Höftartros hos Jeroen, Göteborg

Hos mig, Jeroen Hilckmann, utreds höftbesvär kliniskt och jag hjälper dig sedan tillbaks till det du önskar kunna göra. Jag är legitimerad fysioterapeut sedan 2004 med över 22 års klinisk erfarenhet, MSc Idrottsfysioterapi och MSc Evidence-Based Medicine. Det jag ser ofta är patienter som fått röntgen utan fynd, övningar utan framgång, och fortfarande har nedsatt rörlighet och smärta. Då tittar vi på den kliniska bilden - och där finns svar som röntgen inte ger.

Boka tid idag eller kontakta via knappar här ovan

Varför klinisk bedömning är viktig vid höftbesvär

Aktuell klinisk observation i min praktik tyder på att ungefär 30 procent av höftpatienter har en tydlig klinisk bild av begynnande artros innan det syns på röntgen:

”Jag skulle påstå att en trettio procent av dem har en lite begynnande artros som har en riktig capsule pattern. En klinisk bild av artros.”

Dessa patienter har ofta tröskat sig genom vården: allmänläkare, röntgen utan fynd, en omgång övningar. Besvären består. Det beror sällan på att de gör fel - det beror på att den kliniska bilden inte granskats på rätt sätt. För mig handlar bedömningen om att fånga den bilden tidigt, så att vi kan sätta igång rätt rörlighet och belastning i god tid. Läs om höftartros orsaker och behandlingsprinciper.

Capsular pattern - vad jag tittar efter

En av de viktigaste kliniska markörerna vid begynnande höftartros är capsular pattern - ett specifikt mönster av rörelseinskränkning där vissa riktningar begränsas före andra. Det är ett välkänt ortopedmedicinskt fynd som inte syns på röntgen men berättar mycket om ledens status.

När jag undersöker en höft tittar jag på:

• Rörlighet i samtliga planer - flexion, extension, abduktion, adduktion, inåt- och utåtrotation. Var inskränks det först? Är mönstret symmetriskt med motsatt höft?
• Ledspel och slutkänsla - vad händer i ledens yttersta läge? Är det muskulärt stopp, kapsulärt stopp, eller en mer kompakt ”bony” stoppkänsla?
• Dynamisk funktion - hur fungerar höften i gångcykeln, vid enbenssteg, vid belastningstest?
• Samspel med rygg och knä - en stel höft kompenseras ofta av ländrygg eller knä. Jag kollar hela kedjan.

Det är den här systematiska genomgången som ger oss en trovärdig klinisk diagnos av begynnande höftartros - även när röntgen är tyst.

Typiska patienter jag möter

Mina höftpatienter delas ofta i två kliniska bilder:

• Capsular pattern-dominans: ”De har blivit stel och begränsat i deras rörlighet i just led.” Ofta en person i medelåldern som successivt förlorat funktion över månader till år. Ibland diagnostiserade som muskelproblem eller ”ålder”.
• Mikroinstabilitets-dominans: ”Ofta damer som haft besvär i flera år då som haft en mikroinstabilitet och mer egentligen en kontraktur runt deras led.” Ibland med utstrålning i glutealmuskulatur som missas som falsk ischias.

Båda bilderna svarar bra på tidig och riktad rehabilitering - men de kräver helt olika åtgärder. Det är där den kliniska bedömningen gör skillnad.

Så arbetar jag med höftartros-rehabilitering

1. Klinisk bedömning - capsular pattern-analys, rörelsetest, funktionsanalys, samspel med rygg och knä.
2. Hypotes tillsammans - vi kommer överens om vad bilden visar och vad som sannolikt är nästa steg.
3. Provbehandling - mobilisering eller riktad belastning redan första besöket. Ger direkt feedback om rätt struktur påverkas.
4. Progressiv belastning - rehab-plan med tydlig trappa: från rörlighet till styrka till funktionell träning. Varje steg har ett specifikt syfte.
5. Ultraljudsskanning vid behov - inte primärt vid höftartros, men kan användas vid mjukdelsfrågeställning (trokantera region, senfäste, bursor) som del och tillägg av klinisk bedömning.
6. Uppföljning med funktionsmål - vad ska du kunna göra om tre månader, sex månader, tolv? Den frågan styr rehab-intensiteten.

Funktionsmål - det som egentligen räknas

Vid höftartros är målet sällan att bli smärtfri helt. Målet är funktion - att du ska kunna göra det som är viktigt för dig. Som jag brukar säga till patienter:

”Det är inte så mycket att åtgärda smärtan, men mer åtgärda funktionsnivån.”

Det kan vara att gå en trapp utan att kompensera. Att resa sig från stolen utan tveksamhet. Att gå en promenad på en timme. Att stå ut med en lång bilresa. Att ta en klassiker nästa år. Vilket är ditt mål?

När höftprotes övervägs

För vissa patienter är höftprotes rätt lösning. Min roll är inte att ersätta den ortopediska bedömningen utan att vara ett steg innan, eller ett steg efter. Innan: vi testar vad icke-kirurgisk rehabilitering kan åstadkomma, och du får underlag inför ett ev. operationsbeslut. Efter ev. operation kan jag stötta upp protesrehabiliteringen - där återstår ofta mycket att vinna i rörlighet och styrka.

Vanliga frågor om höftartros-rehabilitering

Behöver jag remiss?

Nej. Ortomed Göteborg är en privat mottagning. Boka direkt via knappen ovan.

Min röntgen visar ingen artros - kan jag ändå ha det?

Ja, det är faktiskt vanligt. Röntgen visar strukturell förändring som blivit synlig - men den kliniska bilden kan föregå röntgenfynd med flera år. En capsular pattern-analys och rörelsebedömning kan ge en tydlig indikation även vid ”normal” röntgen.

Kan träning göra artrosen värre?

Rätt dosering gör den inte värre - tvärtom. Men belastningen måste vara anpassad till ledens aktuella status. Därför börjar vi med en bedömning så att vi vet var gränserna går. Om du redan tränar får du feedback på vad du gör som fungerar och vad som kan justeras.

Hur lång rehab behöver jag?

Det beror på ingångsläget. Tidigt i förloppet kan rörlighets- och styrkeförändring komma på några månader. Längre historik kräver längre tid. Efter första besöket får du en ärlig prognos baserad på vad bedömningen visar.

Jag har ont i ljumsken - är det samma sak som höftartros?

Ljumsksmärta kan ha många källor: höftled, ländrygg, bäcken, muskulära strukturer. En del är höftartros, en del är annat. Bedömningen differentierar - vi vill inte gissa.

Jag har utstrålande smärta i benet - är det ischias eller höft?

Båda kan ge likadan upplevelse. Jag träffar regelbundet patienter där ”falsk ischias” visade sig vara spänd glutealmuskulatur eller en kompenserande rörelsebegränsning från höften. Differentialdiagnostik är en central del av utredningen.