Kortisoninjektion, Ont i axeln, Supraspinatustendinit (supraspinatustendinopati) & Fotens skador och sjukdomar – Skadekompassen

Kortisoninjektion

Kortisoninjektion – här hittar du vårdgivare för rätt indikation, utförande och uppföljning

På denna sida kan du hitta kvalificerade vårdgivare med särskild kompetens inom kortisoninjektion. De kan bedöma om metoden är lämplig för dig, genomföra eller rekommendera behandlingen, samt upprätta en plan för uppföljning, rehabilitering och återgång till aktivitet. Använd filtreringen för att söka efter specialister i en viss ort eller ett län nära dig. Kortisoninjektion är en vanlig behandling vid artrit, bursit (slemsäcksinflammation), reumatism och olika former av artros, så som knäartros höftartros, tumbasartros, artros i axel, fotled, fot eller tår. Ibland ges också kortisoninjektion vid senans infäste mot ben då en tendinit eller tendinos inte svarat på föregående behandling.

Vad är kortisoninjektion och när används den?

En kortisoninjektion innebär att en antiinflammatorisk steroid injiceras direkt i det drabbade området, exempelvis en led, sena eller slemsäck. Syftet är att minska inflammation och smärta samt förbättra rörligheten. Vanliga indikationer är artros, reumatiska sjukdomar, senskador och bursit.

Hur går kortisoninjektion till?

Behandlingen utförs oftast av läkare eller annan legitimerad vårdpersonal med särskild kompetens. Området rengörs noggrant och ibland används lokalbedövning. Kortisonpreparatet injiceras med en tunn nål, ofta med hjälp av ultraljud för att säkerställa korrekt placering. Proceduren tar vanligtvis bara några minuter.

Förväntad nytta, risker och kontraindikationer

En kortisoninjektion kan ge snabb och ibland långvarig smärtlindring. Risker inkluderar övergående smärta, hudförändringar, infektion eller blodsockersvängningar hos diabetiker. Metoden bör undvikas vid pågående infektion i området eller vid vissa systemiska sjukdomar.

Eftervård, rehabilitering och uppföljning

Efter injektionen kan lätt ömhet uppstå under det första dygnet. Ofta rekommenderas vila från tung belastning i 1–2 dagar. Uppföljning sker för att utvärdera effekten och planera eventuell ytterligare behandling eller rehabilitering.

Alternativ och nästa steg

Alternativ till kortisoninjektion kan vara fysioterapi, annan läkemedelsbehandling eller kirurgiska ingrepp beroende på diagnos. Diskutera med en expert om denna behandling är rätt för dig eller om andra alternativ kan vara mer lämpliga.

Ont i axeln

Ont i axeln – här hittar du vårdgivare för diagnos och behandling

På denna sida kan du hitta kvalificerade vårdgivare med särskild kompetens inom ont i axeln. De kan göra en strukturerad bedömning, ställa korrekt diagnos, skapa en effektiv behandlingsplan samt ge råd om åtgärder som lindrar, avlastar, läker och förebygger besväret. Använd filtreringen för att söka efter specialister i en viss ort eller ett län nära dig.

Ont i axeln – sammanfattning

Smärta i axeln är ett vanligt problem som kan påverka både arbetsförmåga och vardagsliv. Besvären kan uppstå plötsligt efter en skada eller utvecklas gradvis vid upprepad belastning, statiskt arbete eller felaktig hållning. Smärtan kan kännas på framsidan, utsidan eller baksidan av axeln och ibland stråla ner i armen. Stelhet, svaghet och rörelseinskränkning är vanliga symtom.

Vanliga orsaker och diagnoser bakom ont i axeln

Axelsmärta kan orsakas av flera tillstånd, exempelvis impingement (inklämningssyndrom), rotatorkuffskador, slemsäcksinflammation (bursit), frusen skuldra (adhesiv kapsulit), artros i axelleden eller instabilitet efter luxation. Våra listade vårdgivare kan utreda vilken diagnos som gäller och rekommendera rätt behandling.

När bör du söka hjälp?

Sök professionell hjälp om smärtan är långvarig, tilltar över tid, stör nattsömnen, begränsar din rörelseförmåga eller om du upplever plötslig svaghet, domningar eller efter ett akut trauma. Tidig bedömning kan förkorta rehabiliteringstiden och minska risken för kroniska besvär.

Diagnos och undersökningsmetoder

En noggrann klinisk undersökning av rörlighet, styrka och funktion kompletteras ofta med bilddiagnostik som ultraljud eller magnetkamera (MR) för att upptäcka skador på senor, muskler eller ledytor. Röntgen kan vara aktuell vid misstanke om artros eller skelettskada.

Behandling, rehabilitering och egenvård

Behandlingen anpassas efter diagnos och kan innefatta fysioterapi med specifika styrke- och rörlighetsövningar, rörelsemedicin, funktionsmedicin, stötvåg, laser, antiinflammatoriska läkemedel, injektionsbehandling vid inflammation, samt ergonomiska justeringar i arbete och vardag. Egenvård kan inkludera  hemlaser, tens, avlastning i form av tejpning eller ortoser, hållningsträning och successiv återgång till normal aktivitet för att främja läkning och förebygga återfall.

Fotens skador och sjukdomar

Vårdgivare specialiserade på diagnostik och behandling av fotens skador och sjukdomar. Kompetens om olika fottyper, konsekvenser av dessa och hur de skall behandlas och rehabiliteras.

Supraspinatustendinit (supraspinatustendinopati)

Supraspinatustendinit innebär att supraspinatusmuskelns sena har blivit inflammerad. Detta uppstår oftast efter överansträngning eller efter en skada/trauma och resulterar i att det gör ont att lyfta armen uppåt, ut från sidan av kroppen. Inflammationen, som är den första fasen i läkningsprocessen och alltså naturlig, går vanligtvis över inom några dagar men vävnadsförändringar och värk och besvär kan kvarstå. Smärttillståndet kallas efter den första fasen istället för supraspinatustendinos. Smärtan placerar sig på utsida eller framsida av axeln och ofta strålar det ner i utsida av överarmen. Prognosen är god, men besväret kan fortgå länge och skadan förvärras om felaktig belastning av supraspinatus fortföljer. Skadan bedöms och omhändertas i den allämnna vården.