Ont i ryggen – fysioterapeut Göteborg

Ont i ryggen – fysioterapeut Göteborg

Ryggsmärta är någonting som drabbar nästan alla människor någon gång i livet. Smärtan kan vara lokaliserad till endast ryggen, men också stråla ner mot höft/skinka samt ben och fot.

Fysioterapeuterna på Ortomed Göteborg träffar klienter med ryggsmärta dagligen. Ryggbesvär kan yttra sig på så många olika sätt och har ofta stor påverkan på patientens funktion och vardag, vilket motiverar oss till att vara så påläst och kunnig som möjlig för att kunna hjälpa till så väl det går.

Vi är vidareutbildad inom OMI, MDT och Postural Terapi och har därmed bra verktyg både för diagnostik och behandling av de olika ryggsmärtor vi drabbas av. Boka ett ”nybesök – undersökning och diagnostik” genom att klicka på WEBTIDBOK här ovan så hjälper vi dig att bli smärtfri.

Ryggbesvär kallas ibland lite slarvigt för “Lumbago” vilket egentligen bara betyder “ont i ryggen”. I själva verket finns det många olika orsaker till ryggsmärta, och dem vanligaste är ryggskott med eller utan ischias (vanligtvis diskbuktning eller diskbråck), spinal stenos, spondylolisthes, posturalt syndrom och kotkompression. Ytterligare besvär som kan yttra sig som ryggbesvär kan vara reumatiska åkommor, höftleds-påverkan samt infektioner eller påverkan på inre organ.

Ryggbesvär kan te sig som huggande eller molande smärta, som stelhet som gör det svårt att luta sig framåt, vrida sig eller att räta upp ryggen, men även hindrande av att ta ut steget fullt vid gång. Ryggbesvär försvinner ofta allt ifrån några dagar till någon månad. Har man en gång fått ryggbesvär är det vanligt att det återkommer. Ryggbesvär ses hos olika åldrar, med olika karaktär.

• Ryggskott – akut ont i ryggen
• Ischias – utstrålning i ben/fot
• Spinal stenos – förträngningar i ryggradens spinalkanal
• Spondylolisthes – kotglidning
• Posturalt syndrom – hållningsrelaterad ryggsmärta
• Kotkompression – sammanpressade kotor efter fall

Ryggskott – akut ont i ryggen

Ryggskott karaktäriseras oftast av en plötslig debut med skarp huggande smärta i ländrygg och/eller ben. Smärtan kan stråla ner i skinkor och en bit ner i ena eller båda benen. Det kan ofta bli stelt och svårt att röra ryggen, framförallt brukar det vara jobbigt med framåtlutningar och/eller vridningar. Sittande kan också provocera besvären, då ryggraden belastas något mer i sittande än i stående.

Den vanligaste orsaken till ryggskott är en påverkan på ryggens diskar som ligger mellan kotorna som stötdämpare. Disken kan ha belastats snett och fått en liten buktning som kommer i kontakt med nerver vilket genererar en smärta i rygg samt ner i delar eller hela nervens utbredningsområde.

Om större skada har skett på disken så att den har gått sönder så kallas det för diskbråck och brukar då ta längre tid att läka samt ha lite större påverkan på muskelkraft, reflexer och känsel i benet.

Men ryggskott tros också kunna bero på en skada av facettled, ligament, nerv, muskulatur eller en kombination av dessa. Att omkringliggande muskler blir spända och ömma är oftast ett sekundärt symtom då musklerna försöker skydda ryggen, och det är ofta inte huvudorsaken till smärtan.

Ischias – utstrålning i ben/fot

Ischias är egentligen ingen diagnos utan ett symtom som innebär utstrålande smärta i ben/fot. Ischias heter kroppens tjockaste nerv och om denna kläms kan en smärta upplevas i ryggen och längs hela nervens utbredningsområde, vilket främst är baksidan av låret och ner i underben och fot. Vid ischias-besvär är smärtan framförallt unilateral – alltså endast i ena benet. Den absolut vanligaste anledningen till en klämning av någon av ischiasnervens rötter är att det beror på en av ryggens diskar, dessa står för hela 85-90% av alla ischias-besvär. Men även inklämning längre ut längs med nerven tros kan påverka, exempelvis pratas det om piriformissyndrom och att det skulle vara piriformis-muskeln som klämmer åt nerven. Meningarna är dock delade kring detta, det enda som är bevisat är att piriformis-muskeln blir något tjockare hos patienter med ischias-besvär.

Spinal Stenos

Personer över 60 har en större risk att drabbas av spinal stenos, vilket innebär förträngningar i de olika kanaler som ryggens nerver går igenom. Dessa förträngningar orsakar att nerverna får sämre plats och kläms åt i vissa positioner. Detta kan orsaka smärta i ryggen samt ena eller båda benen, beroende på vart förträngningen sitter. Domningar i benen förekommer också.

Central stenos kallas den förträngning som sitter i spinalkanalen, och om det är de laterala recesserna av kotorna som är påverkade kallas det lateral stenos. Den sistnämnda ger mer ensidiga och ischias-liknande symtom.

Symtomen uppkommer oftast vid stående och gående då utrymmet i dessa kanaler är som minst, för att sedan avta i ett sittande eller framåtlutat läge då kanalerna öppnas upp något mer. Sittande är oftast avslappnande och skönt, då kanalerna öppnas upp mer vid sittande, vilket skiljer sig från ryggbesvär med diskpåverkan.

Själva förträngningen är svår att behandla och påverka på annat sätt än operation, vilket görs i de fall då gångsträckan är kraftigt påverkad på grund av smärtorna. Annars kan fysioterapi och träning förbättra symtomen.

Spondylolisthes

Spondylolisthes innebär en kotglidning, alltså att en kota förflyttar sig i förhållande till en närliggande kota. Detta är någonting som kan vara medfött men inte ge symtom förrän längre fram i livet. Denna typen av kotglidning är vanligast i ländryggen.

Själva kotglidningen brukar inte öka så mycket när vi är vuxna, men kan då generera smärta på grund av förändrade förhållanden i kotpelaren och spinalkanalen så som förträngningar och åldersförändringar. Spondylolisthes kan ge smärta i ryggen, men även besvär i benen. Spondylolisthes bekräftas med hjälp av röntgen, men är kotglidningen riktigt uttalad kan det även synas ett “hack” i ryggradens kurvatur.

Posturalt syndrom

Posturalt syndrom innebär att patienter får ont i ryggen, trots att ingen vävnad är skadad. Smärtan kommer oftast av att det blir en onormal mekanisk belastning på den friska ryggen, vilket till slut leder till en smärta. Exempel på detta kan vara långvarigt sittande, stående eller framåtlutande positioner.

Det vanligaste är att posturalt syndrom ses hos unga friska individer i tonåren. Smärtan brukar beskrivas i mitten av ryggen kring ryggraden, vid posturalt syndrom förekommer ingen utstrålning i benet.

Patienter beskriver att det är jobbigt att vara i samma position en längre period. Men när ryggen undersöks hittas ingen nedsatt rörlighet eller smärtprovokation. Hållningsträning och att variera positioner brukar hjälpa dessa patienter väl.

Kotkompression

Kotkompression är någonting som ofta drabbar äldre personer. Kompression innebär att kotorna i ryggen pressas ihop och att kotans ben pressas ihop vilket ofta ger en förändrad anatomi. En vanligt bakomliggande orsak till kotkompressioner är osteoporos, alltså benskörhet. En person som lider av benskörhet har lättare att ådra sig en kotkompression, då det inte behövs så stora stötar för att kotorna ska pressas samman, exempelvis kan det ske efter att ha halkat eller fallit. För en person utan benskörhet behövs det ofta en större kraft för att orsaka en kotkompression, exempelvis fall från en högre höjd.

Vid en kotkompression kan kotans anatomi förändras, vilket kan leda till att hela ryggradens hållning påverkas. Detta kan ses som att ryggen blivit mer kutryggig, eller att personen i fråga har blivit lite kortare. Kotor som drabbats av en kompression läker oftast ihop av sig själv, men i en mer sammanpressad position

Behandling vid ont i ryggen

När jag träffar patienter med ryggbesvär lägger jag stort fokus på anamnes, alltså sjukdomshistorian, då mycket information om vad som besvärar går att hämta här. Sedan görs en noggrann undersökning av ryggen samt kringliggande strukturer för att notera rörelseomfång, samt om påverkan på nerver eller andra mjukdelar förekommer. Efter detta förklarar jag mina fynd för att ge en ökad förståelse för vad det är som gör ont och hur det går att undvika och behandla denna smärta.

Då ryggbesvär ofta påverkar funktion och vardag så ses arbetspositioner och rörelser över för att hitta ett så skonsamt rörelsemönster som möjligt för ryggen.

Hållningsträning, styrketräning, manipulationer och övningar med fokus på egenmobilisering är någonting jag jobbar med mycket hos mina ryggpatienter.

Boka tid

Välkommen att boka tid så hjälper jag dig att ta reda på orsaken till ditt ryggbesvär samt med lämplig behandling och rehab. Klicka på boka-tid knapparna här ovan.