Manuell Medicin, Funktionell rörelseanalys, Ont i axeln, Stroke (hjärnblödning och infarkt) & Fotens skador och sjukdomar – Skadekompassen

Manuell Medicin

Manuell Medicin innebär att vårdgivaren använder sina händer för behandla. Behandlingsformerna består i manipulation och mobilisering av kotpelare och leder samt muskeltöjning och massage. Vårdgivare som vanligen använder manuell medicin är fysioterapeuter, kiropraktorer, naprapater och vissa läkare.

Funktionell rörelseanalys

Funktionell rörelseanalys är en kvalitativ rörelseanalys med systematisk observation och subjektiv bedömning av människans rörelsemönster utifrån kunskap från kinesiologin, biomekanik och neurovetenskap. I analysen tas fasta på optimalt (ekonomiskt) och avvikande rörelsebeteende. Man studerar hur rörelsen sker och genom fynden definieras rörelseproblemet. Utifrån detta formuleras en behandlingsstrategi i samarbete med patienten.

Ont i axeln

Ont i axeln – här hittar du vårdgivare för diagnos och behandling

På denna sida kan du hitta kvalificerade vårdgivare med särskild kompetens inom ont i axeln. De kan göra en strukturerad bedömning, ställa korrekt diagnos, skapa en effektiv behandlingsplan samt ge råd om åtgärder som lindrar, avlastar, läker och förebygger besväret. Använd filtreringen för att söka efter specialister i en viss ort eller ett län nära dig.

Ont i axeln – sammanfattning

Smärta i axeln är ett vanligt problem som kan påverka både arbetsförmåga och vardagsliv. Besvären kan uppstå plötsligt efter en skada eller utvecklas gradvis vid upprepad belastning, statiskt arbete eller felaktig hållning. Smärtan kan kännas på framsidan, utsidan eller baksidan av axeln och ibland stråla ner i armen. Stelhet, svaghet och rörelseinskränkning är vanliga symtom.

Vanliga orsaker och diagnoser bakom ont i axeln

Axelsmärta kan orsakas av flera tillstånd, exempelvis impingement (inklämningssyndrom), rotatorkuffskador, slemsäcksinflammation (bursit), frusen skuldra (adhesiv kapsulit), artros i axelleden eller instabilitet efter luxation. Våra listade vårdgivare kan utreda vilken diagnos som gäller och rekommendera rätt behandling.

När bör du söka hjälp?

Sök professionell hjälp om smärtan är långvarig, tilltar över tid, stör nattsömnen, begränsar din rörelseförmåga eller om du upplever plötslig svaghet, domningar eller efter ett akut trauma. Tidig bedömning kan förkorta rehabiliteringstiden och minska risken för kroniska besvär.

Diagnos och undersökningsmetoder

En noggrann klinisk undersökning av rörlighet, styrka och funktion kompletteras ofta med bilddiagnostik som ultraljud eller magnetkamera (MR) för att upptäcka skador på senor, muskler eller ledytor. Röntgen kan vara aktuell vid misstanke om artros eller skelettskada.

Behandling, rehabilitering och egenvård

Behandlingen anpassas efter diagnos och kan innefatta fysioterapi med specifika styrke- och rörlighetsövningar, rörelsemedicin, funktionsmedicin, stötvåg, laser, antiinflammatoriska läkemedel, injektionsbehandling vid inflammation, samt ergonomiska justeringar i arbete och vardag. Egenvård kan inkludera  hemlaser, tens, avlastning i form av tejpning eller ortoser, hållningsträning och successiv återgång till normal aktivitet för att främja läkning och förebygga återfall.

Fotens skador och sjukdomar

Vårdgivare specialiserade på diagnostik och behandling av fotens skador och sjukdomar. Kompetens om olika fottyper, konsekvenser av dessa och hur de skall behandlas och rehabiliteras.

Stroke (hjärnblödning och infarkt)

Stroke eller slaganfall är en av våra folksjukdomar. Det är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och den vanligaste kroppsliga orsaken till långtidssjukvård. Stroke är ett samlingsnamn för det tillstånd med plötsliga symptom som uppstår då en del av hjärnan drabbas av ischemi (syrebrist). Syrebristen uppkommer till följd av antingen en blodpropp (infarkt) eller en bristning i något kärl (hjärnblödning). Hjärninfarkt är vanligare än blodpropp och sker i 85% av fallen och blödning i 15% [1]. Vid en hjärninfarkt täpper en blodpropp till ett kärl och orsakar syrebrist i det området. De berörda nervcellerna skadas eller dör snabbt (inom minuter) om inte proppen löses upp. Vid hjärnblödning förstörs nervcellerna i det berörda området och det kan bildas tryckökning i hjärnan. En form av stroke kallas TIA-transitorisk ischemisk attack. Symptomen är desamma som vid en stroke men de är övergående (vanligtvis inom några minuter eller timmar) och ger inga bestående skador.