de Quervains syndrom: symtom, test, behandling, egenvård
Har du ont på tumsidan av handleden när du lyfter, greppar eller vrider handen? Du är inte ensam. De Quervains syndrom är ett vanligt tillstånd som ofta drabbar föräldrar, yrkesverksamma och andra med upprepade handrörelser. I denna artikel guidar vi dig genom symtomen, orsakerna och vad du själv kan göra – inklusive ett enkelt självtest – för att förstå och hantera dina besvär. Informationen är baserad på evidens, klinisk erfarenhet och aktuell medicinsk praxis.
Symtom
Smärta och ömhet vid tummens bas och handlov
Ett av de mest framträdande symtomen på Morbus de Quervain är smärta och ömhet vid tummens bas och handlov, som kan förvärras vid rörelse av tummen eller handleden. Smärtan kan vara konstant eller komma och gå, och kan också stråla ut mot underarmen.
Svullnad och rodnad
Svullnad och rodnad i området kring tummens bas och handlov är vanliga symtom på Morbus de Quervain. Svullnaden kan göra det svårare för senorna att glida fritt inom sina höljen, vilket leder till ytterligare smärta och rörelsebegränsning.
Knakande eller knäppande ljud
I vissa fall kan personer med Morbus de Quervain uppleva ett knakande eller knäppande ljud när de rör tummen. Detta ljud uppstår när de inflammerade och svullna senorna rör sig inuti sina höljen.
Nedsatt rörlighet och greppstyrka
På grund av smärta och svullnad kan rörligheten i tummen och handen bli begränsad, vilket kan leda till svårigheter att utföra vardagliga aktiviteter som att knäppa knappar, skriva eller greppa föremål. Det kan också leda till en minskning av greppstyrkan i handen, vilket gör det svårt att hålla i och manipulera små föremål.
Symtom som förvärras vid belastning
Symtomen på Morbus de Quervain tenderar att förvärras när den drabbade handen belastas, till exempel vid lyft, bärande av tunga föremål eller utförande av uppgifter som kräver kraftigt grepp. Det är viktigt att vara uppmärksam på dessa situationer och undvika dem om möjligt för att minska symtomen och underlätta återhämtningen.
Diagnos
Vårdbesök med sjukhistoria och klinisk undersökning
Det första steget för att diagnostisera Morbus de Quervain är att besöka en läkare, fysioterapeut eller arbetsterapeut, eller liknande medicinsk expertis, som kommer att ta din sjukhistoria och ställa frågor om dina symtom, arbetsrelaterade aktiviteter och eventuella tidigare skador eller sjukdomar som kan vara kopplade till dina besvär. Detta kan hjälpa för att identifiera möjliga orsaker och riskfaktorer för Morbus de Quervain.
Fysisk undersökning
En fysisk undersökning av din hand och handled kommer att utföras för att utvärdera smärta, svullnad, rörlighet och eventuella knakande eller knäppande ljud. Genom att undersöka området kring tummens bas och handloven kan det fastställas om dina symtom överensstämmer med Morbus de Quervain.
Finkelsteins test
Finkelsteins test är en specifik testmetod som används för att diagnostisera Morbus de Quervain. Testet utförs genom att du först placerar tummen i handflatan och sedan stänger fingrarna över tummen. Därefter böjer du handleden i riktning mot lillfingret. Om detta orsakar skarp smärta längs tummens bas och handlov är det ett tecken på att du kan ha Morbus de Quervain. Se instruktioner för självtest.
Ytterligare tester och bilddiagnostik
I vissa fall kan läkaren rekommendera ytterligare tester och bilddiagnostik för att utesluta andra orsaker till smärta och svullnad i handen, såsom ledinflammation, artros, nervkompression eller andra senproblem. Dessa tester kan inkludera röntgen, ultraljud eller magnetisk resonanstomografi (MRT).
Remiss till handkirurg
Om du har Morbus de Quervain och dina symtom inte förbättras med konservativ behandling, kan du bli hänvisad till en handkirurg. Här kan en vidare utredning göras och beslut kan tas om det en injektion eller operation kan vara nödvändigt.
Test
Självtest för De Quervains tendinos – Finkelsteins test
- Sitt bekvämt och sträck fram armen med tummen uppåt.
- Böj tummen in mot handflatan och slut fingrarna runt tummen så att du får en lätt knytnäve.
- För knytnäven långsamt mot lillfingret (handledsböjning i ulnar riktning).
- Stanna om du känner skarp smärta eller obehag längs tummens senor vid handledens tumsida.
- Jämför med andra handen. Mer eller ny smärta i den ömma handen räknas som positivt test.
Ett positivt test är en tydlig signal att boka tid hos din vårdgivare för vidare bedömning och behandling.
Behandling
Vila och immobilisering
Ett av de första stegen i behandlingen av Morbus de Quervain är att vila och immobilisera den drabbade handen. Detta åstadkoms normalt sett med en skena eller handortos. Den hjälper för att undvika aktiviteter och positioner som förvärrar smärtan. Genom att immobilisera området kan du ge senorna tid att läka och minska inflammationen.
Fysioterapi och stretching
En fysioterapeut eller liknande medicinsk expertis kan visa dig specifika medicinska övningar och stretching tekniker för att stimulera cirkulation och den kroppsegna läkningsprocessen. Du kan hos denna även behandlas med friktionsmassage, akupunktur, TENS eller laser för smärtlindring och läkning. Fysioterapeuten kan också ge råd om hur du kan anpassa din dagliga rutin för att minska belastningen på tummen och handleden.
Antiinflammatoriska läkemedel
Antiinflammatoriska läkemedel, såsom ibuprofen eller naproxen, kan också hjälpa till att lindra smärta och minska inflammation.
Ergonomi och arbetsplatsanpassningar
Om dina symtom är kopplade till arbetsrelaterade aktiviteter, kan det vara nödvändigt att göra anpassningar på arbetsplatsen för att minska belastningen på tummen och handleden. Detta kan innebära att justera höjden på ditt skrivbord, använda ergonomiska verktyg och tangentbord, samt ta regelbundna pauser för att vila handen.
Kortisoninjektioner
För personer som inte svarar på konservativ behandling, kan kortisoninjektioner vara ett alternativ. Kortison är ett kraftfullt antiinflammatoriskt läkemedel som kan injiceras direkt i det drabbade området för att minska inflammation och smärta. Kortisoninjektioner kan vara mycket effektiva, men de är vanligtvis inte en långsiktig lösning och kan behöva upprepas.
Kirurgi
I svårare fall av Morbus de Quervain, där konservativ behandling inte har varit framgångsrik, kan kirurgi övervägas. Kirurgin innebär vanligtvis att man gör ett litet snitt i senhöljet för att skapa mer utrymme för de inflammerade senorna att röra sig fritt. Efter kirurgin kan en rehabiliteringsperiod med fysioterapeutisk behandling vara nödvändig för att återställa full funktion och rörlighet i tummen och handen.
Laserbehandling
Laserbehandling som du kan göra själv hemma kan snabbt minska smärta och leda till en ökad belastnings- och aktivitetsförmåga och vara ett bra komplement till övrig vård under den akuta och subakuta fasen. Eftersom behandlingen förbättrar delar av vårt läkningssystem kan den förstärka effekten av den medicinska träning du gör.
Effekter av laser LLLT
Laserbehandling leder till en rad olika reaktioner vilka är viktiga delar för läkning. Laser leder till ökad ATP-produktion, förbättrad cellfunktion och ökad proteinsyntes. LLLT har också visat sig ha positiva effekter på minskning av inflammation, ökad kollagensyntes och angiogenes.
En ökad kollagensyntes leder till en bättre omstrukturering av fibrer i en sena och angiogenes är processen där nya blodkärl bildas från redan existerande blodkärl. Detta är en viktig del av kroppens läkningsprocess, eftersom nya blodkärl hjälper till att förse skadade vävnader med syre och näringsämnen, vilket underlättar läkning och återuppbyggnad. Vidare ses förbättrad transport av viktiga ämnen genom cellmembran liksom att ökad nivå av ATP i cellen uppnås. ATP är den energi som driver cellarbetet.
Det går inte att säga hur just din vävnad kommer reagera på laserbehandling, men det är en ofarlig behandlingsmetod som du enkelt kan utföra själv med kända goda generella effekter.
Enkel och effektiv hembehandling
Vi har tagit fram en tjänst där du kan hyra hem en laser och enkelt behandla dig dagligen med våra medföljande instruktioner. Vi rekommenderar att du hyr den under 2-3 veckor och behandlar enligt våra instruktioner. Vi rekommenderar primärt hemlaser 635 då den är något starkare och når tillräckligt djupt för denna diagnos, men hemlaser 904 fungerar också.
✅ Omgående leverans till ditt paketombud
✅ Du får retursedel för returnering
✅ Enkla instruktioner för behandling
Förebyggande åtgärder
Använd rätt teknik och ergonomi
För att förebygga Morbus de Quervain är det viktigt att använda rätt teknik och ergonomi vid arbetsrelaterade aktiviteter eller sporter som involverar användning av tummen och handleden. Detta kan innebära att använda ergonomiska verktyg och tangentbord, justera arbetsstationen korrekt och lära sig rätt tekniker för att utföra uppgifter som minimerar belastningen på tummen och handleden.
Ta regelbundna pauser
Att ta regelbundna pauser från aktiviteter som belastar tummen och handleden är viktigt för att förebygga överansträngning och Morbus de Quervain. Under pauserna kan du sträcka och massera handen och handleden för att öka blodcirkulationen och minska risken för inflammation.
Stärka hand- och underarmsmuskulaturen
Att utföra övningar som stärker handens och underarmens muskler kan hjälpa till att förebygga Morbus de Quervain. En starkare muskulatur kan ge bättre stöd åt senorna och deras höljen, vilket minskar risken för inflammation och skada. Fysioterapeuter och tränare kan rekommendera specifika övningar för att stärka dessa muskler.
Använd stödjande utrustning
För personer som är särskilt benägna att drabbas av Morbus de Quervain, kan användning av stödjande utrustning, såsom en skena eller handortos, vara en effektiv förebyggande åtgärd. Stödjande utrustning kan hjälpa till att hålla tummen och handleden i en neutral position, vilket minskar belastningen på senorna och deras höljen.
Upprätthålla en hälsosam livsstil
Att upprätthålla en hälsosam livsstil, inklusive att äta en balanserad kost och få regelbunden motion, kan bidra till att förbättra din allmänna hälsa och minska risken för inflammation och skador som kan leda till Morbus de Quervain. Att undvika tobak och alkohol samt att hantera stress på ett hälsosamt sätt kan också vara fördelaktigt för att förebygga sjukdomen.
Söka tidig behandling vid första tecken på problem
Om du börjar uppleva smärta, svullnad eller andra symtom som kan tyda på Morbus de Quervain, är det viktigt att söka tidig behandling. Tidig intervention kan hjälpa till att minska inflammation och smärta, förhindra ytterligare skador och öka chansen för en snabb och fullständig återhämtning.
Orsaker
Repetitiva rörelser och överansträngning
En vanlig orsak till Morbus de Quervain är upprepade rörelser av tummen och handleden, såsom att skriva på tangentbord, använda en smartphone eller utföra andra arbetsuppgifter som involverar frekvent användning av tummen. Överansträngning av senorna och deras höljen på grund av dessa rörelser kan leda till irritation, inflammation och svullnad.
Hormonella förändringar och graviditet
Kvinnor som är gravida eller ammar kan ha en ökad risk att utveckla Morbus de Quervain på grund av hormonella förändringar som kan påverka senornas elasticitet och styrka. Under graviditet och amning kan hormonella fluktuationer göra senorna mer benägna att få inflammation och skada.
Inflammation och skador
En akut skada eller en långvarig inflammation i senorna och deras höljen kan orsaka Morbus de Quervain. Inflammationen kan leda till att senorna blir tjockare och fastnar i höljet, vilket i sin tur orsakar smärta och begränsad rörlighet. Skador kan uppstå på grund av plötslig överbelastning, felaktig teknik vid idrott eller arbetsrelaterade aktiviteter, eller till följd av en olycka.
Genetiska faktorer och anatomi
I vissa fall kan genetiska faktorer och individuella anatomiska skillnader bidra till utvecklingen av Morbus de Quervain. Personer med en familjehistoria av liknande problem eller de som har en ovanlig anatomi i handleden och tummen kan vara mer benägna att drabbas av sjukdomen.
Underliggande sjukdomar
Vissa sjukdomar, såsom reumatoid artrit eller diabetes, kan öka risken för att utveckla Morbus de Quervain. Dessa sjukdomar kan påverka senornas och senhöljornas hälsa och göra dem mer mottagliga för inflammation och skada.
Yrkesrelaterade risker
Personer som arbetar inom yrken där tummen och handleden belastas mycket löper större risk att utveckla Morbus de Quervain. Dessa yrken inkluderar bland annat musiker, trädgårdsarbetare, snickare, kockar och administrativa yrken.
Andra möjliga orsaker till dina besvär
Andra tillstånd som kan likna de Quervains syndrom
Smärta vid tumsidan av handleden kan bero på flera olika orsaker. För att få rätt diagnos och behandling är det viktigt att överväga andra möjliga tillstånd med liknande symtom. Här nedan beskriver vi de vanligaste differentialdiagnoserna – alltså andra tillstånd som kan ge liknande besvär:
1. Artros i tummens basled (CMC I-led)
Vanligt hos personer över 45 år, särskilt kvinnor. Ger smärta och stelhet vid tumroten, framför allt vid vridande rörelser som att öppna burklock. Kan ibland förväxlas med de Quervains syndrom, men smärtan sitter ofta djupare och kan även förekomma i vila.
2. Ligamentskada i tumleden
Efter stukning eller fall mot tummen kan sidoligamentet i MCP-leden skadas. Detta ger smärta i själva leden, särskilt vid sidobelastning. Tummen kan kännas instabil.
3. Intersektionellt syndrom
Drabbar ofta personer som använder handlederna intensivt, exempelvis roddare, cyklister eller hantverkare. Smärtan sitter längre upp på underarmens ovansida och kan kännas som ett skrapljud eller krepitation vid rörelse.
4. Tendinit i ECRL/ECRB (underarmens sträcksenor)
Ger smärta över handledens ovansida, ofta vid upprepade rörelser eller statisk belastning. Smärtan sitter mer centralt än vid de Quervains.
5. Radiell nervpåverkan (Wartenbergs syndrom)
Om en ytlig nerv kläms kan det ge domningar, stickningar eller en brännande känsla längs tum- och pekfingret. Det är då inte senor som är inflammerade, utan nerven som signalerar smärta.
6. Ganglion (senknuta)
En mjuk, ibland ömmande knöl som ofta uppstår nära en led eller sena. Kan trycka på omkringliggande vävnad och ge smärta, men känns ofta tydligt vid beröring.
Översikt i tabellform
| Differentialdiagnos | Typiska symtom | Skillnad mot de Quervains | Vanligt test eller fynd |
|---|---|---|---|
| Artros i CMC I-leden | Smärta vid tumrot, stelhet, svaghet | Djupare smärta, ofta även i vila | Axial kompression, palpabel förändring |
| Ligamentskada i MCP-leden | Smärta i tumleden efter trauma | Mer lokal smärta i leden | Sidovackling ger smärta/instabilitet |
| Intersektionellt syndrom | Smärta 4–6 cm upp på underarmen | Smärta mer proximalt | Krepitation vid rörelse |
| Tendinit i ECRL/ECRB | Smärta dorsoradialt vid belastning | Smärta mer centralt på handleden | Motstånd mot extension av handled |
| Radiell neurit / Wartenbergs syndrom | Stickningar, domningar, brännande smärta | Neurologiska symtom | Tinels tecken över nervens område |
| Ganglion (senknuta) | Mjuk, ibland ömmande knöl vid handled eller tumrot | Ofta synlig eller palpabel knöl, smärtan varierar | Palpabel resistens, ibland bekräftas med ultraljud |
Referenser
Huisstede BM, Coert JH, Fridén J, Hoogvliet P; European HANDGUIDE Group. Consensus on a multidisciplinary treatment guideline for de Quervain disease: results from the European HANDGUIDE study. Phys Ther. 2014 Aug;94(8):1095-110.
Skef S, Ie K, Sauereisen S, Shelesky G, Haugh A. Treatments for de Quervain Tenosynovitis. Am Fam Physician. 2018 Jun 15;97(12)
Vanliga frågor och svar
Vad är Morbus de Quervain?
- Morbus de Quervain är en överbelastningsskada som drabbar senorna vid tummens bas och orsakar smärta och svullnad i området.
Vilka är symtomen på Morbus de Quervain?
- De vanligaste symtomen på Morbus de Quervain är smärta och ömhet vid tummens bas, svullnad och nedsatt rörlighet i tummen och handen.
Vad orsakar Morbus de Quervain?
- Morbus de Quervain kan orsakas av repetitiva rörelser, hormonella förändringar och inflammation eller skador i senorna och deras höljen.
Hur diagnostiseras Morbus de Quervain?
- Diagnosen Morbus de Quervain ställs oftast genom en fysisk undersökning och Finkelsteins test, som är en specifik testmetod för att identifiera skadan.
Vilka behandlingsalternativ finns för Morbus de Quervain?
- Behandlingsalternativ för Morbus de Quervain inkluderar vila och immobilisering, is och antiinflammatoriska läkemedel, ergonomi och arbetsplatsanpassningar, fysioterapi och stretching, i vissa fall injektioner och/eller kirurgi.
Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.
Tänk på att:
Tips på innehåll:
Så här används informationen du lämnar