HVIGI (HVI) - High Volume Image Guided Injection, Ont i axeln, Hälsporre (plantar fasciit) & Primär hälso- och sjukvård – Skadekompassen

HVIGI (HVI) - High Volume Image Guided Injection

HVIGI, även kallad HVI, är en metod som tagits fram av professor Maffulli och medarbetare vid idrottsmedicinska centret, Queen Mary University of London. Behandlingskonceptet baseras på i likhet med mini-invasiv kirurgisk stripping, att det är sammanväxningar mellan framförliggande fettväv och senans framsida som orsakar smärtan och stelheten. Med HVIGI injicerar man, under ultraljudsvägledning, en stor volym fysiologisk koksalt under hårt tryck mellan senans framsida och framförvarande fettväv. På så vis frigör man de sammanvuxna strukturerna varvid underliggande orsak till besvären undanröjs. Det räcker som regel med en behandling men bör efterföljas av eccentrisk träning under några månader för att förhindra återfall. Patienten blir som regel helt besvärsfri inom några dagar och kan återgå i full träning och belastning redan efter 10 dagar.

Ont i axeln

Ont i axeln – här hittar du vårdgivare för diagnos och behandling

På denna sida kan du hitta kvalificerade vårdgivare med särskild kompetens inom ont i axeln. De kan göra en strukturerad bedömning, ställa korrekt diagnos, skapa en effektiv behandlingsplan samt ge råd om åtgärder som lindrar, avlastar, läker och förebygger besväret. Använd filtreringen för att söka efter specialister i en viss ort eller ett län nära dig.

Ont i axeln – sammanfattning

Smärta i axeln är ett vanligt problem som kan påverka både arbetsförmåga och vardagsliv. Besvären kan uppstå plötsligt efter en skada eller utvecklas gradvis vid upprepad belastning, statiskt arbete eller felaktig hållning. Smärtan kan kännas på framsidan, utsidan eller baksidan av axeln och ibland stråla ner i armen. Stelhet, svaghet och rörelseinskränkning är vanliga symtom.

Vanliga orsaker och diagnoser bakom ont i axeln

Axelsmärta kan orsakas av flera tillstånd, exempelvis impingement (inklämningssyndrom), rotatorkuffskador, slemsäcksinflammation (bursit), frusen skuldra (adhesiv kapsulit), artros i axelleden eller instabilitet efter luxation. Våra listade vårdgivare kan utreda vilken diagnos som gäller och rekommendera rätt behandling.

När bör du söka hjälp?

Sök professionell hjälp om smärtan är långvarig, tilltar över tid, stör nattsömnen, begränsar din rörelseförmåga eller om du upplever plötslig svaghet, domningar eller efter ett akut trauma. Tidig bedömning kan förkorta rehabiliteringstiden och minska risken för kroniska besvär.

Diagnos och undersökningsmetoder

En noggrann klinisk undersökning av rörlighet, styrka och funktion kompletteras ofta med bilddiagnostik som ultraljud eller magnetkamera (MR) för att upptäcka skador på senor, muskler eller ledytor. Röntgen kan vara aktuell vid misstanke om artros eller skelettskada.

Behandling, rehabilitering och egenvård

Behandlingen anpassas efter diagnos och kan innefatta fysioterapi med specifika styrke- och rörlighetsövningar, rörelsemedicin, funktionsmedicin, stötvåg, laser, antiinflammatoriska läkemedel, injektionsbehandling vid inflammation, samt ergonomiska justeringar i arbete och vardag. Egenvård kan inkludera  hemlaser, tens, avlastning i form av tejpning eller ortoser, hållningsträning och successiv återgång till normal aktivitet för att främja läkning och förebygga återfall.

Primär hälso- och sjukvård

Hälsporre (plantar fasciit)

Hälsporre (plantar fasciit eller plantar fasciepati) kallas den skada som drabbar senstråket under foten. Syftet med detta senstråk är att stödja hålfotens båge och hindra hålfoten att sjunka ihop vid belastning. Vid stillastående och vid varje steg vi tar uppstår dragbelastning i senstråket och dess fästen samt tryckbelastning från underlaget mot fästet i hälbenet. När denna belastning blir för stor uppstår skada, svullnad och smärta, vilken vanligtvis placerar sig på insidan under hälen och/eller i framkant av och under hälen vid gående och stående. Behandling vid hälsporre är egenvård som cirkulationsträning, töjning, tungt belastad träning samt avlastning med hälkoppsinlägg, skoinlägg, tejpning och uppträning av stödjande muskulatur samt läkningsstimulerande behandling som stötvågsbehandling, laserbehandling, injektionsbehandling. I sällsynta fall även operation.