knäleden (även kallat gonartros) är en sjukdom som drabbar ledytor samt brosk. Det är ej fastställt varför personer får artros, men det är mycket vanligt framförallt ju längre upp i åldrarna man kommer. Forskning har visat att det finns en ökad risk för artros om knät skadats tidigare, om man är överviktig eller om muskelstyrkan i låret är låg.

Artros är framförallt symtomgivande i höfter och knän på grund av att dessa leder belastas så mycket i och med att vi går och står. Symtom vid artros kan vara stelhet, belastningssmärta, smärta vid trappgång, ibland hörs även knäppningar/krepitationer. Det är inte ovanligt att knät ibland svullnar upp samt blir värmeökat. Senare i sjukdomsförloppet kan även värk i vila förekomma. Det finns ingen behandling som botar artros, men det absolut bästa som kan göras för att lindra symtomen är att ha en fysisk livsstil i kombination med styrke- och konditionsträning. Information om artros ger en ökad förståelse för sina besvär och även detta kan hjälpa patienter mycket i hanteringen av sin artros.

Fri kropp i knäleden

Om du besväras av plötsliga smärthugg eller låsningar i knät, kan det handla om en så kallad “fri kropp” i leden eller en “ledmus”. Detta kan handla om en lös broskbit eller benbit, eller en bit av en degenererad menisk som rör sig runt i leden. Ibland hamnar denna lilla bit i kläm mellan ledytorna och kan då ge en skarp smärta eller störa mekaniken så att knät låser sig. Smärtan kan upplevas på olika ställen i leden då biten ofta flyttar på sig. Detta kan förekomma både hos unga och vuxna, och kan både vara efterföljande av ett trauma och komma av sig självt. Vissa typer av mobiliseringar eller manipulationer kan hjälpa den lösa biten att lägga sig ur vägen och ej vara symtomgivande, medan det i andra fall krävs en artroskopi för att ta bort den lösa biten.

Behandling vid ont i knät

Knäpatienter är någonting som jag träffar nästan dagligen. Jag lägger stor vikt vid att noggrant kartlägga hur symtomen uppkommer, i kombination med en grundlig undersökning för att kunna ge rätt diagnos. Detta möjliggör att bästa behandlingsplan kan presenteras så att patienterna är införstådda med vad det är som besvärar, hur de kan minska på smärtan samt hur de kan bli av med besväret så snabbt som möjligt.

Rörelsemönster och belastning från fot och höft spelar stor roll på knäbesvär, så detta är någonting jag tittar mycket på, samt har med i min rehabplan vid knäbesvär. Behandlingstekniker i övrigt som jag använder vid knäbesvär är medicinsk laser (LLLT), stötvågsbehandling, olika tejp-tekniker, mobiliseringar och manipulationer samt genomgång av relevanta hemträningsprogram.

Boka tid

Klicka på kontaktknapparna ovan för att boka tid till oss.

Varmt välkommen!