Ledskydd och ortoser, Styrketest, Ont i axeln, Diskbråck i nacken & McKenzie/MDT (A-B) – Skadekompassen

Ledskydd och ortoser

Skydd och ortoser för leder - ledskydd, används för att stödja, minska smärta och motverka svullnad i en led. Vanliga ledskydd är; armbågsskydd, handledsskydd, tumbasortos (tumledsskydd), ryggstöd, nackstöd, hållningsväst, knäskydd, fotledsskydd, hälkopp och skoinlägg. Skydd och stöd för ryggen underlättar en korrekt hållning och minskar risken för utvecklande av smärta och besvär i rygg, nacke och skuldra. Ett bra ledskydd eller ortos har en god passform och är tillverkade i hållbart material och som tål att bäras även vid aktivitet. Ledskydd skall vid behov kunna anpassas individuellt och leda till antingen minskad smärta, minskad svullnad, ökad stabilitet, förbättrad hållning eller önskad avlastning. Ett ledskydd kan vara en god hjälp i målsättningen att undvika besvär eller för att nå friskhet och belastningstålighet snabbare vid skada eller nedsatt funktion.

Styrketest

Ont i axeln

Ont i axeln – här hittar du vårdgivare för diagnos och behandling

På denna sida kan du hitta kvalificerade vårdgivare med särskild kompetens inom ont i axeln. De kan göra en strukturerad bedömning, ställa korrekt diagnos, skapa en effektiv behandlingsplan samt ge råd om åtgärder som lindrar, avlastar, läker och förebygger besväret. Använd filtreringen för att söka efter specialister i en viss ort eller ett län nära dig.

Ont i axeln – sammanfattning

Smärta i axeln är ett vanligt problem som kan påverka både arbetsförmåga och vardagsliv. Besvären kan uppstå plötsligt efter en skada eller utvecklas gradvis vid upprepad belastning, statiskt arbete eller felaktig hållning. Smärtan kan kännas på framsidan, utsidan eller baksidan av axeln och ibland stråla ner i armen. Stelhet, svaghet och rörelseinskränkning är vanliga symtom.

Vanliga orsaker och diagnoser bakom ont i axeln

Axelsmärta kan orsakas av flera tillstånd, exempelvis impingement (inklämningssyndrom), rotatorkuffskador, slemsäcksinflammation (bursit), frusen skuldra (adhesiv kapsulit), artros i axelleden eller instabilitet efter luxation. Våra listade vårdgivare kan utreda vilken diagnos som gäller och rekommendera rätt behandling.

När bör du söka hjälp?

Sök professionell hjälp om smärtan är långvarig, tilltar över tid, stör nattsömnen, begränsar din rörelseförmåga eller om du upplever plötslig svaghet, domningar eller efter ett akut trauma. Tidig bedömning kan förkorta rehabiliteringstiden och minska risken för kroniska besvär.

Diagnos och undersökningsmetoder

En noggrann klinisk undersökning av rörlighet, styrka och funktion kompletteras ofta med bilddiagnostik som ultraljud eller magnetkamera (MR) för att upptäcka skador på senor, muskler eller ledytor. Röntgen kan vara aktuell vid misstanke om artros eller skelettskada.

Behandling, rehabilitering och egenvård

Behandlingen anpassas efter diagnos och kan innefatta fysioterapi med specifika styrke- och rörlighetsövningar, rörelsemedicin, funktionsmedicin, stötvåg, laser, antiinflammatoriska läkemedel, injektionsbehandling vid inflammation, samt ergonomiska justeringar i arbete och vardag. Egenvård kan inkludera  hemlaser, tens, avlastning i form av tejpning eller ortoser, hållningsträning och successiv återgång till normal aktivitet för att främja läkning och förebygga återfall.

McKenzie/MDT (A-B)

McKenzie A + B är de två första nivåerna i MDT-utbildningen och innebär specialkunskap i diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd i nacke och rygg. En vårdgivare med A + B nivå i McKenzie har god kunskap gällande diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd i nacke och rygg. MDT är en internationellt erkänd metod för diagnostisera och behandla besvär i nacke, rygg och leder och undersökningen innefattar en unik, logisk och grundlig genomgång av problem i nacke – rygg, leder och muskler. Med kännedom om hur olika rörelser påverkar smärta och rörlighet kan en MDT-utbildad sjukgymnast/fysioterapeut komma fram till vilken typ av problem patienten har. Genom den strukturerade undersökningen, behandlingen och de förebyggande åtgärderna får patienten verktyg att hjälpa sig själv. Patienten får förståelse för sitt smärttillstånd och får lära sig att själv avhjälpa sitt problem och slippa smärtor. Yttersta målet med MDT är att förebygga att nya besvär uppstår och en av huvudprinciperna är att patienten ska bli oberoende av andras hjälp och behandling. Många patienter kan vittna om att deras livskvalité ökat då de lärt sig hantera sitt smärttillstånd själv.

Diskbråck i nacken

Diskbråck i nacken kallas det då disken skadats och trycker på omkringliggande vävnader och nerver. Trycket mot nerv kan ge en stark smärta och ofta med nedsatt styrka, känsel eller domningar ner i samma sidas arm. I akuta stadier förekommer ofta även inflammation vilket förstärker smärta och symtom.