Läkare, Tejpning, Ont i axeln & Plicae Syndrom – Skadekompassen

Tejpning

Ont i axeln

Ont i axeln – här hittar du vårdgivare för diagnos och behandling

På denna sida kan du hitta kvalificerade vårdgivare med särskild kompetens inom ont i axeln. De kan göra en strukturerad bedömning, ställa korrekt diagnos, skapa en effektiv behandlingsplan samt ge råd om åtgärder som lindrar, avlastar, läker och förebygger besväret. Använd filtreringen för att söka efter specialister i en viss ort eller ett län nära dig.

Ont i axeln – sammanfattning

Smärta i axeln är ett vanligt problem som kan påverka både arbetsförmåga och vardagsliv. Besvären kan uppstå plötsligt efter en skada eller utvecklas gradvis vid upprepad belastning, statiskt arbete eller felaktig hållning. Smärtan kan kännas på framsidan, utsidan eller baksidan av axeln och ibland stråla ner i armen. Stelhet, svaghet och rörelseinskränkning är vanliga symtom.

Vanliga orsaker och diagnoser bakom ont i axeln

Axelsmärta kan orsakas av flera tillstånd, exempelvis impingement (inklämningssyndrom), rotatorkuffskador, slemsäcksinflammation (bursit), frusen skuldra (adhesiv kapsulit), artros i axelleden eller instabilitet efter luxation. Våra listade vårdgivare kan utreda vilken diagnos som gäller och rekommendera rätt behandling.

När bör du söka hjälp?

Sök professionell hjälp om smärtan är långvarig, tilltar över tid, stör nattsömnen, begränsar din rörelseförmåga eller om du upplever plötslig svaghet, domningar eller efter ett akut trauma. Tidig bedömning kan förkorta rehabiliteringstiden och minska risken för kroniska besvär.

Diagnos och undersökningsmetoder

En noggrann klinisk undersökning av rörlighet, styrka och funktion kompletteras ofta med bilddiagnostik som ultraljud eller magnetkamera (MR) för att upptäcka skador på senor, muskler eller ledytor. Röntgen kan vara aktuell vid misstanke om artros eller skelettskada.

Behandling, rehabilitering och egenvård

Behandlingen anpassas efter diagnos och kan innefatta fysioterapi med specifika styrke- och rörlighetsövningar, rörelsemedicin, funktionsmedicin, stötvåg, laser, antiinflammatoriska läkemedel, injektionsbehandling vid inflammation, samt ergonomiska justeringar i arbete och vardag. Egenvård kan inkludera  hemlaser, tens, avlastning i form av tejpning eller ortoser, hållningsträning och successiv återgång till normal aktivitet för att främja läkning och förebygga återfall.

Läkare

Läkare – experter för diagnos och behandling

På denna sida listas läkare med särskild kompetens inom olika medicinska områden. Här hittar du legitimerade experter som kan ställa korrekt diagnos, utforma en effektiv behandlingsplan och ge råd om åtgärder som lindrar, botar eller förebygger sjukdomar och skador.

Vad gör en läkare?

En läkare är en legitimerad vårdgivare som undersöker, diagnostiserar och behandlar sjukdomar och skador. De kan arbeta inom primärvården, på sjukhus eller i privata mottagningar och har ofta specialisering inom ett visst medicinskt område.

När bör du söka läkare?

Du bör kontakta läkare vid akuta besvär, långvariga symtom, misstanke om sjukdom eller behov av medicinsk rådgivning. En tidig bedömning ökar chansen till snabb och effektiv behandling.

Olika specialiseringar

Läkare kan vara specialister, exempelvis inom allmänläkare, ortopedi, kardiologi, neurologi eller internmedicin. Specialisering avgör vilken typ av vård och behandling de erbjuder.

Behandling och uppföljning

En läkare kan ordinera läkemedel, rekommendera behandlingsmetoder, remittera vidare till specialist och följa upp behandlingsresultat för att säkerställa bästa möjliga vård.

Här listas vårdgivare som är Läkare

På denna sida hittar du läkare med särskild kompetens inom olika medicinska områden. Använd filtreringen för att söka efter experter i en viss ort eller ett län nära dig.

Plicae Syndrom

Vid besvär från en medial plicae förekommer smärta från insidan av knät, nedanför knäskålen. Smärtan ökar i regel av aktivitet, såsom löpning, knäböj, trappgång eller långvarigt sittande. Knäppningar kan förekomma i samband med böjning av knät. I vissa fall går det att känna en förtjockning eller svullnad på insidan av knäskålen. Vanligtvis drabbar detta bara ena knät. Målet med behandling av plicae syndrom är att minska smärta och inflammation samt att återgå till tidigare aktivitetsnivå. Behandlingen fokuserar på att stärka framsida lår, sätesmuskulatur (höftabduktorer) och att förbättra rörelsemönster (minska funktionell valgus).