Haglunds deformitet (Haglunds häl)
Haglunds deformitet, även kallad Haglunds häl, är en exostos (benutväxt) på hälbenet. Denna benutväxt uppkommer längst bak, ovanpå hälbenet, precis där hälsenan fäster in i hälbenet. Smärta vid detta tillstånd förläggs baktill på hälen och kommer i första hand från närliggande strukturer, som hälsenans infästning (distal akillestendinopati) och inflammation i den retrokalkaneala bursan (bursit). Det är vanligare bland kvinnor än män, löpning och användande av högklackade skor är riskfaktorer för att utveckla Haglunds deformitet. Det förekommer en förtjockning och svullnad precis vid hälsenans infästning mot hälbenet. Det behandlas i första hand med träning och anpassning av skor och med förhöjning av hälen. I sällsynta fall krävs kirurgi.
Vård vid Haglunds deformitet
Boka en tid för ett fysiskt besök till någon av våra mottagningar. Du kan även hyra en hemlaser för daglig behandling hemma samt boka en tid för tillverkning av skyddande hälkoppsinlägg.
Symtom vid Haglunds deformitet
Symtomen vid Haglunds deformitet kan variera något, men brukar innehålla flera av följande:
- Hård, skeletal utbuktning vid hälsenans infästning
- Svullnad och mjuk förtjockning vid hälsenans infästning
- Stelt och ont i vid igångsättning efter stillhet, bättre efter en stunds rörelse
- Värk i hälen efter aktivitet
- Smärtan är ofta tydligt lokaliserad på ett mindre område precis kring hälsenans infästning
- Att få tryck på området smärtar, t ex av en åtsittande hälkappa på skon.
- Nedsatt rörlighetsförmåga och smärta vid böjning foten uppåt eller nedåt.
När och var ska jag söka hjälp
För diagnos och behandling
Om du misstänker att du besväras av Haglunds deformitet bör du uppsöka vårdpersonal med speciellt intresse för fotskador.
Använd vårt register över vårdgivare som arbetar med Haglunds deformitet.
Vid dessa symtom skall du söka akut
Om du har haft ett trauma mot foten och inte kan belasta eller aktivt röra på foten ska du uppsöka akutmottagning.
Såhär ställs diagnosen
Diagnosen ställs baserat på en klinisk undersökning och en skelettröntgen med en speciellt vinkel (lateral vy) alternativt ultraljudsundersökning.
Vad kan jag göra själv?
Vid Haglunds deformitet behöver området ofta avlastas till viss del. Du bör dock hålla igång kroppen med rörelse som inte påverkar hälen. Alternativa träningsmetoder som inte smärtar är därför att rekommendera. Simning, cykling och styrketräning är exempel på motionsformer som ofta fungerar bra vid dessa besvär. Hälen behöver dock få stimulans för att bli bättre, se nedan för att få råd om vad du kan göra för din häl.
Använd smärthanteringsmodellen för aktivitetsanpassning
För att nå en förbättring vid Haglunds deformitet bör aktiviteter som provocerar smärta minskas ned. För detta besvär kan smärthanteringsmodellen tillämpas. Syftet med smärthanteringsmodellen är att kunna mäta smärtupplevelsen och anpassa träningen efter detta. På så vis kan rätt belastningsnivå uppnås, vilket leder till bästa möjliga resultat med rehabiliteringen. Det är också ett bra verktyg för att kunna kommunicera kring smärta med sin fysioterapeut.
Den används genom att smärtan skattas mellan 0 (ingen smärta) till 10 (värsta tänkbara smärta). Vid träning och aktivitet bör smärtan ligga på 0-2 i smärta. Det kan vara acceptabelt att smärtan når max 5 av 10 vid något tillfälle, men då kan det finnas behov av att förändra/förenkla träningen något. Aktivitet/träning där smärtan överstiger 5 bör avbrytas direkt.
Läkning genom träning, vad händer
Besvären vid Haglunds deformitet kan vara mer eller mindre känsliga. I ett skede där smärtan är nästan konstant och triggas väldigt lätt bör avlastning vara i fokus. Detta kan bero på att området är inflammerat. Se akut fas för råd om vad du kan göra i detta skede.
Akut fas
Avlastning från smärtande aktiviteter – Använd smärthanteringsmodellen och se till att ligga på 0-2 i smärta så stor del av dagen som möjligt. Ta en paus från de aktiviteter som gör dina besvär värre. Ägna dig istället åt andra sätt att träna/motionera. T ex simning, cykling och styrketräning.
Kyla – Linda in en kylpåse eller frysta ärtor i en handduk och lägg mot det smärtande området. Detta får gärna utföras 3 gånger per dag eller vid behov. Ca 10-20 minuter per tillfälle.
Anpassning av skor och inlägg – Använd en hälförhöjning inne i skon. Detta kan avlasta det drag som skapas i hälsenan när du rör på dig. Använd gärna skor/tofflor utan hälkappa i den mån du kan. Det går även att klippa bort en del av hälkudden på ett par gamla skor för att avlasta det smärtande området.
Antiinflammatorisk medicin – Läkemedel som ibuprofen, diklofenak eller naproxen kan ha en god lindrande effekt vid dessa besvär. Rådgör med ditt apotek för att hitta rätt smärtlindring för dig.
När smärtan har stabiliserat sig och du kan använda foten mer kan du gå vidare till nästa fas.
Subakut fas
Ökad aktivitet – När hälen tål lite mer belastning bör du gradvis börja promenera mer och återgå till dina normala aktiviteter efter vad smärtan tillåter. Använd gärna smärthanteringsmodellen för att lättare kunna avgöra hur aktiv du kan vara.
Tåhävningar – Att träna tåhävningar är ett bra sätt att belasta hälsenan. Belastning krävs för att den på sikt ska byggas upp och bli mer tolerant för belastning igen.
Förebyggande och underhållande
Fortsätt vara aktiv – Denna skada, men även kroppen i stort, mår bra av en regelbunden fysisk belastning varje vecka. Det är bäst om aktivitetsnivån är så jämn som möjligt vecka till vecka. Risken för besvär med senor ökar om belastningsnivå skiftar snabbt uppåt, men även nedåt.
Träna din hälsena – Fortsätt med träning som stimulerar din hälsena. Tåhävningar är en bra övning även om du är besvärsfri. Promenader, jogging, hopprep och styrketräning är andra bra sätt att fortsätta belasta och träna din hälsena för att undvika återfall. Tänk bara på att vara varsam när du inför ett nytt träningsmoment i din rutin. Börja med en liten dos för att kroppen ska hinna vänja sig vid den nya belastningen.
Behandling vid Haglunds deformitet
Behandling av Haglunds deformitet behöver också ta hänsyn till vilka övriga strukturer som är påverkade. Ofta är det snarare akillessenan och/eller den retrokalkaneala bursan som ger individen smärta vid Haglunds deformitet. Deformiteten ger övriga strukturer sämre förutsättningar och ökar risken för att de ska bli inflammerade och smärtande.
Om tryck mot deformiteten är besvärande, tex från skor, så kan mycket bra avlastning fås av specialinläggen styva hälkoppsinlägg med extra hög hälkopp.
Vid besvär från akillessenan får besvären betraktas som en hälsenetendinopati och bör därför främst behandlas med statisk, excentrisk eller koncentrisk träning av senan. Det kan också vara aktuellt med laser, stötvåg och stretchövningar.
Om det i första hand ter sig som att retrokalkaneala bursan ger individen besvär bör behandlingen främst fokusera på att minska inflammation. Detta kan man bäst åstadkomma genom laserbehandling, antiinflammatorisk medicin, anpassning av belastning/vila, kyla, laser och anpassning av skor och inlägg.
Deformiteten kan inte tas bort genom rehabträning och övningar, men strukturerna omkring kan påverkas för att fungera bättre trots denna deformitet. I de allra flesta fall fungerar detta bra, men utbuktningen på baksidan av hälen består. Terapeutens roll är att guida individen genom de olika faserna av detta problem för att kunna återgå till full aktivitet.
I sällsynta fall kan operation behövas vid en uttalad Haglunds deformitet. Operationen innebär att deformiteten tas bort kirurgiskt. Detta medför i de flesta fall att hälsenans infästning måste avlägsnas för att sedan åter fästas tillbaka på hälbenet efter att deformiteten tagits bort. Detta är en omfattande operation med en rehabiliteringstid på minst 3 månader. Under denna tid behöver man använda en fotortos för att hälsenan ska kunna läka in ordentligt i hälbenet.
Inlägg vid Haglunds deformitet
Ett hälkoppsinlägg eller skoinlägg/fotbädd kan vara en viktig del av behandlingen.
Hälkoppsinlägg ger bäst avlastning vid haglunds deformitet. Det är ett specialinlägg som formas direkt på din fot och häl där en hög styv hälkopp skyddar den ömma, utstående deformiteten samtidigt som den lyfter hälen något vilket avlastar dragbelastningen i hälsenans infäste.
Ortopediska skoinlägg/fotbädd kan liksom hälkoppsinlägget ändra dragvinkeln från hälsenan och därav ändra belastningen ner mot Haglunds deformitet. En fotbädd skyddar dock inte baktill.
Det brukar ha god effekt att använda hälförhöjning för båda fötterna för att minska sträckning av hälsenan. Det finns enklare varianter av hälkilar att köpa i butik och på nätet som kan fungera.
Se nedan vart du kan få hjälp med anpassning av skoinlägg.
Vad är Haglunds deformitet?
Hälsenan är en gemensam sena för kroppens vadmuskler, Gastrocnemius och Soleus, och kallas för Akillessenan. Denna sena fäster in på baksidan av hälbenet. Dess funktion är att dessa muskler ska kunna utveckla kraft genom senan och på så viss böja vår fotled nedåt (plantarflexion), som t ex i en tåhävning.
Haglunds deformitet (Haglunds häl) innebär att hälbenet blir påbyggt upp utmed hälsenan. Denna typ av benpåbyggnad kan uppkomma på flera platser i kroppen och kallas för en exostos. Vid Haglunds deformitet förekommer också förkalkning av hälsenans distala del, dvs den del som är närmast mot infästningen i hälbenet.
Vid hälsenans infästning mot hälbenet kan några olika besvär utvecklas. En distal hälsenetendinopati innebär att senan i sig blir påverkad och gör ont. Du kan läsa mer om tendinopati HÄR. En annan struktur som kan ge smärta i området är den retrokalkaneala slemsäcken. Den är lokaliserad precis framför (anteriort om) hälsenans infästning. Detta kan ske vid mycket repetitiva rörelser och/eller vid tryck från en åtsittande hälkappa på skon. Detta gör att slemsäcken svullnar upp och skapar trängsel och smärta.
När detta föreligger blir förutsättningarna för både sena och slemsäck sämre och det kan leda till att båda dessa strukturer svullnar upp och ger smärta. Denna kombination av besvär kallas för Haglunds syndrom. Dessa olika besvär är tätt sammankopplade, vid Haglunds deformitet föreligger oftast även hälsenetendinopati och/eller smärta från den retrokalkaneala bursan. Det är oftast senan eller bursan som ger smärta än själva deformiteten.
Varför får man Haglunds deformitet?
Anatomi och biomekanik
Haglunds deformitet uppkommer av att fibrer släpper från hälsenans infästning i hälbenet. Detta leder till en inflammatorisk process och kan då leda till att senan blir förkalkad och att hälbenet byggs på (exostos). Detta är ett försök av kroppen att läka den uppkomna skadan på senan. Av någon orsak blir läkningen felaktig – benutväxt och kalcifiering av senan sker istället för en korrekt läkning. Fortsatt tryck och friktion från vissa skor eller annan form av repetitiv belastning kan vara orsaker till att deformiteten uppstår.
Genetik
Haglunds deformitet förekommer oftare hos kvinnor än hos män. Det är vanligast mellan 15-35 års ålder.
Det förekommer oftare för personer med så kallat varusställt hälben, där hälen pekar inåt i relation till underbenet.
Det förekommer oftare för personer med högt fotvalv, detta eftersom hälbenet intar en mer bakåtlutad position.
Deformiteten är vanligare hos individer som ofta använder högklackade skor samt hos de med en kortare hälsena/stel vadmuskel.
Prognos
Haglunds deformitet försvinner inte utan kirurgiskt ingrepp. Besvären som uppträder i samband med detta går dock att minska och bli av med genom fysioterapeutisk behandling och träning. Detta eftersom det sällan är själva benutväxten som gör ont, utan de kringliggande strukturerna. Operativt ingrepp är ovanligt vid Haglunds deformitet, de flesta blir bättre med icke-kirurgisk behandling.
Hur kan man undvika Haglunds deformitet?
Haglunds häl är vanligast hos de som löptränar mycket. Här är det viktigt med en balans mellan träning och återhämtning för att minska risken för skada. Se även till att ha bra sittande skor. Undvik skor som trycker eller skapar mycket friktion över hälen.
För individer som använder högklackade skor mycket, t ex i arbetet, är det positivt om man går med låga skor eller utan skor när man har möjlighet i andra sammanhang. Det kan också vara bra stretcha sin hälsena efter mycket användning av högklackat.
Differentialdiagnoser
- Hälseneinflammation (Akillestendinopati)
- Hälsporre
- Retrokalkaneal bursit
- Hälkuddesyndrom
- Severs skada
Referenser
Vaishya R, Agarwal AK, Azizi AT, Vijay V. Haglund’s Syndrome: A Commonly Seen Mysterious Condition. Cureus. 2016 Oct 7;8(10):e820.
Kang S, Thordarson DB, Charlton TP. Insertional Achilles tendinitis and Haglund’s deformity. Foot Ankle Int 2012; 33:487
Giai Via A, Oliva F, Padulo J, et al. Insertional Calcific Tendinopathy of the Achilles Tendon and Dysmetabolic Diseases: An Epidemiological Survey. Clin J Sport Med 2022; 32:e68
Di Caprio F, Buda R, Mosca M, et al. Foot and lower limb diseases in runners: assessment of risk factors. J Sports Sci Med 2010; 9:587
Övningar vid Haglunds deformitet - Akut
Avlastning från smärtande aktiviteter – Använd smärthanteringsmodellen och se till att ligga på 0-2 i smärta så stor del av dagen som möjligt. Ta en paus från de aktiviteter som gör dina besvär värre. Ägna dig istället åt andra sätt att träna/motionera. T ex simning, cykling och styrketräning.
Övningarna nedan syftar till rörlighet och cirkulation. De ska inte påtagligt öka smärtan.
Sittande tåhävningar
Sitt bekvämt på en stol med fötterna i marken. Lägg över tyngden på framfoten och lyft upp hälarna så högt du kan. Bromsa långsamt neråt igen innan du upprepar.
Växelvis böjning/sträckning av foten
Sitt eller ligg ner så att foten är avlastad. Vinkla foten neråt så långt det går inom smärtgräns. Håll kvar i någon sekund, böj sedan upp foten så långt det går och håll kvar någon sekund i det ytterläget. Upprepa.
Runner's stretch
Ställ dig framför en stol med vänster fot in under stolen och höger fot ungefär ett underbens längd längre bak så att du känner en stretch i hö vad samt i vä baklår. Båda fötter skall peka fram (=3:e tån skall peka framåt).
- Fötterna ska hållas på en rak linje och knäna raka samtidigt som vikten ska fördelas lika mellan höger och vänster fot.
- Håll tillbaka vä höft så att höfterna är jämna (tendensen är annars att vä höft roterar fram i denna position).
- Sätt ett lätt statiskt tryck framåt med höger fot och håll under hela övningen.
- Fäll dig nu mjukt framåt från höfterna så att du känner att det börjar stretcha i vänster baklår samtidigt som du känner en rejäl stretch i höger vad. Håll en rak ryggposition!
- Andas långa djupa andetag. Kom ihåg att fortfarande hålla båda fötterna pekandes rakt fram. Byt sida efter valt antal andetag och repetera valt antal gånger.
OBS! Om du inte känner en stretch i hö vad kan du prova att flytta foten längre bak. Kolla också att foten verkligen pekar rakt fram.
Om du har svårt att känna stretchen i vä baklår kan du ställa dig med benen i höftbredd istället och även prova att böja vä knä något för att komma åt baklåret bättre när du fäller dig framåt.
Övningar vid Haglunds deformitet - Subakut
När den akuta smärtan har stabiliserat sig och du kan använda foten mer kan du gå vidare till denna fas. I detta skede bör du börja röra på dig mer utifrån vad du klarar enligt smärthanteringsmodellen.
Excentriska tåhävningar
Stå på två ben med höftbrett mellanrum. Lyft upp hälarna och pressa dig upp på tå så högt du kan. Stanna kvar i toppläget, och lyft upp det ej påverkade benet. Bromsa sedan långsamt ner med enbart det påverkade benet. Sätt sedan ner det andra benet igen och upprepa. Du ska alltså ha stöd av två ben på uppvägen, och ett ben på nedvägen. Behövs balansstöd kan du stå med händerna mot en vägg eller stolsrygg.
Aktiv dorsalflexion
Stå lutad mot en vägg om du behöver stöd, annars fritt på golvet. Lägg tyngden bak mot hälen samtidigt som du lyfter den främre delen av foten så långt upp du kan. Sänk sedan ner igen och upprepa.
Runner's stretch
Ställ dig framför en stol med vänster fot in under stolen och höger fot ungefär ett underbens längd längre bak så att du känner en stretch i hö vad samt i vä baklår. Båda fötter skall peka fram (=3:e tån skall peka framåt).
- Fötterna ska hållas på en rak linje och knäna raka samtidigt som vikten ska fördelas lika mellan höger och vänster fot.
- Håll tillbaka vä höft så att höfterna är jämna (tendensen är annars att vä höft roterar fram i denna position).
- Sätt ett lätt statiskt tryck framåt med höger fot och håll under hela övningen.
- Fäll dig nu mjukt framåt från höfterna så att du känner att det börjar stretcha i vänster baklår samtidigt som du känner en rejäl stretch i höger vad. Håll en rak ryggposition!
- Andas långa djupa andetag. Kom ihåg att fortfarande hålla båda fötterna pekandes rakt fram. Byt sida efter valt antal andetag och repetera valt antal gånger.
OBS! Om du inte känner en stretch i hö vad kan du prova att flytta foten längre bak. Kolla också att foten verkligen pekar rakt fram.
Om du har svårt att känna stretchen i vä baklår kan du ställa dig med benen i höftbredd istället och även prova att böja vä knä något för att komma åt baklåret bättre när du fäller dig framåt.
Övningar vid Haglunds deformitet - Förebyggande
Fortsätt vara aktiv – Det är bäst om aktivitetsnivån är så jämn som möjligt vecka till vecka. Risken för besvär med senor ökar om belastningsnivå skiftar snabbt uppåt, men även nedåt.
Träna din hälsena – Fortsätt med träning som stimulerar din hälsena. Tåhävningar är en bra övning även om du är besvärsfri. Promenader, jogging, hopprep och styrketräning är andra bra sätt att fortsätta belasta och träna din hälsena för att undvika återfall. Tänk bara på att vara varsam när du inför ett nytt träningsmoment i din rutin. Börja med en liten dos för att kroppen ska hinna vänja sig vid den nya belastningen.
När du kunnat återgå i full aktivitet kan dessa övningar vara bra att fortsätta med för att underhålla funktionen och minska risk för återfall.
Knäböj ett ben
Ställ dig på ett ben. Med bibehållen svank för du rumpan bakåt/neråt i en kontrollerad rörelse genom att böja i knä och höft. Kontrollera att knät går i samma riktning som foten under hela övningen, samt att knät inte hamnar framför tårna. Gå så djupt du klarar med kontroll, och vänd sedan uppåt igen. Upprepa.
Snabba tåhävningar
Stå på plant golv med höftbrett mellanrum och lätt balansstöd av en vägg eller stolsrygg. Ta dig snabbt upp på tå och gå direkt ner igen. Hälarna ska aldrig vidröra golvet utan du pumpar upp och ner genom att jobba med vaderna konstant i så hög hastighet du kan inom smärtgräns.
Tåhävning sumo
Ställ dig med fötterna så brett isär du kan, fötterna pekar ut åt sidan. Händerna hålls rakt framför kroppen som balanshjälp. Böj i höfter och knän så du kommer ner lite mer mot golvet. Bibehåll sedan denna position samtidigt som du lyfter hälarna från marken så högt du kan, och sedan sänker ner dem sakta igen. Upprepa.
Vristhopp
Stå på plan mark med höftbrett mellanrum mellan fötterna. Tryck ifrån med framfoten mot marken så att du hoppar upp i luften. Till skillnad mot snabba tåhävningar så ska du här lämna marken. Benen hålls raka under hela övningen så att endast vristerna är de som rör sig och jobbar. Hälarna vidrör aldrig marken.
Runner's stretch
Ställ dig framför en stol med vänster fot in under stolen och höger fot ungefär ett underbens längd längre bak så att du känner en stretch i hö vad samt i vä baklår. Båda fötter skall peka fram (=3:e tån skall peka framåt).
- Fötterna ska hållas på en rak linje och knäna raka samtidigt som vikten ska fördelas lika mellan höger och vänster fot.
- Håll tillbaka vä höft så att höfterna är jämna (tendensen är annars att vä höft roterar fram i denna position).
- Sätt ett lätt statiskt tryck framåt med höger fot och håll under hela övningen.
- Fäll dig nu mjukt framåt från höfterna så att du känner att det börjar stretcha i vänster baklår samtidigt som du känner en rejäl stretch i höger vad. Håll en rak ryggposition!
- Andas långa djupa andetag. Kom ihåg att fortfarande hålla båda fötterna pekandes rakt fram. Byt sida efter valt antal andetag och repetera valt antal gånger.
OBS! Om du inte känner en stretch i hö vad kan du prova att flytta foten längre bak. Kolla också att foten verkligen pekar rakt fram.
Om du har svårt att känna stretchen i vä baklår kan du ställa dig med benen i höftbredd istället och även prova att böja vä knä något för att komma åt baklåret bättre när du fäller dig framåt.
-
Ont i hälen
Besvärsområde
Ont i hälen hos barn och vuxna Ont i hälen beror på olika saker beroende på ålder. Barn i växande ålder drabbas ofta av överbelastning i själva hälbenet eller i hälsenans infäste på hälbenet, vilket ger smärta under samt i bakre delen av hälen. Vuxna drabbas oftare av överansträngningar i mjukdelar som senor och senornas […]
-
Hälsporre
Sjukdomstillstånd
Hälsporre kallas den utväxt som uppstår efter överbelastning av plantarfascian i sitt fäste mot hälbenet (kalkaneus). Själv utväxten är i sig inte orsaken till smärtan utan det är en svullen och överkänslig plantarfascia som vid varje steg både får en kompressions stöt och därefter en sträckbelastning då tårna böjs och steget avvecklas. Plantar fasciit eller plantar faschialgi är bättre benämningar. Skadan och sjukdomstillståndet är mycket smärtande och inaktivitetshämmande varför vård och hjälp bör sökas omgående om besvären inte gått över själv på 1-2 veckor.
-
Hälkuddesyndrom – ont i hälkudden
Sjukdomstillstånd
Hälkuddesyndrom är smärta från hälkudde och/eller hälben vid normal belastning. Smärtan kan uppstå efter överbelastning från långvarigt stående på hårt underlag eller efter landning på häl från högre höjd. Smärttillståndet är något svårläkt men besvären kan minska betydligt med hjälp av hälkoppar (hälkoppsinlägg), skoinlägg eller tejpning.
-
Hälseneinflammation (hälsenetendinopati)
Sjukdomstillstånd
Hälseneinflammation (akillestendinpati) är smärta, svullnad, ömhet och stelhet i hälsenan på grund av överbelastning eller skada. Bäst behandling är belastningsanpassning och medicinsk träning och denna egenvård kan kompletteras med avlastande, smärtlindrande och läkningsstimulerande skydd och behandlingar som hälkil, kompressionsskydd, dämpade sulor och skor, stötvåg, laser, EPTE och friktionsmassage.
-
Senskada (tendinit, tendinos, tendinopati)
Sjukdomstillstånd
Senskada eller tendinopati uppstår efter trauma eller överbelastning och fortsatt felaktigt beteende leder till att senstrukturen kan gå igenom olika förvärrande faser; reaktiv fas (tendinit), felläkningsfas och degenerativ fas. Det är viktigt att minska på provocerande belastning och om det inte hjälper påbörja egenvård och behandling.
Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.
Tänk på att:
Tips på innehåll:
Så här används informationen du lämnar