Meniskskada
Den knäskada som drabbar den stötdämpande och stabiliserande broskdelen (menisken) i knät kallas meniskskada. Skada uppstår vanligen i samband med ett trauma där knät vrids i ett belastat och böjt läge, som till exempel vid en snabb vändning. Det är en vanlig skada bland unga idrottare och främst inom fotboll-, innebandy-, handboll eller skidåkning. Den som har drabbats av en meniskskada besväras av smärta i den så kallade ledspringan och vanligast i den på insidan av knät. Svullnad, låsningar och svårighet att sitta på huk eller att utföra snabba vändningar är också vanliga symtom.
Behandlingen skiljer sig åt beroende på typ av meniskskada. Akuta meniskskador, främst i den yngre befolkningen, går ibland att reparera genom operation. Vid så kallade degenerativa meniskskador kan goda resultat uppnås genom rehabiliteringsträning och operation kan ofta undvikas. I de fall meniskskadan leder till upprepade låsningar i knät är det en indikation för bedömning av operation.
Olika typer av menisskador
Menisken kan få olika typer av skador beroende på vilka krafter som sker vid skadetillfället och vilken ålder personen är i. Vissa skador är vanligare och de kan ge upphov till olika symtom.
Träning och behandling vid menisksskada
Träning och övningar är den första behandlingen vid de flesta typer av skador i menisken. Smärtlindrande behandling, knäskydd och mjuka skor kan underlätta rehab samt minska besvären i vardag och idrott under det att knäfunktionen normaliseras.
Boka vård för meniskskada
För diagnostik, åtgärdsplan, behandling och egenvård kan du boka en tid till en vårdgivare specialiserad på knäskador.
Börja dock alltid med den egenvård vi rekommenderar och du kan smärtlindra samt skapa bättre förutsättningar för läkning med samtidig hembehandling med laser.
Symtom
- Smärta vid knäts ledspringor, oftast på insidan knät
- Skarp smärta vid belastade vridrörelser, ibland med kvarstående molvärk
- Smärta vid tryck mot knät
- Svårighet att sitta på huk
- Låsningar av knät
- Svullnad kan förekomma
- Stelhet och stramhet vid uppresning
- Svaghet och att knät viker sig ”giving way”
- Ibland kan menisken hamna så att en mekanisk låsning finns som hindrar knät att sträckas
Symtomen är smärta från knäleden och särskilt vid springan mellan lår- och underben (ledspringan). Smärta på insidan av knät är vanligare än på utsidan då den inre menisken oftare är den som skadas. Vridrörelser, som hastiga vändningar, med belastning på knät provocerar ofta smärta. Denna smärta upplevs ofta som huggande eller skärande i några sekunder men kan bestå som molande värk i flera timmar efter rörelsen. Vissa individer kan få störd sömn på grund av smärta från det skadade knät då de ligger på sida eller vrider på sig. Detta för att knäna då trycker mot varandra. Svullnad, klickande ljud och svårighet att sitta på huk är vanligt för individer med meniskskador.
Förutom smärta är låsningar av knät ett symtom. Individen upplever då att det är svårt eller omöjligt att sträcka ut knät helt. Vanligast är att knät upplevs stelt och stramt samt att det är smärtsamt att sträcka knät som vid till exempel uppresning från sittande. Mer ovanligt är att menisken har placerat sig på ett sådant sätt i knät att den utgör ett mekaniskt hinder för sträckning. Vid denna typ av låsning behöver individen ofta vrida eller knycka till knät för att komma ut till full sträckning. Ibland kvarstår knät i låsning och då krävs akut omhändertagande hos ortoped.
Det förekommer mycket sällan vilosmärta som inte är kopplad till rörelse eller belastning vid meniskskada. Svaghet, ledknaster, instabilitet eller ”giving way”-symtom kan förekomma men anses mer ovanligt och är ofta tecken på kombinationsskada.
När och var ska jag söka hjälp?
För diagnostik och behandling
Vid misstanken om meniskskada är det bra att boka tid hos en vårdgivare som är vidareutbildad inom klinisk diagnostik och ortopedisk medicin, till exempel en fysioterapeut. Detta kan du göra direkt vid plötslig uppkomst av smärtan eller om de inte börjat gå över efter ett par dagar.
Vid lättare besvär rekommenderas vila då skadan kan läka ut av sig själv. För yngre individer förväntas dock en snabb återhämtning. Om besvären kvarstår längre än en till två veckor rekommenderas att söka vård.
Använd vårt register över vårdgivare som arbetar med meniskskador. Filtrera på din ort eller region för att finna en närmare dig.
Vid dessa symtom ska du söka akut
Om knät inte går att belasta eller om det föreligger stora problem med låsningar rekommenderas att söka akut vård.
Så här ställs diagnosen
Klinisk undersökning och sjukdomshistoria ligger till grund för diagnostisering av en meniskskada. Den kliniska undersökning består av flera rörelser och tester som tillsammans kan ge ett bra svar på huruvida menisker är skadade eller inte. Vid misstanke om meniskskada kan magnetkameraundersökning (MRT) användas för att fastställa diagnos och undersöka lokalisation och typ av skada. Det är dock viktigt att påpeka att MRT inte uteslutande kan ligga till grund för operation av meniskskada och en klinisk och funktionell undersökning är av lika stor vikt.
Vad kan jag göra själv?
Akut
Vid skador där ett trauma föreligger är det viktigt med ett lämpligt akut omhändertagande. Modifierad aktivitet, kyla, kompression och högläge, så kallad PRICE/POLICE-regim, rekommenderas alltid vid traumatiska skador. I ett akut skede bör träning fokusera på att bibehålla rörligheten i leden och främja cirkulation, ganska snart efter skadetillfälle kan lättare styrke- och rörelseträning upptas. Ha i åtanke att träning inte ska provocera smärta, var även vaksam på tilltagande svullnad eller stelhet.
Daglig hembehandling med laser kan minska svullnad, inflammation och smärta och kan hyras hem med instruktioner på enkel självbehandling. Läs mer om hemlaser vid meniskskada.
Regimen bör hållas under de första 3 dygnen efter en akut skada.
Subakut – läkande
Mindre meniskskador kan läka ut av sig själv och det är därför viktigt att vila och att undvika aktiviteter som kan leda till ny eller förvärrad skada. Rörelser som provocerar smärta bör därför undvikas och specifikt böjning av knät och samtidig rotation av underbenet under ett par veckor. Anti-inflammatorisk medicin som Ipren och Voltaren kan användas i det akuta skedet för att minska smärtan. Daglig hembehandling med laser kan också vara smärtlindrande samtidigt som det stimulerar kroppsegna läkningsmekanismer.
Konservativ behandling och rehabilitering syftar till att öka rörelseomfång, ledkänsel och stabilitet samt styrka i omkringliggande muskulatur. Nedan följer exempel på övningar som kan påbörjas vid meniskskada.
Förebyggande – underhållande
Styrketräning av quadriceps, hamstrings, höfter, vader och knäkontroll. Komplettera med plyometrisk träning. Se över belastningsmönster och utrustning vid aktivitet för att optimera belastning mot knäleder.
- Löpanalys
- Skoinlägg
- Skor
Behandling
En meniskskada kan behandlas genom operation eller rehabiliteringsträning (konservativt) beroende på typ av skada och lokalisation i menisken. Rehabilitering rekommenderas dock alltid oavsett om operation övervägs då en kombination ofta är gynnsamt.
Rehabiliteringsträning har god effekt för individer med meniskskador utan rörelseinskränkning samt då endast minimal smärta och ingen svullnad föreligger. Så kallade degenerativa meniskskador där skadan uppstått under en längre tid, och alltså inte av ett trauma, behandlas främst konservativt. Denna typ av meniskskada går sällan att reparera genom operation och menisken tas då istället bort. Rehabiliteringsträning vid degenerativ meniskskada leder ofta till likvärdiga resultat med operation varför rehabträning är förstavalet.
Utöver träning kan även Low-Level Laser Therapy (LLLT) användas i rehabiliteringen av meniskskador. LLLT verkar genom att hjälpa kroppens egna läkeförmåga och kan således påskynda läkningen vid meniskskador. Behandling med LLLT vid meniskskada minskar upplevd smärta och ökar knäfunktion. Behandlingen rekommenderas utföras under 4-6 veckor med en ljusvåglängd av 904nm. Laserbehandling kan du få på en mottagning eller hyra hem och behandla dig själv för snabbare resultat.
Operativa åtgärder rekommenderas främst för yngre individer med meniskskada i den yttre delen av menisken som är välförsörjd med blod. Detta då denna del av menisken ofta går att reparera med goda möjligheter till läkning. Andra typer av meniskskador som innebär att en del av menisken opereras bort genomförs i regel endast om individen lider av svår smärta och låsningar.
Laser för självbehandling
Hyr hem en laser och självbehandla din meniskskada varje dag. Behandling med laser är en smärtfri och effektiv behandlingsmetod i kombination med träning vid meniskskada. Våra kroppar påverkas av ljus och laserljuset stimulerar aktiviteten i våra celler och leder till minskad smärta, minskad inflammation, minskad svullnad och främjar läkning.
Träning (rörelse och belastning) är i sig läkande. Det stimulerar de mekanismer i våra celler och vävnader som krävs för läkning. Laserbehandling skapar en bättre funktion i våra celler vilket i sig är läkningsfrämjande, men den förbättrade cellfunktion gör också att effekten av träningen kan bli ytterligare starkare.
Fördelar och effekt av laser
- Inflammationsmodulerande
- Smärtlindrande
- Minskar svullnad
- Påskyndar läkning
- Användas på akuta skador
- Användas på långvariga och svårbehandlade besvär
- Riskfritt
- Milda, få biverkningar
- Det känns inte
- Kan ge snabbt resultat som håller över tid
Hyr medicinsk laser av Skadekompassen
Vi har tagit fram ett tryggt erbjudande så att du enkelt kan hyra Irradias professionella laser för självbehandling. Det blir en kostnads- och tidseffektiv behandling då du genomför den själv varje dag.
- Du betalar via kort, swish eller faktura.
- Vi skickar den omgående till ditt paketombud.
- Du får en retursedel så att du enkelt kan skicka tillbaka den.
- Du får behandlingsinstruktioner så att du enkelt kan behandla dig själv.
- Det är enkelt förlänga hyran och önskar du köpa loss utrustningen så får du 60% av hyreskostnaden i rabatt.
Vad är en meniskskada?
En akut meniskskada uppstår ofta i samband med en vridning av ett lätt böjt, viktbärande knä. En vanlig rörelse är alltså i en snabb vändning där foten trycker ifrån marken, knät är lätt böjt och överkroppen är roterad mot målet. Detta resulterar i en så kallad skjuvkraft mellan lårbenet och underbenet. Skjuvkraften resulterar i att menisken brister.
Vad är en meniskskada?
I den yngre aktiva befolkningen uppstår meniskskador genom att menisken utsätts för en skjuvkraft mellan lår- och underben som resulterar i en bristning i menisken. I den äldre befolkningen är det vanligt att meniskskador beror på åldersförändringar i menisken och skadan kan då uppstå vid lättare vridrörelser av knät.
Akuta meniskskador är vanligast hos yngre individer. Äldre individer drabbas mer frekvent av så kallade degenerativa meniskskador där åldersrelaterad nedbrytning av vävnad ligger till grunden för skadan. Degenerativa meniskskador kan uppstå vid mycket små krafter och vridningar och ses ibland inte som ett trauma. Meniskskador kan uppstå som en enskild skada men även i kombination med ligamentskador i knät.
Anatomi och biomekanik
I knäleden finns två menisker, en inre och en yttre. Dessa består av brosk och är formade som halvcirklar med en tjockare yttre kant och är smalare in mot knäts centrum. Meniskerna fungerar som stötdämpare samt bidrar med stabilitet i knäleden vid vridrörelser genom att de förstorar kontaktytan mellan över- och underbenets konvexa ledytor. Den inre menisken är sammankopplat till det inre sidoligamentet på knät. Det leder till att menisken inte är lika rörlig som den yttre och det är därför vanligare med skador på den inre menisken. På grund av kontakten mellan det inre sidoligamentet och den inre menisken är det vanligt med kombinationsskador på ligament och menisk. Som nämnts tidigare är menisken blodförsörjd främst i dess yttre, tjockare del vilket påverkar dess läkningsförmåga. Den yttre, mer blodförsörjda del har större potential att läka då den får rikligt med näring från blodet medan den inre delen av meniskerna har en sämre läkningsförmåga.
Vilka drabbas av meniskskador
Unga individer drabbas i större utsträckning av meniskskador och är vanligast i åldrarna 20-29 år. Unga män lider 2½-4 gånger högre risk att drabbas än kvinnor. Då ett trauma mot knät, oftast en kraftig vridning, föreligger är idrotter som fotboll och skidåkning kopplade till ökad risk för meniskskador. Individer under 10 år drabbas mycket sällan av meniskskador.
Prognos
Prognosen vid meniskskador är ofta god, de flesta självläker över tid med rätt träning och belastning och behöver inte opereras. De som har så stora besvär att de behöver genomgå operation brukar återhämta sig väl på 2-6 veckor efter operationen.
Dock finns det en ökad risk för broskförändringar några år efter meniskoperationer (framförallt där de tar bort hela menisken). För att hålla detta så symtomfritt som möjligt rekommenderas regelbunden träning och god muskelstyrka kring knät.
Differentialdiagnoser
- Artros
- Korsbandsskada
- “Loose-body”
- PFSS (patellofemoralt smärtsyndrom)
- Intra-artikulär fraktur
Referenser
Antonio, F., Raffaello, F., Erika, G., et al. (2012). The meniscus tear. State of the art of rehabilitation protocols related to surgical procedures. Muscles, Ligaments and Tendons Journal.
Corea, J. R., Moussa, M. & Othman, A. A-I. (1994). McMurray’s test Tested. Knee Surgery, Sports Traumatology, Arthroscopy.
Englund, M., Roemer, F. W., Hayashi, D., et al. (2012). Meniscus pathology, osteoarthritis and the treatment controversy. Nature Reviews Rheumatology
Fox, A. J. S., Wanivenhaus, F., Burge, A. J., et al. (2015). The Human Meniscus: A Review of Anatomy, Function, Injury, and Advances in Treatment. Clinical Anatomy.
Malliaropoulos, N., Kiristi, O., Tsitas, K. et al. (2012). Low-level laser therapy in meniscal pathology:
a double-blinded placebo-controlled trial. Lasers Medical Science
Solomon, D.H., Simel, D.L., Bates, D.W., et al. (2001). The rational clinical examination. Does this patient have a torn meniscus or ligament of the knee? Value of the physical examination. The Journal of the American Medical Association.
Övningar vid meniskskada - akut fas
POLICE-principen används de första 48h efter skadetillfället (se mer info högre upp i artikeln).
Mål är att minska/förebygga svullnad, återfå rörlighet och minska risken för komplikationer (differentialdiagnoser).
Träna flera gånger/dag, gärna varannan timme eller så ofta som det känns bra.
Släpcykling
Ligg på rygg med benen raka. Bibehåll kontakt med hälen i underlaget under hela övningen, och glid med hälen upp mot rumpan så långt du kan inom smärtgräns. Sträck sedan ut knät genom att glida ut med hälen igen, och avsluta med att aktivera lårmusklerna på framsidan så att knät sträcks ut fullt. Upprepa.
Höftlyft
Ligg på rygg med böjda ben. Pressa hälarna lätt ner i marken så att du känner att rumpans muskler spänns, och lyft sedan upp rumpan så att den hamnar i en rak linje mellan knän och axlar. Sänk sedan långsamt neråt igen.
Sittande benspark
Sitt på en stol med god hållning. Spänn musklerna på lårets framsida och lyft upp foten från marken så att benet sträcks ut. Sträva efter att knät ska rätas ut så mycket det går inom smärtgräns, det brukar hjälpa att vinkla upp foten samtidigt så att benets sträckmönster aktiveras ytterligare. Sänk sedan kontrollerat neråt igen, och upprepa.
Övningar vid meniskskada - subakut/läkande fas
För att gå vidare från övningarna i ett akut skede till subakut skede bör rörligheten vara i princip återställd och eventuell svullnad avtagit. Det är fortsatt okej med smärta i ytterlägen av rörligheten.
Smärthanteringsmodell är viktig = På en skala från 0-10 kallas allt upp tom en 5a för accepterbar smärta, men tuffare än så ska man inte pressa sig. Eftersmärta som klingar av inom 24h är också acceptabel, men ej längre än så.
Det är inte bra med ökad svullnad efter träning, minska då belastningen.
Knäböj på två ben - squats
Ställ dig på två ben. Med bibehållen svank för du rumpan bakåt/neråt i en kontrollerad rörelse genom att böja i knä och höft. Kontrollera att knät går i samma riktning som foten under hela övningen. Försök även inte låta knät att hamna långt framför tårna och försöka att vara upprätt i bålen och överkropp. Det brukar hjälpa att titta något uppåt. Gå ej djupare än till 90° i knäleden till en början, och vänd sedan uppåt igen. Upprepa.
Höftlyft på ett ben
Ligg på rygg med ena benet böjt och det andra rakt, armarna ligger utmed sidan som balansstöd. Press ner hälen i marken på det böjda benet, så att rumpan aktiveras. Lyft upp rumpan och det raka benet från underlaget, så att rumpan hamnar i en rak linje mellan axlar och knän. Håll kvar någon sekund och sänk sedan sakta ner igen innan du upprepar med det andra benet.
Övningar vid meniskskada - förebyggande/underhållande fas
Fortsatt träning av quadriceps, hamstrings, höfter, vader och knäkontroll. Komplettera med plyometrisk träning.
Styrkan i lårmuskulaturen bör vara näst intill liksidig, samt ingen reaktion med svullnad vid träning för att gå vidare med ökning av träningsbelastning.
Utfallssteg
Ta ett stort steg och ställ dig med fötterna så långt ifrån varandra som möjligt. Ha lika mycket tyngd i bägge benen, och hitta en neutralposition för ryggen. Böj sedan i bägge knäna så att du rör dig rakt neråt mot golvet, utan att det sker någon extra rörelse i ryggen. Det främre knät ska hela tiden vara ovanför foten. Pressa dig sedan rakt uppåt igen genom att sträcka i bägge knäna. Upprepa innan du sedan byter plats på fötterna och gör samma sak.
Utfall i sidled
Ta ett stort steg i sidled. Böj i knät och höften så att rumpan rör sig bakåt/neråt. Fokus på att knät ska peka i samma riktning som knät under hela övningen, och ej hamna framför foten. Ryggen hålls i neutralposition så att ingen extra rörelse sker där. Pressa dig sedan uppåt genom att trycka foten mot marken och sträcka i knä och höft. Upprepa åt andra hållet.
Knäböj ett ben
Ställ dig på ett ben. Med bibehållen svank för du rumpan bakåt/neråt i en kontrollerad rörelse genom att böja i knä och höft. Kontrollera att knät går i samma riktning som foten under hela övningen, samt att knät inte hamnar framför tårna. Gå så djupt du klarar med kontroll, och vänd sedan uppåt igen. Upprepa.
Marklyft
Stå med fötterna höftbrett isär. Lyft upp en skivstång och håll den nära kroppen med axelbrett avstånd mellan händerna. I början kan det vara bra att börja med en lättare stång eller enbart en pinne för att få in tekniken. Böj lätt i knäna och för din rumpa långt bakåt samtidigt som du sänker ner stången så långt du kan utan att du tappar kontrollen på ländryggen. Vänd sedan åter upp genom att räta på kroppen, skivstången hålls nära kroppen tills du åter står rakt upp. Upprepa.
Knäskydd vid meniskskada
Ett komprimerande knäskydd vid meniskskada, med eller utan skenor kan stödja och lindra smärtan och på så sätt underlätta i vardagens aktiviteter, vid idrottande och vid rehabilitering. Nedan har vi valt ut lämpliga knäskydd för smärtlindring och lättare stöd ur Rehabotekets sortiment. Vi har valt att ha ett betalt samarbete med Rehaboteket då de har ett stort sortiment av kvalitativa knäskydd ur vilket vi kan välja och rekommendera lämpliga skydd. Rehaboteket svarar även upp mot våra krav på kompetens, service och snabb och trygg handel.
-
Knäskydd CoTex Basic Menisk
799,00 krVälj storlek och beställKnäskydd CoTex Basic Menisk – med extra stora pelotter och skön kompressionssickning mot smärta och svullnad vid menisk och broskskada i knät.
... -
Knäskydd PSB Active Plus
1.299,00 krVälj storlek och beställKnäskyddet PSB Active Plus – Ett extremt tunt, luftigt kompressionsskydd med pelott och flexibla skenor populärt för idrott som padel, löpning etc.
... -
Knästöd GenuFit LIGA
2.099,00 krVälj storlek och beställKnästöd GenuFit LIGA är ett smidigt, stabiliserande knäskydd med låg tjocklek och höjd samt två styva sidoskenor och remband för ökad stabilitet.
...
Relaterat till meniskskada
-
Ont i knät
Besvärsområde
Ont i knät beror vanligtvis på lokal orsak som meniskskada, knäartros, hopparknä, löparknä eller främre knäsmärta men det kan också orsakas av höftledsbesvär eller nervpåverkan i ryggen.
-
Artros i knät (gonartros)
Sjukdomstillstånd
Knäartros är ett tillstånd där naturliga ledförändringar med broskreducering, benpålagringar, ledstelhet och belastningsrelaterad smärta sker lite för fort eller fortare än för snittet. Bäst behandling är information och regelbunden träning. Behandling och avlastning med knäskydd, ortoser, skor och inlägg kan ytterligare underlätta och hjälpa.
-
PFSS (patellofemoralt smärtsyndrom)
Sjukdomstillstånd
PFSS eller patellofemoralt smärtsyndrom eller condromalacia, är den vanligaste orsaken till främre knäsmärta i den unga aktiva populationen. Syndromet är vanligt bland både män och kvinnor i åldrarna 15-30, främst drabbas dock kvinnor i tonåren. Vanliga symtom: Smärta som upplevs innanför knäskålen eller diffus smärta runt omkring knäskålen och som kommer vid böjning eller sträckning av knät under belastning.
-
Löparskador
Sjukdomstillstånd
Löparskador är så vanligt att alla som löptränar regelbundet kan räkna med att förr eller senare drabbas. De vanligaste löparskadorna är främre knäsmärta, löparknä, hälsporre, meniskskada och benhinneinflammation. Läs våra rekomendationer på övningar, skydd och behandling. Men det är det värt. Det går över och vi hjälper dig tillbaks så fort och långsiktigt hållbart som möjligt.
-
Skor, skoinlägg och löparskador
Sjukdomstillstånd
Vilka faktorer kopplat till skor och skoinlägg påverkar risken att drabbas av löparskador? Från föreläsning av Professor Benno M Nigg under IOC World Conference Prevention of Injury and Illnes in Sport, Monaco 2014. Sammanfattning av 40 års forskning. Löparskornas utseende och funktion har sedan mitten av förra seklet förändrats mycket och skofabrikörerna har under åren visat […]
-
Ont i knät – knäkunniga fysioterapeuter i Stockholm
Vårdgivare
Har du ont i knät och bor i Stockholm och vill veta vad det är och vad som kan göras för att bli frisk och belastningstålig igen är du välkommen att boka ett nybesök till oss. Vi hjälper dig att vara så aktiv som möjligt under tiden vi hjälper dig att bli frisk igen. Vi […]
-
Ont i knät – idrottsmedicin och fysioterepi i Göteborg
Vårdgivare
Ont i knät – fysioterapeut Göteborg Besvär med knät är något som drabbar de flesta någon gång, då det både kan yttra sig som en akut skada, överansträngningar eller åldersförändringar. Våra fysioterapeuter på Ortomed Göteborg är specialiserade på smärta i knät och andra underbensrelaterade skador. Knäsmärta är väldigt vanligt att ha och både barn, unga, […]
Läs mer om Meniskskada
-
Diagnostik av meniskskada
Klinisk undersökning och anamnes utgör grunden för diagnostisering av potentiell meniskskada. Vid tveksamhet kan MRT användas för att fastställa diagnos. MRT kan även bidra med information inför beslut om operativ...
Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.
Tänk på att:
Tips på innehåll:
Så här används informationen du lämnar