← Alla självtest

Test för karpaltunnelsyndrom – Phalens, Tinels och Durkans test

Kategori: Fysisk hälsa

Tre kliniska provokationstest – Phalens (60 sekunder), Tinels (knackning) och Durkans (30 sekunders kompression) – används av legitimerade vårdgivare för att indikera karpaltunnelsyndrom. Du kan göra dem hemma på cirka 3 minuter. Kombinerad sensitivitet ligger runt 95% när alla tre är positiva (LaJoie et al. 2005), men ersätter aldrig klinisk undersökning.

Vad är ett provokationstest?

Provokationstest är fysiska tester som tillfälligt ökar trycket eller belastningen på medianusnerven där den passerar genom karpaltunneln i handleden. Om testet är ”positivt” – reproducerar dina vanliga symtom som domning, stickningar eller ”elstöt”-känsla i tumme, pekfinger och långfinger – kan det tyda på karpaltunnelsyndrom.

Hög kombinerad sensitivitet: när alla tre test är positiva är sannolikheten för karpaltunnelsyndrom mycket hög (LaJoie et al. 2005). Däremot ersätter testen inte en klinisk undersökning hos legitimerad vårdgivare med kunskap om karpaltunnel – exempelvis fysioterapeut, ortoped eller handkirurg.

Så gör du testen

1. Phalens test (60 sekunder)

Utgångsposition: Sitt eller stå bekvämt med avslappnade axlar. Höj armbågarna till cirka 90 grader så underarmarna är ungefär parallella med golvet.

Utförande: Böj handlederna maximalt nedåt så handryggarna möts och fingrarna pekar rakt nedåt. Pressa lätt så händerna förblir i kontakt – använd inte aktiv kraft, låt tyngdkraften göra jobbet. Håll positionen i 60 sekunder (standard enligt klinisk forskning).

Positivt test: Domning, stickningar eller sveda reproduceras i tumme, pekfinger, långfinger eller radiala halvan av ringfingret inom 60 sekunder. Notera tiden symtomen uppstår – tidigare debut = starkare indikation.

Vanliga misstag: Böjer i fingrarna istället för i handlederna. Använder aktiv muskelkraft (ska vara passiv tyngdkraft). Avbryter för tidigt vid mindre obehag innan tydliga symtom.

Sensitivitet ~70% (median, meta-analys 2023). Specificitet ~80%.

2. Tinels test

Utgångsposition: Sitt vid ett bord. Vila underarmen med handflatan uppåt, handleden i neutral position (rak).

Utförande: Med den andra handens pek- och långfinger (eller en mjuk reflexhammare), knacka 4-6 gånger lätt-bestämt direkt över karpaltunneln. Punkten ligger vid handledsvecket, radialt om palmaris longus-senan (den synliga senan som spänns när du knyter handen). Knacka i riktning från distalt mot proximalt – inte hårt, men tydligt.

Positivt test: Domning, stickningar eller ”elstöt”-känsla som strålar distalt in i tumme, pekfinger eller långfinger direkt vid knackningen. Lokal smärta utan utstrålning räknas inte som positivt.

Vanliga misstag: Knackar för hårt (smärta är inte samma som positivt test). Knackar för långt distalt (över handflatan istället för vid handledsvecket). Tolkar lokal smärta som positivt – det ska vara utstrålande paresthesi.

Sensitivitet ~59% (median). Specificitet ~80%.

3. Durkans kompressionstest (30 sekunder)

Utgångsposition: Sitt vid ett bord. Vila underarmen med handflatan uppåt och handleden lätt extenderat (~10-20 grader bakåt).

Utförande: Placera tummen från den andra handen direkt över karpaltunneln. Punkten ligger precis proximalt om handledsvecket – mellan thenar-muskeln (vid tummen) och hypothenar-muskeln (vid lillfingret). Tryck stadigt nedåt med jämn kraft i 30 sekunder. Trycket ska vara fast men inte smärtsamt.

Positivt test: Domning, stickningar eller pirr sprider sig till tumme, pekfinger eller långfinger inom 30 sekunder.

Vanliga misstag: Trycker mitt på handflatan istället för proximalt om handledsvecket – vanligaste felet enligt klinisk forskning. För kort tid (under 30 sek). Ojämnt eller pulserande tryck.

Sensitivitet 87-91%, specificitet 90-95% – bäst av de tre testen (Durkan 1991, validerat i flera studier).

Markera dina resultat

Markera ditt resultat för varje test i formuläret nedan för att få en tolkning av dina svar.

Vad gör jag med resultatet?

Karpaltunnelsyndrom är väl behandlingsbart. Tidig insats med handledsstöd, ergonomiska anpassningar, fysioterapi eller – vid kvarstående eller svåra symtom – kortisoninjektion eller operation ger god prognos. Läs mer om karpaltunnelsyndrom, orsaker och behandlingsalternativ på vår diagnossida.

Om två eller fler test är positiva, eller om du har domning som väcker dig på natten, fumlighet i fingrarna eller svaghet i tumgreppet, rekommenderar vi att du kontaktar en legitimerad vårdgivare med kunskap om karpaltunnelsyndrom – exempelvis fysioterapeut, ortoped eller handkirurg.

Vanliga frågor

Hur tillförlitliga är hemtest för karpaltunnelsyndrom?

De tre testen har varierande känslighet: Durkans kompressionstest är mest pålitligt (sensitivitet 87-91%), Phalens når cirka 70% och Tinels cirka 59% (medianer från meta-analyser). När alla tre kombineras stiger den samlade sensitiviteten till runt 95% (LaJoie et al. 2005). Testen är dock inte 100% säkra – kombinera alltid med klinisk undersökning och vid behov nervledningsundersökning (ENeG) för diagnos.

Vad är skillnaden mellan testen?

Phalens test ökar trycket i karpaltunneln genom maximal handledsflexion. Tinels test stimulerar medianusnerven direkt med mekanisk perkussion. Durkans test trycker manuellt på karpaltunneln. Tre olika mekanismer – därför ger kombinationen bättre sensitivitet än enskilda test.

Kan jag ha karpaltunnelsyndrom utan att testen är positiva?

Ja. Falska negativa förekommer, särskilt vid tidig eller mild sjukdom. Klassiska symtom som nattlig domning, fumlighet och svaghet i tumgreppet kan ha högre prediktivt värde än testen. Vid kvarstående symtom trots negativa test – kontakta vårdgivare för bedömning.

Vad gör jag om ett test är positivt men jag har inga andra symtom?

Ett enstaka positivt test utan andra symtom (nattlig domning, fumlighet, svaghet) är vanligen inte tecken på karpaltunnelsyndrom. Symtom kan tillfälligt provoceras av trötta handleder eller felaktig teknik. Upprepa testet efter några dagar – om resultatet stabiliseras eller du får nya symtom, kontakta vårdgivare.

När ska jag söka vård?

Kontakta vårdgivare om du har: två eller fler positiva test; domning eller stickningar som väcker dig på natten; fumlighet eller tappar saker oftare än normalt; svaghet i tumgreppet; symtom som påverkar arbete eller sömn under flera veckor. Tidig diagnos och behandling ger bäst prognos.