Yrsel
Vad är yrsel och vad beror det på?
Yrsel uppstår när kommunikationen mellan våra balansorgan och hjärnan felar. Yrselupplevelsen är för patienten strikt subjektiv och kan vara svår att beskriva, men den uttrycks vanligen som att man känner sig ostadig, blir yr, får nedsatt balans, att det snurrar, att man blir rädd för att man skall trilla, att samtidigt känna sig illamående eller som att man vill kräkas.
Yrseln kan vara mild eller så stark att det inte går att stå, gå eller vända sig om och den kan variera och förändras över tid.
Det finns god hjälp att få vid yrsel och det är lämpligt att du träffar vårdgivare som har fördjupad kunskap kring diagnostik, egenvård och behandling av yrsel.
Vi hjälper dig att hitta din typ av yrsel, ger dig fördjupad kunskap om denna och vad du kan göra själv samt när och till vem du bör söka hjälp för undersökning, diagnostik och behandling
Balans och yrsel
Balansen, hur fungerar den?
De tre huvudfaktorerna som hjälper oss att hålla balansen är: Proprioception (även kallat ledkänsel/ledsinne), Öronen och Ögonen. Dessa organ skickar signaler till hjärnan, som sedan tolkar och medvetandegör informationen för oss.
- Proprioceptionen: är ett samlingsnamn på den information vi får från hudens tryckreceptorer (receptorer = mottagare), muskler, senfästen, och leder, som hjälper oss att ta reda på i vilket läge våra kroppsdelar befinner sig i förhållande till andra sådana och hur underlaget känns (hårt, mjukt, strävt, glatt etc.) samt hur vi på så vis kan bibehålla vår balans med hänsyn till detta.
- Öronen: närmare bestämt innerörat, innehåller bl.a. var sitt balansorgan innehållande båggångar, hinnsäckar och balansnerv och hjälper oss att få reda på i vilken riktning vi rör oss samt i vilket läge vår kropp befinner sig i.
- Ögonen: Ger oss en tydlig och direkt uppfattning av den omgivande fysiska miljön. Detta sinne är dock inte nödvändigt för att vi ska hålla balansen, eftersom exempelvis även personer med synskada kan klara av att hålla balansen utan större problem.
Hur hänger balans och yrsel ihop?
När något blir fel i kommunikation mellan proprioception, öron, ögon och hjärnan uppstår en balans/yrselproblematik.
Symtom - hitta din typ av yrsel
Det finns olika typer av yrselproblematik beroende på vad som orsakar yrseln, de vanliga är:
- Kristallsjuka / Godartad lägesyrsel / Benign Paroxysmal Positionell Vertigo (BPPV)
- “Virus på balansnerven” / Vestibularisneurit / Akut unilateralt bortfall av vestibulärt funktion.
- Persisterande Postural perceptuell yrsel (PPPY / 3PY / PPPD):
- Yrsel efter Hjärnskakning/Commotio
- Åldersrelaterad yrsel
- Meniéres sjukdom
- Migränrelaterad yrsel / Vestibulär migrän
- Central yrsel
Kristallsjuka / Godartad lägesyrsel / Benign Paroxysmal Positionell Vertigo (BPPV)
Symptom
- Yrseln framkallas när man förändrar huvudets position, exempelvis när man vänder sig i sängen, sätter sig upp/lägger sig ner, eller böjer sig framåt eller bakåt. Det kan även uppkomma när man vrider huvudet lite hastigt från en sida till en annan.
- I stillhet kan man vara helt fri från symptom.
- Ofta beskrivs yrseln som rotatorisk, men man har i studier kommit fram till att hur yrseln upplevs inte behöver spela den största rollen vid diagnossättning.
Läs mer om kristallsjuka – godartad lägesyrsel
“Virus på balansnerven” / Vestibularisneurit / Akut unilateralt bortfall av vestibulär funktion.
Symtom
- Akuta symtom av rotatorisk yrsel (rummet snurrar), balansrubbningar, illamående, kräkningar. Denna kraftiga påverkan varar under några dagar för att sedan avta successivt under någon vecka till några månader. En del kan dock uppleva att de har delvis kvarstående problematik efter något/några år, exempelvis lätt yrsel vid hastiga rörelser eller i mörker.
Läs mer om vestibularisneurit
Persisterande Postural perceptuell yrsel (PPPY / 3PY / PPPD)
Detta tillstånd har haft flera olika namn genom åren såsom fobisk postural yrsel, visuell yrsel, spänningsyrsel, psykogen yrsel, marksvindel osv.
Symtom
- Yrsel som varat över 3 månader och saknar tydlig orsak, men kan ofta uppstå till följd av synintryck, kroppsrörelser (ex. gående/stående), sömnbrist, stress, trängsel och stegras också ofta av desamma.
- Symtomen kan minska när man får tänka på något annat som inte är specifikt relaterat till symptomen, eller det som triggar symptomen, eller när man befinner sig i sittande eller liggande position.
Läs mer om PPPY
Yrsel efter Hjärnskakning / Commotio
Ca 80% av alla som drabbas av hjärnskakning drabbas även av yrsel.
OM du upplever påtaglig påverkan och/eller har varit med om ett mer kraftigt trauma mot huvudet bör du förstås så snart som möjligt efter traumat uppsöka akutsjukvård/läkarbedömning för att utesluta allvarlig skada.
Läs mer om Commotio
Åldersrelaterad yrsel
Symtom
- Successiv åldersrelaterad försämring av balanssystemets olika delar exempelvis försämrad syn, hörsel, rörelserädsla, inaktivitet etc.
- Ofta är yrseln diffus med successivt tilltagande balansproblematik under längre tid.
Läs mer om åldersrelaterad yrsel
Meniéres sjukdom
Symtom
- Vanligaste åldern för debut är ca 30-70 år.
- Periodvisa yrselattacker som kan vara från 20 minuter upp till 12 timmar
- Känsla av lock för örat och/eller tinnitus samt hörselnedsättning
- Ostadighet följer ofta efter yrselattackerna.
- En del drabbas även av att de tappar kontroll över kroppens motorik (s.k. drop-attacker, förlorad tonus) samt
- Kan uppleva en på sikt tilltagande balansnedsättning.
Läs mer om Meniéres sjukdom
Migränrelaterad yrsel / Vestibulär migrän
Symtom
- Yrsel som varar under alltifrån några sekunder till några dygn.
- Upplevelse av ostadighet vid gång och huvudrörelser samt kvarvarande yrsel vid lägesförändring.
- Störd förmåga att följa med blicken.
Läs mer om Vestibulär migrän
När och var ska jag söka vård?
Om yrselproblematiken håller i sig eller är påtaglig rekommenderas du att söka vård för att få dina besvär utredda, innan du provar någon form av egenbehandling. Vi rekommenderar att du vänder dig till en fysioterapeut/sjukgymnast eller läkare med vidareutbildning kring yrsel.
Då det inte är ovanligt att man vid exempelvis Kristallyrsel upplever mest påverkan i början av dagen, kan det vara en fördel att försöka få en bokad tid på morgon/förmiddag på aktuell mottagning.
Vidare utredning
Det är vanligt att man börjar med att söka sig till en vårdgivare inom privatvård, öppenvård eller primärvård, men beroende på bedömning, grad av symptom samt huruvida insatt behandling har någon effekt, kan man komma att remitteras vidare till exempelvis öron-näsa-halsmottagning eller specialiserad yrselmottagning för vidare utredning.
Sök akut vård
OM du upplever mer kraftiga symptom såsom exempelvis kräkningar, skarp huvudvärk, har svimmat, upplever smärta (ex. bröstsmärta, kraftig nacksmärta eller smärta i öron) eller liknande, bör du uppsöka vård akut för att utesluta allvarlig orsak.
Bedömningsprocessen och diagnostik
När du söker vård för din yrsel görs en grundlig anamnes (kartläggning över dina symptom), som vid alla andra tillstånd. Du kommer att få frågor som:
Hur länge har du haft din yrseln och hur länge varar yrseln när den uppstår (om den kommer och går)?
Har du upplevt liknande symptom tidigare? Fick du i så fall behandling och hade de någon effekt?
Är yrseln konstant eller periodisk (kommer och går)? Om den är periodisk, i vilka sammanhang (i affären, när jag kör bil etc.) eller vid vissa aktiviteter (sitta, ligga, gå/springa etc.) uppstår den?
Har du varit med om något trauma?
Har du tidigare haft några allvarliga skador/sjukdomar?
Därefter får du som patient genomgå en undersökning, som exempelvis kan innebära snabba positionsförändringar från sittande till liggande och/eller snabba huvudrörelser. Det är också vanligt att man även kontrollerar din balansfunktion och eventuell neurologisk påverkan.
Det som kan vara viktigt att vara beredd på är att syftet med en del moment i undersökningen är just att framkalla din yrsel. För det är på så vis man kan få ledtrådar till rätt diagnos. Du kan ibland även vara mer yr när du lämnar mottagningen än när du kom, men detta avtar oftast under dagen.
Referenser
Patorn Piromchai., Nuntakarn Eamudomkarn., Somchai Srirompotong, Teeraporn Ratanaanekchai., Kwanchanok Yimtae. (2019). The efficacy of a home treatment program combined with office-based canalith repositioning proceduren for benign paroxysmal positional vertigo – A randomezed controlled trial. Ontology & Neurology 40:951-956
Berit Bjerlemo., Helena Fridberg., Susanne Gripenberg., Carolina Halén., Lena Hallin., Eva Ekvall Hansson., Ann-Sofi Kammerlind., Lena Kollén., Helena Löwen-Åberg., Eva-Maj Malmström., Ulrika Olsson Möller., Marie Thurfjell. (2019). Kliniska riktlinjer för fysioterapi vid yrsel, Fysioterapeuterna.
Béla Büki., Marco Mandalà., Daniele Nuti. (2014). Typical and atypical benign paroxysmal positional vertigo: Literature review and new theoretical considerations. Juurnal of Vestibular research 24, 415-423.
Jeffrey p. Staab., Annegret Eskerhardt-Henn., Arata Horii., et al. (2017). Diagnostic criteria for persistent postural-perceotual dizziness(PPPD): Consensus dokument of the committee for the Classification of Vestibular Disorders of the Bàrày Society. Journal of Vestibular Reserarch 27. 191-208.
Lorne S. Parnes., Sumit K. Agrawal., Jason Atlas. (2003). Diagnosis and management of benign paroxysmal positional vertigo (BPPV). JAMC. 169 (7).
L E Walther. (2017). Current diagnostic procedures for diagnosing vertigo and dizziness., GMS Current Topics in Otorhinolaryngology – Head end Neck Sugery, Vol 16
Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.
Tänk på att:
Tips på innehåll:
Så här används informationen du lämnar