Ont i underben - vrist - fotled

Hälsenebesvär – hälseneinflammation

Akuta besvär över häl och hälsena kan vara ett tecken på en delbristing av achillessenan. Smygande ökande besvär i hälsenan med en förtjockning av densamma brukar bero på tendinos. Symtomen är att det gör ont när du går och springer. Ofta mer i trappor. Hälsenan blir vanligtvis förtjockad över ett område och vanligt är att det mest ömma partiet är extra förtjockat. Förtjockningen i hälsenan kan ligga kvar även efter det att senan blivit belastningstålig igen, men den återfår så småningom sitt normala utseende. Ökad stelhet och värk vid första stegen på morgonen samt första stegen efter vila är också karaktäristiskt för hälseneinflammation. Långvariga besvär kan vara ett tecken på överbelastning och problem med stram ärrvävnad och nybildning av nervändar och blodkärl, vilket ökar smärtkänsligheten. Hälseneinflammation diagnostiseras av sjukgymnast, läkare eller naprapat och behandlingar som erbjuds brukar vara; friktionsmassage, stötvågsbehandling, laserbehandling samt injektionsbehandlingar som sklerosering, PRP (trombocyt-koncentrerad plasma) samt HVIGI (ultraljudsguidad hög-volyms injektion) samt operativ behandling iform av mini-kirurgisk skrapning.
Egenvård vid hälseneinflammation är mycket viktig och då framför allt eccentrisk tåhävning, vilket i flera studier visat på mycket goda resultat. Om felvinkling/fotfelställning föreligger som möjlig bidragande orsak så rekommenderas korrigerande ortopediska skoinägg samt anpassade träningsskor.

Läs mer om hälseneinflammation »

Tennisleg – bristning i vaden

Denna relativt vanliga skada drabbar vanligtvis insidan av vadens muskelparti och ofta lokaliserat ca 5 cm ovanför muskel-senövergången, dvs 5 cm ovanför där hälsenan börjar. Skadan kommer plötsligt och ofta i samband med en rusch eller start eller vid en större kraftansträngning. Symtomen är att det gör plötsligt ont lokalt i vaden och det blir direkt svårt eller omöjligt att vinkla foten uppåt vid gång den drabbade går istället på tå på den skadade sidan. Detta beror på att muskelfibrer runt skadan hamnar i spasm (kramp). Det är ömt och ibland svullet i skadeområdet och vid större bristningar kan en grop eller ett gap palperas. Behandlingen består i att minskar risken för ofunktionell ärrvävnad. Detta kan fås genom injektion av bedövningsmedel i syfte att släppa på muskelspasmen samt daglig djup friktionsmassage, el-stimulerade muskelkontraktioner eller aktiva muskelkontraktioner gjorda av patienten själv. En förhöjning för hälen alternativt gående i skor med klack rekommenderas för att minska belastningen på de drabbade vadmuskelfibrerna vid gående och stående. Vid rätt omhändertagande kan den skadade vara tillbaks i aktivitet igen efter ca 3 veckor. Vid större bristningar kan operation krävas och längre rehabtid.