Klimakteriebesvär

Klimakteriet är den naturliga period i livet då äggstockarnas produktion av östrogen och progesteron gradvis förändras och menstruationerna upphör. Det är ingen sjukdom, men hormonförändringarna kan ge både fysiska och psykiska besvär - från värmevallningar och sömnproblem till nedstämdhet och hjärndimma. Hur klimakteriet upplevs varierar mycket mellan olika kvinnor, och besvären går att behandla effektivt när de påverkar vardagen.

Vad är klimakteriet?

Klimakteriet är en naturlig del av åldrandet och innebär hormonella förändringar som kan påverka både kroppen och det psykiska måendet. Klimakteriet är den period i livet då äggstockarnas funktion gradvis minskar och produktionen av hormonerna östrogen och progesteron förändras. Detta påverkar det komplicerade samspelet mellan hjärnan, äggstockarna och slemhinnan i livmodern.

När ägglossningen helt upphör sjunker progesteronnivåerna kraftigt, vilket leder till en förändrad balans mellan östrogen och progesteron. Eftersom progesteron har en viss lugnande effekt kan denna obalans leda till olika typer av sömnproblem. Samtidigt påverkar östrogen hjärnans serotonin- och dopaminsystem, och minskade östrogennivåer kan i sig orsaka irritabilitet, nedstämdhet, ångest och oro.

Menopaus är den tidpunkt då menstruationen har varit borta i tolv månader i följd utan annan medicinsk orsak. I Sverige inträffar menopaus i genomsnitt vid 51,5 års ålder, men den kan inträffa när som helst mellan 40 och 60 års ålder.

Klimakteriet kan också beskrivas som en biopsykosocial process där biologiska, psykologiska och sociala faktorer samverkar. De hormonella förändringarna är en viktig del, men även livsstil, stress, tidigare erfarenheter och hur vi förhåller oss till symtomen påverkar hur klimakteriet upplevs.

Vilka faser har klimakteriet?

Klimakteriet omfattar perioden både före och efter menopaus. Därför delas klimakteriet vanligtvis in i tre faser: perimenopaus, menopaus och postmenopaus.

• Perimenopaus (förklimakteriet) är perioden då hormonnivåerna börjar förändras och menstruationen blir oregelbunden. Många får sina första symtom redan tre till fem år före den sista menstruationen.
• Menopaus är den tidpunkt då det har gått tolv månader sedan den sista menstruationen.
• Postmenopaus är tiden efter menopaus då hormonnivåerna stabiliseras på en lägre nivå. Vissa symtom minskar, medan andra, exempelvis besvär från underlivet, kan bli mer framträdande.

Vilka symtom är vanliga vid klimakteriet?

Symtomen vid klimakteriet varierar mellan olika personer och förändras ofta över tid. Vanliga symtom är:

• värmevallningar och svettningar
• sömnproblem - svårigheter att somna, uppvaknanden mitt i natten eller att vakna alltför tidigt på morgonen utan att kunna somna om
• oro och nedstämdhet - en inre rastlöshet, panikkänslor, att känna sig nere, ledsen eller på gränsen att börja gråta, brist på energi och humörsvängningar
• irritabilitet och lättväckt ilska
• hjärndimma och koncentrationssvårigheter - försämrad prestationsförmåga, försämrat minne och glömska
• led- och muskelbesvär
• slidtorrhet, som kan leda till irritation, klåda och sveda men även smärta och minskad lubrikation vid samlag
• minskad sexuell lust och tillfredsställelse
• urogenitala besvär, exempelvis upprepade urinvägsinfektioner, plötsliga och starka urinträngningar eller inkontinens
• viktförändringar och förändrad kroppsform - oväntad viktuppgång, svårare att gå ner i vikt och en omfördelning av fett är något många kvinnor söker hjälp för i klimakteriet

Värmevallningar och svettningar

Värmevallningar, som ofta betraktas som ett kardinalsymtom vid klimakteriet, kommer vanligtvis snabbt och upplevs som en intensiv värmekänsla, framför allt i bröstet, nacken och ansiktet. De följs ofta av svettningar eller frossa. Ett sätt att förstå varför värmevallningar och svettningar uppstår är att kroppens förmåga att reglera kroppstemperaturen försämras när östrogennivåerna sjunker - forskare beskriver det som att kroppens termoneutrala zon, temperaturintervallet mellan när kroppen börjar svettas respektive huttra, blir smalare (Archer et al., 2011). Denna förändring beror på en förändring i hjärnans temperaturreglerande system, vilket innebär att även små förändringar i kroppens kärntemperatur lättare kan utlösa såväl svettningar som att man börjar frysa (Archer et al., 2011). Vallningarna kan därför triggas av yttre faktorer som rumstemperatur, en förhöjd stressnivå, starkt kryddad mat eller koffein. Även starka känslor kan trigga värmevallningar, framför allt negativa känslor som ilska, frustration eller oro. Värmevallningar kan också uppstå under natten, vilket kan ha samband med små variationer i kroppstemperaturen när vi rör oss mellan olika sömnstadier.

Ökad risk för benskörhet och hjärt-kärlpåverkan

Risken för benskörhet (osteoporos) ökar eftersom minskade östrogennivåer leder till en ökad nedbrytning av benmassan. Även hjärt- och kärlsystemet påverkas negativt, och hår och hud blir tunnare och torrare när östrogennivåerna sjunker.

Om menstruationen upphör före 45 års ålder rekommenderas att du söker vård för utredning och eventuell behandling. En tidig menopaus innebär fler år med låga östrogennivåer, vilket kan öka risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och benskörhet.

Smärta i samband med klimakteriet

Många kvinnor upplever också olika typer av smärta i samband med klimakteriet. Det kan till exempel handla om led- och muskelvärk, migrän, ryggont eller smärta i underlivet (Strand et al., 2025). Smärtan kan delvis bero på hormonella förändringar, men även genetiska och psykosociala faktorer, såsom sömnproblem, humörsvängningar eller en hög stressnivå, kan bidra.

Symtomen påverkar varandra

Många klimakteriesymtom påverkar dessutom varandra. Exempelvis kan värmevallningar störa sömnen, vilket i sin tur kan leda till ökad trötthet, högre stressnivå och sämre psykiskt mående. Stress kan samtidigt förstärka vissa klimakteriesymtom och bidra till att en ond spiral uppstår. Eftersom många klimakteriesymtom samverkar kan det vara värdefullt att se dem som delar av en helhet. Genom att minska besvär inom ett område kan även andra symtom förbättras.

När och var ska jag söka hjälp?

Om klimakteriebesvären påverkar din vardag, ditt arbete, din sömn eller din livskvalitet finns det hjälp att få. Kontakta en legitimerad vårdgivare med kunskap om klimakteriebesvär - till exempel gynekolog, barnmorska, läkare, psykolog eller fysioterapeut.

Du kan exempelvis vända dig till:

• vårdcentral (en del vårdcentraler har också särskilda klimakteriemottagningar)
• gynekologisk mottagning
• barnmorskemottagning
• psykolog eller psykoterapeut med KBT-inriktning, vid sömnproblem, oro eller nedstämdhet

Vad kan jag göra själv?

Det finns flera saker som kan bidra till att minska klimakteriebesvären:

• öka din kunskap om klimakteriet - med ökad kunskap blir det lättare att förstå olika symtom, och du slipper fundera eller oroa dig i onödan. Du får också bättre förutsättningar att göra medvetna val och kan lättare söka och få rätt behandling
• minska alkohol- och tobakskonsumtionen
• minska stress och öka återhämtningen
• vara fysiskt aktiv och styrketräna
• använda lugnande andning
• utöva medveten närvaro (mindfulness) eller självmedkänsla
• förbättra dina sömnvanor

Styrketräning har särskilt gott forskningsstöd: i en svensk randomiserad studie minskade 15 veckors styrketräning antalet måttliga till svåra värmevallningar med i genomsnitt 44 procent, jämfört med i stort sett oförändrad frekvens i kontrollgruppen (Berin et al., 2019).

Vilka behandlingar finns vid klimakteriebesvär?

Det finns flera behandlingsalternativ vid klimakteriebesvär. Vilken behandling som passar bäst är en individuell bedömning som du gör tillsammans med en legitimerad vårdgivare med kunskap om klimakteriebesvär - behandlingen anpassas utifrån dina symtom, behov och önskemål.

Systemisk menopausal hormonbehandling (MHT) har det starkaste forskningsstödet för flera klimakterierelaterade symtom och är för många kvinnor ett viktigt behandlingsalternativ. Även stöd till förändrade levnadsvanor rekommenderas. Efter menopaus kan lokal hormonbehandling i slidan vara ett viktigt behandlingsalternativ för att motverka torra och sköra slemhinnor i underlivet. Om hormonbehandling är aktuell för dig avgörs alltid genom en individuell bedömning tillsammans med läkare.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är ett alternativ för kvinnor som inte kan eller vill använda hormoner - och ett komplement för alla andra. I en systematisk översikt av 16 studier med 910 kvinnor förbättrade KBT den hälsorelaterade livskvaliteten och minskade såväl vasomotoriska som psykiska och sömnrelaterade besvär (Rukure & Husted, 2025). En metaanalys av tolv randomiserade studier visar att psykologiska behandlingar minskar besvären av värmevallningar på både kort och medellång sikt (van Driel et al., 2019). Forskning visar att KBT kan hjälpa kvinnor att bland annat:

• hantera värmevallningar
• minska oro och nedstämdhet
• förbättra sömnen
• öka livskvaliteten
• uppleva större kontroll över klimakteriesymtomen

KBT är en psykologisk behandlingsmetod som fokuserar på hur tankar, känslor och beteenden hänger ihop och hur vi kan påverka vårt mående genom att förstå och förändra dessa mönster.

Det finns också visst forskningsstöd för att medveten närvaro (mindfulness), självmedkänsla, tillämpad avslappning, hypnos och akupunktur kan bidra till att minska klimakteriebesvär.

Hur påverkar klimakteriet den psykiska hälsan?

De hormonella förändringarna kan påverka det psykiska måendet. Minskade östrogennivåer påverkar hjärnans serotonin- och dopaminsystem, vilket kan bidra till irritabilitet, nedstämdhet, ångest och oro. Sömnproblem och värmevallningar kan i sin tur förstärka den psykiska belastningen. KBT har forskningsstöd för att minska oro och nedstämdhet, förbättra sömnen och öka livskvaliteten under klimakteriet - och det finns även stöd för att självmedkänsla kan mildra hur mycket värmevallningar och nattsvettningar påverkar vardagen (Brown et al., 2014).

Vanliga frågor om klimakteriet

Vad är skillnaden mellan perimenopaus och menopaus?

Perimenopaus är perioden före menopaus då hormonförändringarna börjar och menstruationen blir oregelbunden. Menopaus är den tidpunkt då menstruationen har varit borta i tolv månader i följd utan annan medicinsk orsak.

Hur länge pågår klimakteriebesvären?

Det varierar mycket mellan olika kvinnor. Många får sina första symtom redan tre till fem år före den sista menstruationen. En del har besvär under många år, medan andra har symtom under några månader.

Hur kan jag lindra värmevallningar?

Värmevallningar kan utlösas av små förändringar, exempelvis rumstemperatur, en förhöjd stressnivå, starkt kryddad mat eller koffein. Det kan hjälpa att minska stress, öka återhämtningen och använda lugnande andning. Vid uttalade besvär finns effektiva behandlingar, exempelvis hormonbehandling (MHT), KBT och styrketräning.

Hjälper träning mot klimakteriebesvär?

Ja. Fysisk aktivitet och styrketräning är både ett grundråd och en behandling. I en svensk randomiserad studie minskade 15 veckors styrketräning antalet måttliga till svåra värmevallningar med i genomsnitt 44 procent.

Kan klimakteriet påverka min psykiska hälsa?

Ja. Minskade östrogennivåer påverkar hjärnans serotonin- och dopaminsystem och kan bidra till irritabilitet, nedstämdhet, ångest och oro. Sömnproblem kan förstärka besvären. KBT har forskningsstöd för att förbättra måendet under klimakteriet.

Vilka vårdgivare kan hjälpa vid klimakteriebesvär?

Legitimerade vårdgivare med kunskap om klimakteriebesvär, till exempel gynekolog, barnmorska, läkare, psykolog eller fysioterapeut, kan ge stöd och behandling. En del vårdcentraler har särskilda klimakteriemottagningar.

Referenser

Myndighets- och organisationskällor

• Socialstyrelsen (2026). Nationella riktlinjer 2026: Klimakteriebesvär. Prioriteringsstöd till dig som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården (2026-4-10199).
• Socialstyrelsen (2020). Levnadsvanors betydelse för lindring av klimakteriebesvär.
• SFOG - Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi (2021). SFOG-råd för menopausal hormonbehandling.

Vetenskapliga primärkällor (peer-reviewade)

• Rukure, H., & Husted, M. (2025). Cognitive behavioural therapy for menopausal symptoms: a systematic review of efficacy in improving quality of life. BMC Women’s Health, 26(1), 58. PMID: 41462190. DOI: 10.1186/s12905-025-04142-y
• van Driel, C. M., Stuursma, A., Schroevers, M. J., Mourits, M. J., & de Bock, G. H. (2019). Mindfulness, cognitive behavioural and behaviour-based therapy for natural and treatment-induced menopausal symptoms: a systematic review and meta-analysis. BJOG, 126(3), 330-339. PMID: 29542222. DOI: 10.1111/1471-0528.15153
• Berin, E., Hammar, M., Lindblom, H., Lindh-Åstrand, L., Rubér, M., & Spetz Holm, A.-C. (2019). Resistance training for hot flushes in postmenopausal women: A randomised controlled trial. Maturitas, 126, 55-60. PMID: 31239119. DOI: 10.1016/j.maturitas.2019.05.005
• Hunter, M. S. (2021). Cognitive behavioral therapy for menopausal symptoms. Climacteric, 24(1), 51-56. PMID: 32627593. DOI: 10.1080/13697137.2020.1777965
• Archer, D. F., Sturdee, D. W., Baber, R., et al. (2011). Menopausal hot flushes and night sweats: where are we now? Climacteric, 14(5), 515-528. PMID: 21848495. DOI: 10.3109/13697137.2011.608596
• Carpenter, J., Gass, M. L. S., Maki, P. M., et al. (2015). Nonhormonal management of menopause-associated vasomotor symptoms: 2015 position statement of The North American Menopause Society. Menopause, 22(11), 1155-1174. DOI: 10.1097/GME.0000000000000546
• Carpenter, J. S., Burns, D. S., Wu, J., et al. (2013). Paced Respiration for Vasomotor and Other Menopausal Symptoms: A Randomized, Controlled Trial. Journal of General Internal Medicine, 28(2), 193-200. PMID: 22936289. DOI: 10.1007/s11606-012-2202-6
• Brown, L., Bryant, C., Brown, V. M., Bei, B., & Judd, F. K. (2014). Self-compassion weakens the association between hot flushes and night sweats and daily life functioning and depression. Maturitas, 78(4), 298-303. PMID: 24931303. DOI: 10.1016/j.maturitas.2014.05.012
• Strand, N. H., D’Souza, R. S., Gomez, D. A., et al. (2025). Pain during menopause. Maturitas, 191, 108135. PMID: 39500125. DOI: 10.1016/j.maturitas.2024.108135
• Heinemann, L. A. J., Potthoff, P., & Schneider, H. P. G. (2003). International versions of the Menopause Rating Scale (MRS). Health and Quality of Life Outcomes, 1(1), 28. DOI: 10.1186/1477-7525-1-28

Fördjupning

• Björnsdotter, A. (2026). Klimakteriet: strategier för att stå stadigt när det stormar. Idus förlag.