Hjälpmedel vid artros i knä

Hjälpmedel vid knäartros

Vid artros i knät minskar ledbrosket gradvis och ledkapseln drar ihop sig, vilket kan ge stelhet, värk och minskad rörlighet med minskad fysiskt aktivitetsförmåga och minskat deltagande i sociala sammanhang som ohälsosam följd. Här hittar du produkter som kan avlasta knät, ge stöd, lindring och göra vardagen lättare. Knäskydd och ortoser kan stödja, värma, avlasta och lindra. Inlägg och sulor kan ändra belastningsfördelningen samt ge stötdämpning. Tens och laser kan lindra och stödja kroppsegna processer. Urvalet är gjort utifrån produkternas funktion och användningsområde, inte utifrån behandlingslöften. Vad som passar dig beror på var och när besvären känns. Läs mer om skydd, ortoser, hjälpmedel och självbehandling vid artros i knät

Läs mer om knäartros och hur våra olika produkter och tjänster kan bidra till lindring och ökad aktivitetsförmåga.

Om knäartros

Artros i knät är en av de vanligaste formerna av ledgångsartros. Anpassad fysisk belastning är den viktigaste åtgärden för att minska smärta och besvär och öka din tålighet och belastningsförmåga. Det finns flera saker du kan göra för att förbättra förutsättningarna för dig att göra rehab och vara mer fysiskt aktiv. Knästöd och ortoser kan avlasta leden och minska känslan av instabilitet. Inlägg och skor kan ge stötdämpning och positiv belastningförändring och tens och laser kan lindra och stödja kroppsegna processer. Att gå med en käpp och stöd kan minska smärta och öka gångförmåga. Urvalet av produkter och tjänsteprodukter är noga utvalda utifrån funktionskvalitet och kan ge avlastning, kompressionsstöd, dämpning, stabilitet och lindring. Vid kvarstående eller tilltagande besvär rekommenderas kontakt med en legitimerad vårdgivare.

Ortoser & ledskydd

Vid knäartros kan en knäortos eller ett ledskydd bidra till att stötta och avlasta leden när du belastar den. Många upplever att kompressionen ger en ökad känsla av stabilitet och att knät känns tryggare att använda. Det kan göra vardagsrörelser som att resa sig, gå i trappor eller ta en promenad lättare att genomföra. Vissa modeller har en pelott som kan bidra till att dämpa spänningar och öka komforten under aktivitet. Ortosen kan användas både vid längre stående arbete och vid fysisk aktivitet där knät utsätts för mer belastning. En scoping review av 31 randomiserade kontrollerade studier (Osteoarthritis Cartilage, Holden et al. 2024) visar att knäortoser - särskilt avlastande valgus-typer - kan bidra till smärtlindring och förbättrad funktion vid medialt knäartros via biomekaniska, neuromuskulära och psykologiska mekanismer. En randomiserad crossover-studie (Clinical Rehabilitation, Schwarze et al. 2021) visade att lateralt kilformade inlägg och knäortoser båda signifikant förbättrade självskattad knäfunktion (Oxford Knee Score) och livskvalitet hos patienter med medialt knäartros. Effekten bedöms variera beroende på felinställningsgrad, ortostyp och hur regelbundet hjälpmedlet används. För den som vill ge sig själv större möjlighet till lindring och ökad rörlighet kan ortosen med fördel kombineras med till exempel skoinlägg och apparatbehandling - flera åtgärder samtidigt kan ge bättre förutsättningar för högre och snabbare effekt.

Inlägg & fotbäddar

Skoinlägg och fotbäddar kan bidra till stötdämpning och en jämnare tryckfördelning under foten, vilket i sin tur kan påverka hur belastningen fördelas upp genom benet och knät. Vid knäartros kan det innebära att leden avlastas något vid varje steg. Många märker skillnad framför allt vid gång på hårt underlag, längre promenader eller stående arbete, där stötarna annars kan kännas mer i knät. Ett anpassat inlägg kan också bidra till en stabilare och mer bekväm fotposition, vilket kan göra det lättare att hålla igång i vardagen. Effekten är individuell och beror på fotens form och dina besvär. En systematisk review och meta-analys av 9 studier med 356 deltagare (Medicine (Baltimore), Xing et al. 2017) visade att lateralt kilformade inlägg med bågsupport signifikant kan reducera det biomekaniska belastningstrycket i mediala knäfacket vid knäartros, mätt som externt knäadduktionsmoment - en etablerad riskfaktor för försämring vid medialt knäartros. En randomiserad studie (Clinical Rehabilitation, Schwarze et al. 2021) bekräftade att inlägg bidrar till förbättrad självskattad knäfunktion och livskvalitet vid medialt knäartros. Effekten är bäst belagd för inlägg som kombinerar lateral kilning med anpassad bågsupport. För större möjlighet till lindring kan inlägg med fördel kombineras med knäortos och övriga åtgärder - att avlasta leden från flera håll samtidigt kan ge bättre förutsättningar för ökad aktivitetsförmåga.

Apparatbehandling

Apparatbehandling - som laser, massageapparater eller TENS - kan bidra till smärtlindring och till att dämpa spänningar i muskulaturen runt knät. Vid knäartros kan sådana hjälpmedel användas hemma, till exempel när besvären blossar upp eller efter en dag med mycket belastning. Tanken är att de kan bidra till att lugna området och göra det lättare att fortsätta röra på sig. Många använder apparaterna i återkommande omgångar som en del av sin egenvård, och effekten är individuell. Apparatbehandling ersätter inte rörelse och avlastning, men kan vara ett komplement som bidrar till ökad komfort. En systematisk review och meta-analys av 22 randomiserade placebokontrollerade studier med 1 063 patienter (BMJ Open, Stausholm et al. 2019) visade att lågenergilaser (LLLT) vid rätt doseringsprofil signifikant kan reducera smärta och funktionsbegränsning vid knäartros jämfört med placebo - utan rapporterade biverkningar. Smärtlindringseffekten var som störst 2-4 veckor efter avslutad behandlingsserie. Effekten är dosrelaterad och kopplad till specifika våglängds- och energiparametrar. För större möjlighet till lindring kan apparatbehandling med fördel kombineras med till exempel ortos och inlägg - att kombinera smärtlindring med avlastning kan ge bättre förutsättningar för högre och snabbare effekt och ökad aktivitetsförmåga.

Vanliga frågor

Vad är knäartros?

Knäartros är en ledsjukdom där ledbrosket i knät gradvis bryts ner, vilket kan ge smärta, stelhet och nedsatt rörlighet. Den blir vanligare med stigande ålder och efter tidigare knäskador. Besvären varierar ofta över tid. En legitimerad vårdgivare kan ställa diagnos utifrån symtom och undersökning.

Vilka symtom är vanliga vid knäartros?

Vanliga symtom är smärta som ofta ökar vid belastning, stelhet (särskilt på morgonen eller efter vila), svullnad och en känsla av att knät ger vika eller låser sig. Symtomen kan komma och gå. Vid kraftig eller snabbt försämrad smärta bör du kontakta en legitimerad vårdgivare.

Kan ett knästöd hjälpa vid knäartros?

Ett knästöd kan för vissa ge ökad stabilitet och avlastning och minska känslan av osäkerhet vid rörelse. Effekten varierar mellan individer och ersätter inte medicinsk behandling. Vilket stöd som passar beror på dina besvär, och en legitimerad vårdgivare kan ge råd utifrån din situation.

Kan jag träna med knäartros?

Ja, anpassad fysisk aktivitet är allmänt vedertaget som en viktig del vid knäartros. Lågintensiv träning som stärker musklerna runt knät, till exempel cykling och styrketräning, rekommenderas ofta. Börja försiktigt och anpassa belastningen. En fysioterapeut kan hjälpa dig att lägga upp ett individuellt program.

När bör jag söka vård för knäartros?

Sök vård om smärtan begränsar din vardag, om knät svullnar kraftigt, låser sig eller viker sig, eller om besvären snabbt förvärras. En legitimerad vårdgivare kan utreda orsaken och vägleda dig vidare. Skadekompassen är en informations- och handelsplattform och ger inte vårdråd.