Tejpning vid hälsmärta, Belastningsergonomi bedömning, Ont i knät & Hallux valgus (sned stortå) – Skadekompassen

Tejpning vid hälsmärta

Vid tejpning vid hälsmärta är det viktigt att tejpa så att hälkudden får ett bra stöd. Om plantarfascian är överbelastad (som vid hälsporre) är det även bra att tejpen stödjer fotvalvet och hålfoten. Vårdgivare som tejpar onda hälar kan även diagnosticera din hälsmärta samt ge tips på övrig egenbehandling som kan hjälpa dig att bli smärtfri och öka din belastningsförmåga.

Belastningsergonomi bedömning

Vid en bedömning av belastningsergonomin görs en genomgång av hur arbetsställningar, arbets- rörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar kroppens muskler och leder. Belastningsergonomi innefattar bland annat utformning av arbetslokaler, arbetsplatser, arbetsobjekt, verktyg, omgivning, hur arbetet organiseras samt psykologiska och sociala förhållanden i arbetet. En ergonomisk bedömning kan innehålla en genomgång av någon eller flera av dessa delar.

Ont i knät

Ont i knät – här hittar du vårdgivare för diagnos och behandling

På denna sida kan du hitta kvalificerade vårdgivare med särskild kompetens inom ont i knät. De kan göra en strukturerad bedömning, ställa korrekt diagnos, skapa en effektiv behandlingsplan samt ge råd om åtgärder som lindrar, avlastar, läker och förebygger besväret. Använd filtreringen för att söka efter specialister i en viss ort eller ett län nära dig.

Ont i knät – sammanfattning

Knäsmärta är ett vanligt problem som kan drabba både unga och äldre. Besvären uppstår ofta vid idrott, upprepad belastning, långvarigt stående eller efter skador. Smärtan kan vara lokaliserad framtill, på sidorna, bakom knät eller diffust i hela leden. Vanliga symtom är värk, svullnad, stelhet, klickande ljud eller känsla av instabilitet, vilket kan påverka gång, löpning och vardagsaktiviteter.

Vanliga orsaker och diagnoser bakom ont i knät

Knäsmärta kan orsakas av flera tillstånd, till exempel patellofemoralt smärtsyndrom, meniskskador, artros, löparknä (ITB-syndrom), hopparknä, bursit eller ligamentskador som korsbandsruptur. Våra listade vårdgivare kan utreda vilken diagnos som gäller för just dig och rekommendera rätt behandling.

När bör du söka hjälp?

Du bör kontakta en expert vid långvarig eller tilltagande smärta, återkommande svullnad, låsningar, känsla av instabilitet, nattlig värk eller om knät inte fungerar normalt i vardagen. Även plötsliga trauman som leder till svår smärta eller oförmåga att belasta benet bör utredas omgående.

Diagnos och undersökningsmetoder

Bedömningen inleds ofta med en klinisk undersökning av rörelseomfång, styrka, stabilitet och belastningstolerans. Vid behov kompletteras detta med bilddiagnostik som ultraljud, magnetkamera (MR) eller röntgen för att säkerställa orsaken och planera rätt behandling.

Behandling, rehabilitering och egenvård

Behandlingen anpassas efter diagnos och kan inkludera fysioterapi med styrke- och rörlighetsövningar, gradvis återgång till aktivitet, tejpning eller ortos för avlastning, antiinflammatoriska läkemedel eller injektionsbehandling. Egenvårdsåtgärder som anpassad träning, isbehandling vid svullnad och att undvika överbelastning kan påskynda läkningen och förebygga återfall.

Hallux valgus (sned stortå)