JEMS, Löpanalys, Ont i axeln, Plicae Syndrom & Fotens skador och sjukdomar – Skadekompassen

JEMS

Löpanalys

Löpanalys innebär att man studerar biomekanik, steglängd, stegfrekvens och studshöjd under löpning. Löparen filmas från olika vinklar och dessa analyseras sedan i slow motion där avvikelser blir mer tydliga. Löpanalys görs oftast med löparen springandes på ett löpband då det är tekniskt svårt att utföra analysen live i löparspåret. Studier visar dock att det är ganska överrestämmande att göra analysen i spåret eller på bandet. Syftet med en löpanalys kan vara att finna en ogynnsam löpteknik. En ogynnsam löpteknik kan innebära ökad risk att drabbas av en löparskada och den anses också kunna vara en bidragande orsak till en befintlig skada. En löpanalys kan även göras för att man önskar förbättra en löpteknik och prestationsförmåge.

Ont i axeln

Ont i axeln – här hittar du vårdgivare för diagnos och behandling

På denna sida kan du hitta kvalificerade vårdgivare med särskild kompetens inom ont i axeln. De kan göra en strukturerad bedömning, ställa korrekt diagnos, skapa en effektiv behandlingsplan samt ge råd om åtgärder som lindrar, avlastar, läker och förebygger besväret. Använd filtreringen för att söka efter specialister i en viss ort eller ett län nära dig.

Ont i axeln – sammanfattning

Smärta i axeln är ett vanligt problem som kan påverka både arbetsförmåga och vardagsliv. Besvären kan uppstå plötsligt efter en skada eller utvecklas gradvis vid upprepad belastning, statiskt arbete eller felaktig hållning. Smärtan kan kännas på framsidan, utsidan eller baksidan av axeln och ibland stråla ner i armen. Stelhet, svaghet och rörelseinskränkning är vanliga symtom.

Vanliga orsaker och diagnoser bakom ont i axeln

Axelsmärta kan orsakas av flera tillstånd, exempelvis impingement (inklämningssyndrom), rotatorkuffskador, slemsäcksinflammation (bursit), frusen skuldra (adhesiv kapsulit), artros i axelleden eller instabilitet efter luxation. Våra listade vårdgivare kan utreda vilken diagnos som gäller och rekommendera rätt behandling.

När bör du söka hjälp?

Sök professionell hjälp om smärtan är långvarig, tilltar över tid, stör nattsömnen, begränsar din rörelseförmåga eller om du upplever plötslig svaghet, domningar eller efter ett akut trauma. Tidig bedömning kan förkorta rehabiliteringstiden och minska risken för kroniska besvär.

Diagnos och undersökningsmetoder

En noggrann klinisk undersökning av rörlighet, styrka och funktion kompletteras ofta med bilddiagnostik som ultraljud eller magnetkamera (MR) för att upptäcka skador på senor, muskler eller ledytor. Röntgen kan vara aktuell vid misstanke om artros eller skelettskada.

Behandling, rehabilitering och egenvård

Behandlingen anpassas efter diagnos och kan innefatta fysioterapi med specifika styrke- och rörlighetsövningar, rörelsemedicin, funktionsmedicin, stötvåg, laser, antiinflammatoriska läkemedel, injektionsbehandling vid inflammation, samt ergonomiska justeringar i arbete och vardag. Egenvård kan inkludera  hemlaser, tens, avlastning i form av tejpning eller ortoser, hållningsträning och successiv återgång till normal aktivitet för att främja läkning och förebygga återfall.

Fotens skador och sjukdomar

Vårdgivare specialiserade på diagnostik och behandling av fotens skador och sjukdomar. Kompetens om olika fottyper, konsekvenser av dessa och hur de skall behandlas och rehabiliteras.

Plicae Syndrom

Vid besvär från en medial plicae förekommer smärta från insidan av knät, nedanför knäskålen. Smärtan ökar i regel av aktivitet, såsom löpning, knäböj, trappgång eller långvarigt sittande. Knäppningar kan förekomma i samband med böjning av knät. I vissa fall går det att känna en förtjockning eller svullnad på insidan av knäskålen. Vanligtvis drabbar detta bara ena knät. Målet med behandling av plicae syndrom är att minska smärta och inflammation samt att återgå till tidigare aktivitetsnivå. Behandlingen fokuserar på att stärka framsida lår, sätesmuskulatur (höftabduktorer) och att förbättra rörelsemönster (minska funktionell valgus).